Solberga SVT1000 eller Ejca TSL30?
En närstående vill uppgradera svarven i verkstan då han saknar tillräckligt dubbavstånd på den nuvarande lilla maskinen. Han har tittat på en begagnad Solberga för 22k som står mot en ny Ejca för knappa 48k. Mycket pengar, men han vill ha det bästa.
Så vitt jag kan se är det uppenbart att man ska ta Solbergamaskinen, av rent ekonomiska skäl. Han är dock orolig att den inte är "lika bra" som Ejcan eftersom den är begagnad. Jag har svårt att motivera mig konkret. Vad säger ni, någon med erfarenhet av att köpa begagnade maskiner i det dyrare segmentet, alt erfarenhet av de två kandidaterna?
https://www.sernbrandt.se/produkter/begagnat/snickerimaskiner-begagnat/solberga-svarv-svt1000/
https://www.sernbrandt.se/produkter/trabearbetning/snickerimaskiner/ejca-trasvarv-tsl30/
Så vitt jag kan se är det uppenbart att man ska ta Solbergamaskinen, av rent ekonomiska skäl. Han är dock orolig att den inte är "lika bra" som Ejcan eftersom den är begagnad. Jag har svårt att motivera mig konkret. Vad säger ni, någon med erfarenhet av att köpa begagnade maskiner i det dyrare segmentet, alt erfarenhet av de två kandidaterna?
https://www.sernbrandt.se/produkter/begagnat/snickerimaskiner-begagnat/solberga-svarv-svt1000/
https://www.sernbrandt.se/produkter/trabearbetning/snickerimaskiner/ejca-trasvarv-tsl30/
Hej
Har ingen kommentar om vilken av svarvarna han ska satsa på men om det vore jag så skulle jag aldrig betala så mycket för någon av svarvarna.
Säg till din bekant att inte ha så bråttom med ett inköp utan bevaka t.ex blocket.
Det kommer att dyka upp någon jättefin svarv för små pengar !
Har ingen kommentar om vilken av svarvarna han ska satsa på men om det vore jag så skulle jag aldrig betala så mycket för någon av svarvarna.
Säg till din bekant att inte ha så bråttom med ett inköp utan bevaka t.ex blocket.
Det kommer att dyka upp någon jättefin svarv för små pengar !
Jag har haft isär min Solberga i småbitar för renovering och jag har också bytt spindellager och motorlager i kompanjonens Ejca.
Såvitt jag kan bedöma har Solberga betydligt bättre teknisk kvalitet. Allting är kraftigare och utförandet på delarna är bättre och bearbetningstoleranserna snävare. Extremt mycket gjutjärn och rent allmänt byggd för att överleva tre världskrig och tolv generationer oförsiktiga skolelever. Mer genomtänkt konstruktion i avseende på vibrationer och styvhet och hållbarhet och hållfasthet.
Å andra sidan är det onödigt krångligt att byta drivrem i den. På äldre exemplar (gissningsvis före mitten på 80-talet) är det ett asbesthaltigt bromsbelägg som man helst skall byta av hälsoskäl och det innebär ju litet extra arbete. Äldre exemplar har Whitworth och BA gängor överallt så nya skruvar och muttrar är ibland litet krångliga att få tag på men de går att beställa på nätet.
Solbergan i länken är mycket nyare än min och har en annan variator. Sannolikt också metriska gängor. Den kan vara asbestfri med litet tur. Genom tillverkningsnummern kan man få fram tillverkningsåret. Reservdelar till de här nyare finns att få från Kilebrands Produktion i Solberga.
Ejca har bättre dubbhöjd och de nya verkar också ha en bättre konstruktion på försättarfoten så det är lättare att ställa om medan man svarvar. Den mekaniska kvaliteten är inte alls dålig där heller men den är långt ifrån Solbergas nivå. Stommen är kraftig och styv jämfört med billigsvarvarna men långt ifrån Solbergas nivå. Det är lätt att byta drivrem. Motorfästet är inte riktigt genomtänkt men det fungerar.
Äldre modeller har troligen asbesthaltigt bromsbelägg men nyare är asbestfria. Alla skruvar verkar ha metriska gängor men spindelnosen har Whitworth gänga i alla fall på den jag skruvade med.
Med andra ord skulle jag bedöma att svarvarna är ungefär likvärdiga......... så om dubbhöjden räcker till på Solberga skulle jag låta priset avgöra och ta den.
Skulle jag få välja fritt mellan allt som finns på marknaden och verkligen ha råd att köpa det bästa skulle jag ta en gammal Solberga svarv och köpa en ny Ejca försättarfot som reservdel och montera dit.
Alternativt hålla utkik efter en gammal Wadkin från tiden innan det blev Wadkin-Bursgreen. De var ännu kraftigare än Solberga och hade bättre dubbhöjd.
Tillägg:
Jag är betydligt skickligare mekaniker än svarvare så jag kan ha missat någonting.
Såvitt jag kan bedöma har Solberga betydligt bättre teknisk kvalitet. Allting är kraftigare och utförandet på delarna är bättre och bearbetningstoleranserna snävare. Extremt mycket gjutjärn och rent allmänt byggd för att överleva tre världskrig och tolv generationer oförsiktiga skolelever. Mer genomtänkt konstruktion i avseende på vibrationer och styvhet och hållbarhet och hållfasthet.
Å andra sidan är det onödigt krångligt att byta drivrem i den. På äldre exemplar (gissningsvis före mitten på 80-talet) är det ett asbesthaltigt bromsbelägg som man helst skall byta av hälsoskäl och det innebär ju litet extra arbete. Äldre exemplar har Whitworth och BA gängor överallt så nya skruvar och muttrar är ibland litet krångliga att få tag på men de går att beställa på nätet.
Solbergan i länken är mycket nyare än min och har en annan variator. Sannolikt också metriska gängor. Den kan vara asbestfri med litet tur. Genom tillverkningsnummern kan man få fram tillverkningsåret. Reservdelar till de här nyare finns att få från Kilebrands Produktion i Solberga.
Ejca har bättre dubbhöjd och de nya verkar också ha en bättre konstruktion på försättarfoten så det är lättare att ställa om medan man svarvar. Den mekaniska kvaliteten är inte alls dålig där heller men den är långt ifrån Solbergas nivå. Stommen är kraftig och styv jämfört med billigsvarvarna men långt ifrån Solbergas nivå. Det är lätt att byta drivrem. Motorfästet är inte riktigt genomtänkt men det fungerar.
Äldre modeller har troligen asbesthaltigt bromsbelägg men nyare är asbestfria. Alla skruvar verkar ha metriska gängor men spindelnosen har Whitworth gänga i alla fall på den jag skruvade med.
Med andra ord skulle jag bedöma att svarvarna är ungefär likvärdiga......... så om dubbhöjden räcker till på Solberga skulle jag låta priset avgöra och ta den.
Skulle jag få välja fritt mellan allt som finns på marknaden och verkligen ha råd att köpa det bästa skulle jag ta en gammal Solberga svarv och köpa en ny Ejca försättarfot som reservdel och montera dit.
Alternativt hålla utkik efter en gammal Wadkin från tiden innan det blev Wadkin-Bursgreen. De var ännu kraftigare än Solberga och hade bättre dubbhöjd.
Tillägg:
Jag är betydligt skickligare mekaniker än svarvare så jag kan ha missat någonting.
Redigerat:
Ett exempel på en Solbergasvarv:
https://www.blocket.se/ostergotland/Solberga_Trasvarv_86053967.htm?ca=2&w=3
Ibland kan man hitta gamla svarvar av god kvalitet riktigt otroligt billigt. 2000 kronor eller däromkring.
Jag fick faktiskt min Solberga gratis men 600 kilometer transport kostade ju en del. Svarven hade legat sönderplockad på ett garagegolv i 10 år efter att förra ägaren hade fått tidsbrist och lämnat renoveringen på hälft. Den var fortfarande trasig på ett par ställen men allt gick att antingen tillverka eller reparera alla delar som behövdes. Det fattades en massa skruvar och bultar men de gick också att ordna till slut.
"Säljaren" ville att svarven skulle komma till ett gott hem där hans projekt blir ordentligt slutfört och så visste han att jag renoverar ordentligt.
https://www.blocket.se/ostergotland/Solberga_Trasvarv_86053967.htm?ca=2&w=3
Ibland kan man hitta gamla svarvar av god kvalitet riktigt otroligt billigt. 2000 kronor eller däromkring.
Jag fick faktiskt min Solberga gratis men 600 kilometer transport kostade ju en del. Svarven hade legat sönderplockad på ett garagegolv i 10 år efter att förra ägaren hade fått tidsbrist och lämnat renoveringen på hälft. Den var fortfarande trasig på ett par ställen men allt gick att antingen tillverka eller reparera alla delar som behövdes. Det fattades en massa skruvar och bultar men de gick också att ordna till slut.
"Säljaren" ville att svarven skulle komma till ett gott hem där hans projekt blir ordentligt slutfört och så visste han att jag renoverar ordentligt.
Jag kan inte tänka mig någon bättre person att skeppa den till än dig heimlaga.H heimlaga skrev:
Jag skulle definitivt inte tänka mig att betala så mycket om jag skulle uppgradera min svarv. Men förhållandena för min bekante är så att tid är mer värt än pengar, plus att vederbörande inte är särskilt intresserad av att mecka med maskiner, utan att producera saker med hjälp av dem. Därmed frågeställningen, som egentligen borde formulerats på följande sätt vilket hade varit bättre:
Om man står i begrepp att köpa en maskin, vilka fallgropar finns med att köpa en begagnad svarv som är genomgången av en proffsbutik? Dvs, kan man vara ganska säker på att maskiner i den här klassen inte kräver så mycket egen insats direkt efter en renovering från en proffsbutik? Det är givetvis detta som är en av anledningarna till att vissa köper nytt. Enklast är väl givetvis att ringa och tala med dem förstås.
Blocket-länken var högintressant, den skall förmedlas!
Mja..... jag liter inte på någon då det gäller maskiner. Inte på privatpersoner. Inte på någon maskinhandel. Inte ens på tillverkaren. Inte på mig själv heller. Har sett för mycket.
Det finns inga gränser för vad man kan hitta för dumheter och slarv inuti en maskin.
Risken är betydligt mindre när man köper av en industrimaskinhandlare som ger garanti än när man köper av skrothandlare och privatpersoner och konkursbon så som jag brukar göra men vi får komma ihåg att den mekaniska kompetensen och nivån av hederlighet varierar handlare emellan och framför allt så har ingen handlare tid att plocka isär varje maskin i småbitar för kontroll så därför kan de ju inte veta vad någon klantskalle har ställt till med vid någon tidigare reparation.
Risken för fabriksfel och konstruktionsfel minskar radikalt med förbättrad kvalitet. I billigmaskiner hittar man sällan mer än enstaka delar som är fullgoda och allt annat har kvalitetsfel. Även i proffsmaskiner i toppklassen kan man ibland träffa på detaljer som borde ha varit bättre gjorda men inte i varenda maskin och oftast går sådana smärre fel att åtgärda.
En svarv är en enkel maskin så om man köper ett uppenbart välskött exemplar av en seriös handlare och kontrollerar allt som går att kontrollera innan köp skulle jag inte räkna med någonting värre än att man kanske behöver byta lager och kanske byta strömbrytare och kanske drivrem. Slitdelar helt enkelt.
Det finns inga gränser för vad man kan hitta för dumheter och slarv inuti en maskin.
Risken är betydligt mindre när man köper av en industrimaskinhandlare som ger garanti än när man köper av skrothandlare och privatpersoner och konkursbon så som jag brukar göra men vi får komma ihåg att den mekaniska kompetensen och nivån av hederlighet varierar handlare emellan och framför allt så har ingen handlare tid att plocka isär varje maskin i småbitar för kontroll så därför kan de ju inte veta vad någon klantskalle har ställt till med vid någon tidigare reparation.
Risken för fabriksfel och konstruktionsfel minskar radikalt med förbättrad kvalitet. I billigmaskiner hittar man sällan mer än enstaka delar som är fullgoda och allt annat har kvalitetsfel. Även i proffsmaskiner i toppklassen kan man ibland träffa på detaljer som borde ha varit bättre gjorda men inte i varenda maskin och oftast går sådana smärre fel att åtgärda.
En svarv är en enkel maskin så om man köper ett uppenbart välskött exemplar av en seriös handlare och kontrollerar allt som går att kontrollera innan köp skulle jag inte räkna med någonting värre än att man kanske behöver byta lager och kanske byta strömbrytare och kanske drivrem. Slitdelar helt enkelt.
