Slamflykt och högtrycksspolning trekammarbrunn
Jag har en äldre trekammarbrunn (endast för gråvatten) som fick nedslag vid inspektion. När jag kikade ner var alla tre kammare slamfyllda, tyvärr tog jag ej något foto då.
Nu har spridsrrören spolats, behövdes två ggr tydligen pga mycket slam. När jag kikar ner nu ser det mycket bättre ut. Spolat jag vatten verkar det dock gå in i den största kammaren, som ser i princip slamfri ut..
Vad är det jag inte fattar?
Nu har spridsrrören spolats, behövdes två ggr tydligen pga mycket slam. När jag kikar ner nu ser det mycket bättre ut. Spolat jag vatten verkar det dock gå in i den största kammaren, som ser i princip slamfri ut..
Vad är det jag inte fattar?
3-kammarbrunn så är största kammaren också inloppskammaren - där förväntas det mesta av slammet samla sig (stor del av det sjunker till botten) och sedan allt mindre för var kammare efter.
Det blir ofta både flytslam och sjunkande slam av olika fermenteringsprocesser.
Det viktig är att du har T-stycke på utloppet så att inte flytslam dräneras ut den vägen och sätter igen infiltreringen (igen).
Kan vara bra att titta till det hela då och då, framöver, men BDT-vatten har annan sammansättning än klosettvatten (bl.a fekalier och toapapper saknas) och det blir inte så mycket i första kammaren, sedan kanske det inte fungerar så bra för att brunnen inte har rätt bakterier, speciellt om de spolas med växtrester i finare form (som stärkelse och mindre bitar av skalet som frigörs när potatis skalas)
Misstänker man att brunnen har 'magont' så kan man peta ned en spade i mängd i stora kammaren med om möjligt rykande färsk hästgödsel, eller avlivade råttor då man vill åt bakterierna som finns i magen på tjocktarmsjäsande djur då det är där som cellulosanedbrytande arkèer/bakterier i strikt syrefri miljö finns.
---
I en fullavlopp med inkopplad toa mot 3-kammarbeunn så brukar toapapper och annat gulligt vara flytande mer eller mindre tjockt lager i den stora kammaren.
Vid BDT-vatten (och även fullavlopp) så är det lätt att det samlas stora fettklumpar flytande i den stora kammaren om man inte är noga att torka ur flytande matfett ur grytor och tallrikar innan disk och kvarvarande fett på diskgodset emulgeras fettet väl med diskmedel i samband med diskning (för hand, diskmaskin gör det i sin diskprocess).
Det blir ofta både flytslam och sjunkande slam av olika fermenteringsprocesser.
Det viktig är att du har T-stycke på utloppet så att inte flytslam dräneras ut den vägen och sätter igen infiltreringen (igen).
Kan vara bra att titta till det hela då och då, framöver, men BDT-vatten har annan sammansättning än klosettvatten (bl.a fekalier och toapapper saknas) och det blir inte så mycket i första kammaren, sedan kanske det inte fungerar så bra för att brunnen inte har rätt bakterier, speciellt om de spolas med växtrester i finare form (som stärkelse och mindre bitar av skalet som frigörs när potatis skalas)
Misstänker man att brunnen har 'magont' så kan man peta ned en spade i mängd i stora kammaren med om möjligt rykande färsk hästgödsel, eller avlivade råttor då man vill åt bakterierna som finns i magen på tjocktarmsjäsande djur då det är där som cellulosanedbrytande arkèer/bakterier i strikt syrefri miljö finns.
---
I en fullavlopp med inkopplad toa mot 3-kammarbeunn så brukar toapapper och annat gulligt vara flytande mer eller mindre tjockt lager i den stora kammaren.
Vid BDT-vatten (och även fullavlopp) så är det lätt att det samlas stora fettklumpar flytande i den stora kammaren om man inte är noga att torka ur flytande matfett ur grytor och tallrikar innan disk och kvarvarande fett på diskgodset emulgeras fettet väl med diskmedel i samband med diskning (för hand, diskmaskin gör det i sin diskprocess).
Slammet i brunnen är alltså inte från avloppsvattnet utan är en bakteriemassa som växer till i brunnen. Bakterierna växer där på ytan för där finns tillgång till syre. Organiska ämnen har de ju i mängd från köket att konsumera. Enkla socker fermenteras snabbt i första kammaren utan syrebehov och det resulterar i organiska produkter som enklast respireras.
Redigerat:
Det är normalt med olika tjocklek av flytslam i alla kamrar på en 3-kammarbrunn.
Det är alltid en process med partiklar som blir gasfylda när det fermenteras i djupet, av bildad koldioxid, metangas (och vid denitrifiering - ren kvävgas) partiklarna lättar upp till ytan och medans det är där en tid och dess inre gaser diffunderar bort + påväxt av ytterligare andra typer av bakterier i den mer syresatta miljön - blir tyngre och sjunker ned igen och så håller det på med en vandring av flock och partiklar mellan yta och sediment i botten så länge ny avlopp påförs och med denna ny energi och näringsämnen.
En 3-kammarbrunn har hål i kammarväggen typ 1/3-del upp från botten och 1/3-del från kammaröverkant för nästa kammare för att så partikelfri vatten som möjligt i vattenpelaren i mitten skall kunna flöda över till nästa kammare och hela processen upprepas med att det sjunker och det flyter upp i nästa kammare men i betydligt mindre mängd slam än föregående kammare.
En orsak att man kan få slamflykt är att man spolar igenom för mycket vatten och för korta 'vilotider' mellan större urtapp av vatten (som långdusch, hel badkars tömms etc.) - typisk när man är fler personer än vad brunnen är dimensionerad för (stor barnfamilj, tjocka släkten på besök en längre tid etc.) En normal och minsta tillåtna dimensionering av avlopp vid permanentboende är 5 personer per hushåll - så får man tillökning och det blir 6 så finns det risk att avloppet kan bli överlastat, när tvättmaskinen går hela tiden, liksom diskmaskinen, och särskilt senare när många av barnen börja vara i tonåren och en bra indikation är hur fort varmvattnet tar slut, är det ofta eller tom. konstant slut så är avloppet med stor sannolikhet också överlastad ;-) - så döttrarnas duschande kan också ha negativ påverkan på avloppet och 2/3-kammarbrunnen i avseende risken för slamflykt.
För fullavlopp så räknar man med 170 l/dygn/person (även om det är i praktiken ca 140 l/dygn/pers) - för BDT-vatten är det inte så mycket mindre, 20-30 liter mindre när man inte längre har toaspolningar med i bilden, då det mesta av vattnet kommer från dusch/bad, därefter tvätt och disk. det får inte vara för lite vatten heller så att det blir för koncentrerat och/eller man får problem med att det proppar igen i avloppet.
Ibland blir det lite fel när det marknadsförs överdrivet i att spara på vatten då våra avloppssystem inte är gjort för detta både sedd avseende koncentrationsmässigt av ämnen (salter, mineraler, tensider etc.) och 'konsistens problem' som att det blir lätt stopp i avloppssystemet när det är för lite vatten spolat gentemot de fastare delarna som den bär med sig - då vattenflödet också en transportsystem av avloppets fastare delar.
Det är alltid en process med partiklar som blir gasfylda när det fermenteras i djupet, av bildad koldioxid, metangas (och vid denitrifiering - ren kvävgas) partiklarna lättar upp till ytan och medans det är där en tid och dess inre gaser diffunderar bort + påväxt av ytterligare andra typer av bakterier i den mer syresatta miljön - blir tyngre och sjunker ned igen och så håller det på med en vandring av flock och partiklar mellan yta och sediment i botten så länge ny avlopp påförs och med denna ny energi och näringsämnen.
En 3-kammarbrunn har hål i kammarväggen typ 1/3-del upp från botten och 1/3-del från kammaröverkant för nästa kammare för att så partikelfri vatten som möjligt i vattenpelaren i mitten skall kunna flöda över till nästa kammare och hela processen upprepas med att det sjunker och det flyter upp i nästa kammare men i betydligt mindre mängd slam än föregående kammare.
En orsak att man kan få slamflykt är att man spolar igenom för mycket vatten och för korta 'vilotider' mellan större urtapp av vatten (som långdusch, hel badkars tömms etc.) - typisk när man är fler personer än vad brunnen är dimensionerad för (stor barnfamilj, tjocka släkten på besök en längre tid etc.) En normal och minsta tillåtna dimensionering av avlopp vid permanentboende är 5 personer per hushåll - så får man tillökning och det blir 6 så finns det risk att avloppet kan bli överlastat, när tvättmaskinen går hela tiden, liksom diskmaskinen, och särskilt senare när många av barnen börja vara i tonåren och en bra indikation är hur fort varmvattnet tar slut, är det ofta eller tom. konstant slut så är avloppet med stor sannolikhet också överlastad ;-) - så döttrarnas duschande kan också ha negativ påverkan på avloppet och 2/3-kammarbrunnen i avseende risken för slamflykt.
För fullavlopp så räknar man med 170 l/dygn/person (även om det är i praktiken ca 140 l/dygn/pers) - för BDT-vatten är det inte så mycket mindre, 20-30 liter mindre när man inte längre har toaspolningar med i bilden, då det mesta av vattnet kommer från dusch/bad, därefter tvätt och disk. det får inte vara för lite vatten heller så att det blir för koncentrerat och/eller man får problem med att det proppar igen i avloppet.
Ibland blir det lite fel när det marknadsförs överdrivet i att spara på vatten då våra avloppssystem inte är gjort för detta både sedd avseende koncentrationsmässigt av ämnen (salter, mineraler, tensider etc.) och 'konsistens problem' som att det blir lätt stopp i avloppssystemet när det är för lite vatten spolat gentemot de fastare delarna som den bär med sig - då vattenflödet också en transportsystem av avloppets fastare delar.
Redigerat:
Inte i ett BDT-avlopp. Det är det mest näringsrika avloppsvattnet i bemärkelsen högst förekomst av organiska kolföreningar. Slamavskiljaren är bara en förjäsning av detta vatten, det renas alltid i ett steg efter en slamavskiljare. Det beror på att det krävs syre för effektiv nedbrytning och det finns ju inte höga halter av i en slamavskiljare.L Luzen1 skrev:
2/3-kammare är bara en förpreparering av vattnet, lite som magsäcken innan det går ut i tarmarna - strippar det fasta materialet på så mycket näring och energi det går av det fasta materialet (stärkelse, cellulosa etc.) - omvandla det till sockerarter, alkoholer och organiska syror varav en del kan förbrukas av metanbildande bakterier (och ger metangas som bubblar upp och ger slamtäcke) i den syrefria miljön nere i brunnen och det mesta senare omsätt ute i markbädden/infiltreringen med till stor del luftsyrets hjälp.
Om markbädden/infiltreringen har luftrör som sticker upp bortändan och tar in luft den vägen och syresätter marken bättre, om man också har fungerande avloppsventilation (dvs rör genom bodelen som värms av inomhusluften och utlopp ovanför taket)... - mycket äldre infiltrering har ingen sådan luftning med luftningen av infiltrering i bortändan och räknar med att luftsyret skall hitta ned i marken och sugas ut av avloppsventilationen, vilket gör att man inte får bygga på tjocka lager extra jord, lägga presenning eller annat tätande på området med infiltrering då syresättningen förhindras och nedbrytningen stannar av och ganska snart får en igensatt bädd av anaerobt arbetande biomassa som med tiden fyller ut hålrummen i sanden/gruset, som inte längre tar vatten (vattnet sjunker inte undan längre) - då det behövs luftsyre och andra bakterier och svampar för att i sin tur bryta ned den till stor del döda anaerobt bildade biomassan.
Om markbädden/infiltreringen har luftrör som sticker upp bortändan och tar in luft den vägen och syresätter marken bättre, om man också har fungerande avloppsventilation (dvs rör genom bodelen som värms av inomhusluften och utlopp ovanför taket)... - mycket äldre infiltrering har ingen sådan luftning med luftningen av infiltrering i bortändan och räknar med att luftsyret skall hitta ned i marken och sugas ut av avloppsventilationen, vilket gör att man inte får bygga på tjocka lager extra jord, lägga presenning eller annat tätande på området med infiltrering då syresättningen förhindras och nedbrytningen stannar av och ganska snart får en igensatt bädd av anaerobt arbetande biomassa som med tiden fyller ut hålrummen i sanden/gruset, som inte längre tar vatten (vattnet sjunker inte undan längre) - då det behövs luftsyre och andra bakterier och svampar för att i sin tur bryta ned den till stor del döda anaerobt bildade biomassan.
Redigerat: