Torkat virke är normalt mellan 12 och 18% fukthalt, men vissa torkar ned till 8%. Det kan alltså skilja mycket beroende på hur torkat det är. Vi räknar alltid med 550kg/m³, gör ingen skillnad på furu eller gran på mitt arbete.
U
Utsliten och utdömd
Byggnadsvårdare
· 2 805 inlägg
Utsliten och utdömd
Byggnadsvårdare
- 2 805 inlägg
Ja, 8% är ju inte direkt råspånt som på bilden utan mer hyvlad panel eller golvplank. 12-18% är rätt rimligt för obehandlat ”byggvirke”F Fluxor skrev:
Vill minnas att en inspektör på jobbet kallade det för "möbeltorrt" när det låg på 8%.U Utsliten och utdömd skrev:
Tror 18% var "skeppningstorrt".
Det lär för övrigt vara ruskigt dyrt att torka virket mer än nödvändigt...
Grundforskning.
Volymvikt på 550kg/kubik verkar optimistisk enligt min erfarenhet. Typ balsa eller abachi. Kanske torkad frodvuxen gran är så lätt. Har sett sådana som vuxit på gammal åker med årsringar nära centimetern.
Nu utgår jag aldrig ifrån att jag alltid vet bäst och har full koll. Så istället för att börja rabbla halvfakta från minnet gick jag ut till lagret av krosspallning*. Där har jag gran. Förvarad utomhus under tak. Uppskattningsvis brädgårdstorrt vilket borde vara ca 16%.
Plockade ut en bit som jag uppfattar som representativ för sådant jag byggt hus av. Gick ner till grunt vatten och sjösatte den försiktigt. Tog upp lika försiktigt och kollade var vattenlinjen låg.
Lite högre än två tredjedelar. Volymvikt uppskattningsvis 70% av volymen jämfört med vatten.
Nu kan man ju undra om en nertorkning av mitt testobjekt till 8% ger någon dramatisk förändring av volymvikten. Det är enkelt att räkna ut då fukt i trä mäts i viktsprocent. Använder jag formeln
70% x 0,84 / 0,92 får jag volymvikten ca 64% jämfört med vatten.
I min värld är skillnaden såpass liten att jag inte skulle justera för upplevd ”torrhet” när jag lastar mitt släp. En avvikelse under en tiondel på hafsiga uppskattningar är inte signifikant.
Slutsats av dagens experiment…
Efter att ha nu ha grundforskat har jag kommit fram till att min tumregel på 70% av volymen för brädgårdvirke fortfarande håller. Kan teoretiskt förstås finnas enskilda pinnar i högen på 55. Men det finns större anledning att tro att jag valt ut rätt många reglar med högre vikt än 80.
Allt ovanstående baserar sig förstås på antagandet att Mälarvatten väger ett kilo per liter…
Mvh Findus
*Krosspallning är mjukt virke som man lägger på toppen av pallning för att ställa tunga grejer som fartyg på. Syftet är att det mjuka virket trycks sönder om upplaget inte stämmer till fullo. Därmed fördelas lasten ut bättre. Både till fördel för lasten och vagnen om vi talar om en slip.
Volymvikt på 550kg/kubik verkar optimistisk enligt min erfarenhet. Typ balsa eller abachi. Kanske torkad frodvuxen gran är så lätt. Har sett sådana som vuxit på gammal åker med årsringar nära centimetern.
Nu utgår jag aldrig ifrån att jag alltid vet bäst och har full koll. Så istället för att börja rabbla halvfakta från minnet gick jag ut till lagret av krosspallning*. Där har jag gran. Förvarad utomhus under tak. Uppskattningsvis brädgårdstorrt vilket borde vara ca 16%.
Plockade ut en bit som jag uppfattar som representativ för sådant jag byggt hus av. Gick ner till grunt vatten och sjösatte den försiktigt. Tog upp lika försiktigt och kollade var vattenlinjen låg.
Lite högre än två tredjedelar. Volymvikt uppskattningsvis 70% av volymen jämfört med vatten.
Nu kan man ju undra om en nertorkning av mitt testobjekt till 8% ger någon dramatisk förändring av volymvikten. Det är enkelt att räkna ut då fukt i trä mäts i viktsprocent. Använder jag formeln
70% x 0,84 / 0,92 får jag volymvikten ca 64% jämfört med vatten.
I min värld är skillnaden såpass liten att jag inte skulle justera för upplevd ”torrhet” när jag lastar mitt släp. En avvikelse under en tiondel på hafsiga uppskattningar är inte signifikant.
Slutsats av dagens experiment…
Efter att ha nu ha grundforskat har jag kommit fram till att min tumregel på 70% av volymen för brädgårdvirke fortfarande håller. Kan teoretiskt förstås finnas enskilda pinnar i högen på 55. Men det finns större anledning att tro att jag valt ut rätt många reglar med högre vikt än 80.
Allt ovanstående baserar sig förstås på antagandet att Mälarvatten väger ett kilo per liter…
Mvh Findus
*Krosspallning är mjukt virke som man lägger på toppen av pallning för att ställa tunga grejer som fartyg på. Syftet är att det mjuka virket trycks sönder om upplaget inte stämmer till fullo. Därmed fördelas lasten ut bättre. Både till fördel för lasten och vagnen om vi talar om en slip.
När något går fel är det aldrig en ursäkt vad folk säger, skriver eller vad man tror, om man kunnat få en mer realistisk uppfattning av vad man faktiskt kan undersöka själv.
Sådan är grunden för hur jag alltid tänker. Kanske är därför jag har mer tur än de flesta…
Mvh Findus
Sådan är grunden för hur jag alltid tänker. Kanske är därför jag har mer tur än de flesta…
Mvh Findus
Allvetare
· Västra götaland
· 10 933 inlägg
I det här fallet var ju sanktionsavgiften till företaget för avsaknad av färdskrivare....G Greger_08 skrev:
I sann vetenskaplig andra var jag tvungen att kontrollmäta... Jag vägde några regelstumpar som legat inne under överskådlig tid och några bitar jag hämtade in utifrån regnet. Samtliga C24-klassade och av normal byggladesortering.
Bitarna som legat inne hade en genomsnittlig densitet på 446 kg/m³ och de som låg ute vägde 461 kg/m³.
Bitarna som legat inne hade en genomsnittlig densitet på 446 kg/m³ och de som låg ute vägde 461 kg/m³.
Överlast räknas numera på totalvikten. Vagnen kan i och för sig vara reggad till 1000 kg.. då är lasten 109%av 1000kg- tjänstevikt. kg - tjänstevikt så 2090 kg - 250kg = 1840 kg last. Jag kommer inte att kommentera hur många kubik det är... Nu är ju ekipaget vägt och det är inte volymen som är intressant.F Fluxor skrev:
