Ja, precis som i den här tråden då...injonil skrev:
För det "specialfallet" är det ju faktiskt frågan om här...precis som hos flertalet andra med nya anläggningar...Självklart ska man ha termostater! OCH shuntstyrning! Om man nu vill ha ett effektivt system. För även om man har ett system för ved och har veden gratis i egen skog så måste ju veden hem och in i pannan och det arbetet får man ju stå för själv...
Den stora frågan är väl vilken sorts shuntautomatik man ska?
Det finns många fabrikat och olika typer. Jag har ju fastnat för en kombinerad rums- och utegivare för bästa innekomfort i HELA huset - inte bara där rumsgivaren sitter...
Jag uppfattade MB77's fråga som mer allmän eftersom det inte gavs några förutsättningar att relatera till.
Crille68: Jag har förklarat hur mitt reglersystem fungarar. Om du har någon teknik som är bra och fungerar annorlunda får du gärna förklara hur!
Crille68: Jag har förklarat hur mitt reglersystem fungarar. Om du har någon teknik som är bra och fungerar annorlunda får du gärna förklara hur!
Redigerat:
Ni skriver att shuntautomatik skulle påverka energimängden som man kan tillgodogöra sig i acktanken.
Jag förstår att olika skribenter har olika utgångspunkter i sina resonemang, men det skulle vara intressant att veta hur ni tänker. Själv kan jag tänka i många banor gällande detta men just här får jag inte ihop det hela.
Jag förstår att olika skribenter har olika utgångspunkter i sina resonemang, men det skulle vara intressant att veta hur ni tänker. Själv kan jag tänka i många banor gällande detta men just här får jag inte ihop det hela.
GK 100!
Med risk för att jag dribblar bort mig försöker jag mig på en förklaring:
För att du skall få ut värme från radiatorerna måste vattnet hålla en viss "övertemperatur" låt säga 20 grader relativt rummets temp (Säg 20 grader i rummet) , dvs du måste få ut 40 gradigt vatten ur schunten. Säg att du har en acktank med 100 gradigt vatten om 1000 liter då har du "i princip" 60 000 " gradliter" (Ny enhet hehe) , dvs (100-40)*1000du kan använda. Om tanken är halvfull och du har 100 grader i och 20 i botten finns fortfarande 500*(100-40) = 30 000 "gradliter". Om däremot tanken är blandad har du 1000 liter med 50-gradigr vatten = 1000*(50-40) = endast 10 000 gradliter kvar !!!!!
Använder du dessutom tanken för varmvattenberedning vill du alltid ha minst 50-60 grader i tanktoppen, inte bra om skiktningen fösvunnit när egentligen halva tanken skulle ha haft hetvatten kvar...
När det gäller ved & solvärme är skiktningen av tanken oerhört viktig!!!!
Med risk för att jag dribblar bort mig försöker jag mig på en förklaring:
För att du skall få ut värme från radiatorerna måste vattnet hålla en viss "övertemperatur" låt säga 20 grader relativt rummets temp (Säg 20 grader i rummet) , dvs du måste få ut 40 gradigt vatten ur schunten. Säg att du har en acktank med 100 gradigt vatten om 1000 liter då har du "i princip" 60 000 " gradliter" (Ny enhet hehe) , dvs (100-40)*1000du kan använda. Om tanken är halvfull och du har 100 grader i och 20 i botten finns fortfarande 500*(100-40) = 30 000 "gradliter". Om däremot tanken är blandad har du 1000 liter med 50-gradigr vatten = 1000*(50-40) = endast 10 000 gradliter kvar !!!!!
Använder du dessutom tanken för varmvattenberedning vill du alltid ha minst 50-60 grader i tanktoppen, inte bra om skiktningen fösvunnit när egentligen halva tanken skulle ha haft hetvatten kvar...
När det gäller ved & solvärme är skiktningen av tanken oerhört viktig!!!!
2an: lite frågor/synpunkter till dig
Du kan inte säga generellt att utegivaren är onödig; det beror på hur reglersystemet fungerar. Som jag beskrev ovan är det i mitt system (EVR) utegivaren som bestämmer temperaturen ut i systemet, såvida inte en maxtemperatur på innegivaren har uppnåtts, då sänks framledningstemperaturen ett antal grader. Systemet är inte gjort för att vara utan utegivare.
Angående ditt andra resonemang så om shuntstyrningen är inställd att ge lägsta möjliga framledningstemperatur så måste elementen vara fullt öppna, det är vi väl överens om?! Att strypa flödet på elementen kräver högre framledningstemperatur. Så hur menar du?
Du kan inte säga generellt att utegivaren är onödig; det beror på hur reglersystemet fungerar. Som jag beskrev ovan är det i mitt system (EVR) utegivaren som bestämmer temperaturen ut i systemet, såvida inte en maxtemperatur på innegivaren har uppnåtts, då sänks framledningstemperaturen ett antal grader. Systemet är inte gjort för att vara utan utegivare.
Angående ditt andra resonemang så om shuntstyrningen är inställd att ge lägsta möjliga framledningstemperatur så måste elementen vara fullt öppna, det är vi väl överens om?! Att strypa flödet på elementen kräver högre framledningstemperatur. Så hur menar du?
Man kan se det så här också, du har eldat tanken till 80 grader, perfekt skiktning råder, returen håller 50 grader (shuntar ut mer än 50). Alteftersom du tar ut energi ur tanken kommer (den knivskarpa) gränsen mellan 80 och 50 grader att flyttas uppåt, när den når övre anslutning är tanken "tom". Du kan altså utnyttja 30 graders tempskillnad. Håller returen istället 20 grader utnyttjar du 60 graders tempskillnad och får alltså dubbla lagringskapaciteten!GK100 skrev:
Det är först när man förstår detta som instrypning och shuntstyrning får mening...
Ändå är det bluff, det du skriver.
Genom att tillrättalägga sanningen får du det till att man måste strypa ner flödet så att vattnet hinner svalna till så låg temperatur som möjligt. 2an är inne på samma sak, när han skriver att radiatorerna ska strypas, så att vattnet svalnar så mycket som möjligt.
Men bortsett från att det kostar elenergi att pumpa runt stora mängder vatten per timme, kan man lika gärna göra det och istället låta shuntstyrningen shunta ut kallare vatten. Det finns ju inget som säger att man ska shunta ut mer än 50°, om flödet är tillräckligt för att vatten som är 30° ska hålla huset varmt. Då får man samma effekt, dvs kallt returvatten, trots att det inte är strypt alls någonstans.
Det ger inte mindre effekt om vattnet hinner svalna 2° på en minut än om det får tid att svalna 20° på tio minuter.
Att sen olika element behöver olika mycket vatten för att hålla samma temperatur i rum som kräver olika mycket effekt, det är ju ganska självklart. Men med bra termostatventiler sköter detta sig självt, utan att någon behöver ränna runt och ställa in strypventiler manuellt.
Genom att tillrättalägga sanningen får du det till att man måste strypa ner flödet så att vattnet hinner svalna till så låg temperatur som möjligt. 2an är inne på samma sak, när han skriver att radiatorerna ska strypas, så att vattnet svalnar så mycket som möjligt.
Men bortsett från att det kostar elenergi att pumpa runt stora mängder vatten per timme, kan man lika gärna göra det och istället låta shuntstyrningen shunta ut kallare vatten. Det finns ju inget som säger att man ska shunta ut mer än 50°, om flödet är tillräckligt för att vatten som är 30° ska hålla huset varmt. Då får man samma effekt, dvs kallt returvatten, trots att det inte är strypt alls någonstans.
Det ger inte mindre effekt om vattnet hinner svalna 2° på en minut än om det får tid att svalna 20° på tio minuter.
Att sen olika element behöver olika mycket vatten för att hålla samma temperatur i rum som kräver olika mycket effekt, det är ju ganska självklart. Men med bra termostatventiler sköter detta sig självt, utan att någon behöver ränna runt och ställa in strypventiler manuellt.
Det är inte bluff, det är teori och praktisk erfarenhet!
Kör man innetempstyrd reglering kommer den att höja framledningstempen om man stryper radiatorerna. Men eftersom effekten måste vara den samma för att hålla tempen inne kommer returtempen att sjunka. När övre delen av elementen blir varmare måste ju nedre delen vara kallare för att ge samma effekt. Med gammaldags teknik blir man tvungen att pilla på en kurvinställning för höja tempen efter instrypning för att nå samma sak.
Sen ska man undvika termostater i möjligaste mån eftersom returtempen stiger ju fler termostater som stänger.
Kör man innetempstyrd reglering kommer den att höja framledningstempen om man stryper radiatorerna. Men eftersom effekten måste vara den samma för att hålla tempen inne kommer returtempen att sjunka. När övre delen av elementen blir varmare måste ju nedre delen vara kallare för att ge samma effekt. Med gammaldags teknik blir man tvungen att pilla på en kurvinställning för höja tempen efter instrypning för att nå samma sak.
Sen ska man undvika termostater i möjligaste mån eftersom returtempen stiger ju fler termostater som stänger.
Nu blev det lite mycket för mig.. Det att returtempen ökar ju fler termostater som stänger det gäller när man har inne givare va? Och har termostaterna fullt öppna alternativt bortagna i det rum där inne givaren sitter?
För när jag förut shuntade ut 80grader så hade jag typ 25 i returtemp men det måste väl bero på att termostaterna strypte hårt i alla rum och elementen blev varma i toppen o kalla i botten.. har ett 2 rörs system..
För när jag förut shuntade ut 80grader så hade jag typ 25 i returtemp men det måste väl bero på att termostaterna strypte hårt i alla rum och elementen blev varma i toppen o kalla i botten.. har ett 2 rörs system..
apersson850 skrev:
Hmmm...
Men nu är det ju så att olika system är konstruerade för olika temperaturer...
Har man ett befintligt system - som i den här tråden och i övrigt OM man nu inte konstruerar något nytt - så är det gjort för att ha t.ex. 65 graders framledningstemperatur vid -20 grader ute. Så klart kan man ha lägre temperaturer i det systemet men hur?
Jo, man får ha en större pump och mycket högre flöde än vad systemet är konstruerat för. Vad ger det?
Jo, man får ha en dyrare pump som drar mer energi. Dessutom får man får på köpet oljud från värmesystemet på grund av de höga flödena vilket ger större "slitage" och påfrestningar på rör och ventiler.
Med andra ord är det inte någon lyckad affär...
Att sedan påstå att man med bra termostatventiler inte skulle behöva någon injustering av systemet på grund av att termostatventilerna skulle sköta flödet i systemet bevisar att man inte vet vad man pratar om...
Termostater är inte några injusteringsventiler! De ska strypa flödet när det är varmt i rummet på grund av tillskottsvärme från solen eller om man av någon anledning vill ha kallare i ett eller flera rum.
En sak jag inte förstår är hur en termostat skulle kunna känna av vilket flöde som krävs genom en radiator??? Via temperaturen - visst..., men om man har en utetemperatur som kräver bra värme på alla radiatorer? Hur kan systemet då "justera in sig själv med hjälp av termostaterna"? Jo, om det är överdimensionerat...
Har man ett system som är bra injusterat behöver man en mindre pump = billigare i så väl drift och inköp.
Men visst...man kan ha ett överdimensionerat system som pumpar runt en massa vatten i onödan i grova rör...men det är inte billigt och det är inte "rätt"...
Precis!Matss skrev:
Och det är väl för att slippa höga flöden och höga returtemperaturer i onödan som man nu mer går över mer och mer till tryckstyrda pumpar. Dessa känner ju av om man har många stängda eller öppna termostatventiler.
Ja och nej...viggenblåaero skrev:
Om termostaterna stänger och returtemperaturen är hög kan bero på två olika fall i två olika system.
Har man termostaterna ställda på en lägre temperatur än innegivaren så kan man få hög returtemperatur i ett system med en innegivare.
Har man utegivare och för högt ställd värmekurva får man också en hög returtemperatur eftersom man skickar ut mer värme än vad som behövs. Det gäller oavsett om man har termostaterna öppna eller stängda. Varmast retur får man så klart om man har termostaterna lågt ställda. Har man dem högt ställda får man både varmt inne och varm returtemperatur...