Servitut för väg, underhåll och snöröjning?
Hej,
En tomt styckades av och ett servitut skapades för en väg från den avstyckade tomten till allmän väg.
I köpeavtalet, som nuvarande ägare skrev under, så skrevs följande in:
Jag undrar nu, om jag skulle köpa den tomten, gäller dessa villkor även mig, dvs följer de med fastigheten/tomten eller gäller det något som dåvarande köpare/säljare kommit överens om?
Jag undrar också vad som eventuellt kan ske om det inte följs?
Och vad räknas som underhåll?
Mvh
M
En tomt styckades av och ett servitut skapades för en väg från den avstyckade tomten till allmän väg.
I köpeavtalet, som nuvarande ägare skrev under, så skrevs följande in:
Jag undrar nu, om jag skulle köpa den tomten, gäller dessa villkor även mig, dvs följer de med fastigheten/tomten eller gäller det något som dåvarande köpare/säljare kommit överens om?
Jag undrar också vad som eventuellt kan ske om det inte följs?
Och vad räknas som underhåll?
Mvh
M
Det beror på om vad som mer står i avtalet, det är lite tunt som det står här men också om detta är ett registrerat avtalsservitut. Om det inte är registrerat, så gäller det ändå , men det upphör att gälla om den andra fastigheten byter ägare, och säljaren inte upplyser sin köpare om avtalsservitutet. Säljaren blir i så fall skadeståndsskyldig mot den härskande fastigheten, men det kan ju vara en klen tröst om problem uppstår först om ex. 25 år.
Det finns ett registrerat avtalsservitut som gäller vägen, och att fastighetsägaren erhåller rätt att nyttja den.
Men i detta står det inget om underhåll och snöröjning.
Så om jag har blivit upplyst om ovan och beslutar mig för att köpa den så innebär det att jag hålls ansvarig för att den hålls fri från snö när det snöar och underhåller den så den är farbar?
Härskande fastighet är orginalfastigheten som den styckades av ifrån va?
Mvh
M
Men i detta står det inget om underhåll och snöröjning.
Så om jag har blivit upplyst om ovan och beslutar mig för att köpa den så innebär det att jag hålls ansvarig för att den hålls fri från snö när det snöar och underhåller den så den är farbar?
Härskande fastighet är orginalfastigheten som den styckades av ifrån va?
Mvh
M
Jag gissar att det bara var ett sätt att vara tydlig mot köparen att säljaren inte har något väghållningsansvar.
Härskande fastighet är den som har servitutssätten att nyttja den tjänande fastigheten. Stamfastighet heter fastigheten som den nya fastigheten, styckningslotten, bildades från.
I ett servitutsförhållande kan tjänande fastighet, alltså den som upplåter mark genom servitutsrätt, inte åläggas att företa positiva prestationer som är att hänföra till underhåll, t.ex. snöröjning.
Man kan läsa mer om detta i t.ex. följande exjobb, sida 43 och framåt: http://www.lantm.lth.se/fileadmin/f...ldning/Examensarbete/12_5257_Linus_Lundin.pdf
I ett servitutsförhållande kan tjänande fastighet, alltså den som upplåter mark genom servitutsrätt, inte åläggas att företa positiva prestationer som är att hänföra till underhåll, t.ex. snöröjning.
Man kan läsa mer om detta i t.ex. följande exjobb, sida 43 och framåt: http://www.lantm.lth.se/fileadmin/f...ldning/Examensarbete/12_5257_Linus_Lundin.pdf
Jag skulle säga att det inte är så intressant vad som står i avtalet. Servitutet är det som gäller.
Blir du ensam användare av vägen, och är vägen, dvs gruset och asfalten din egendom?
Generellt kan man säga att om man har servitut på en väg som man delar med andra, kan man bara göra gemensamma utgifter om man kommer överens om det i förväg. Dvs om du och grannen bestämmer i förväg att ni beställer nytt grus och att ni delar kostnader, är det OK.
Bestämmer grannen självmant att ni behöver nytt grus och beställer han det för att därefter begära in 50% av kostnader, behöver du inte betala. (och tvärtom såklart)
Om detta inte längre funkar, då kan man be lantmäteriet att inrätta en gemensamhetsanläggning och då får alla fastigheter en andelstal som styr hur mycket man betalar. Då bestäms också hur gemensamma beslut ska tas.
Fråga din säljare om han bekostade vägbygget själv eller om det fanns en väg från början. I första fallet hör vägen till din fastighet och får inte ens den härskande fastigheten använda den mot din vilja.
Blir du ensam användare av vägen, och är vägen, dvs gruset och asfalten din egendom?
Generellt kan man säga att om man har servitut på en väg som man delar med andra, kan man bara göra gemensamma utgifter om man kommer överens om det i förväg. Dvs om du och grannen bestämmer i förväg att ni beställer nytt grus och att ni delar kostnader, är det OK.
Bestämmer grannen självmant att ni behöver nytt grus och beställer han det för att därefter begära in 50% av kostnader, behöver du inte betala. (och tvärtom såklart)
Om detta inte längre funkar, då kan man be lantmäteriet att inrätta en gemensamhetsanläggning och då får alla fastigheter en andelstal som styr hur mycket man betalar. Då bestäms också hur gemensamma beslut ska tas.
Fråga din säljare om han bekostade vägbygget själv eller om det fanns en väg från början. I första fallet hör vägen till din fastighet och får inte ens den härskande fastigheten använda den mot din vilja.
En sak om gemensamma servitut, som många glömmer men som harry73 är inne på, är att dessa förvaltas enligt lagen om förvaltning av samfälligheter (SFL). Enligt 1 § 1 st. 3 p nämnda lag framgår att lagen är tillämplig för servitut med flera härskande fastigheter (ordagrant står det: "servitut eller annan särskild rättighet som hör till flera fastigheter gemensamt").
Vanligtvis bör det handla om delägarförvaltning, vilket kortfattat innebär att allting måste ske i konsensus. Sen huruvida vad som gäller om en part grusar om och kräver pengar låter jag vara osagt, kanske finns det något om det i följande examensarbete, http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=7439573&fileOId=7439586
Men detta var ett litet sidospår från TS grundfråga (men roliga frågor/sidospår imo).
Vanligtvis bör det handla om delägarförvaltning, vilket kortfattat innebär att allting måste ske i konsensus. Sen huruvida vad som gäller om en part grusar om och kräver pengar låter jag vara osagt, kanske finns det något om det i följande examensarbete, http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=7439573&fileOId=7439586
Men detta var ett litet sidospår från TS grundfråga (men roliga frågor/sidospår imo).
Intressant, så du säger att det inte finns en praktisk skillnad mellan en väg som är gemensamhetsanläggning och en väg med flera härskande fastigheter?H HerrOso skrev:
Nej, det säger jag inte 
SFL reglerar ingenting om andelstal i en gemensamhetsanläggning, det gör anläggningslagen. Det enda jag säger att strikt juridiskt så ska gemensamma servitut förvaltas enligt SFL, och oftast är det då delägarförvaltning för att det finns ingen samfällighetsförening bildad.
Gemensamma servitut kan, vad jag vet, aldrig ha några juridiskt gällande andelstal, ingen möjlighet till uttaxera pengar från delägarna och således inte heller någon exekutionstitel osv. Personligen tycker jag gemensamma servitut är otyg, det är många frågor som inte kan lösas "tvångsvis" utan att man blir tvungen till att inrätta en gemensamhetsanläggning. Mitt råd är, om man har del i gemensamt servitut, är att försöka bilda gemensamhetsanläggning medan man är överens. Rätt vad det är kommer en ny ägare och kanaliserar divers osämjor på den gemensamma vägen.
Min erfarenhet är att många tycker att gemensamma vägar är roten till allt ont (men oftast är det bara för att det är den enklaste saken att kanalisera sin osämja på)
SFL reglerar ingenting om andelstal i en gemensamhetsanläggning, det gör anläggningslagen. Det enda jag säger att strikt juridiskt så ska gemensamma servitut förvaltas enligt SFL, och oftast är det då delägarförvaltning för att det finns ingen samfällighetsförening bildad.
Gemensamma servitut kan, vad jag vet, aldrig ha några juridiskt gällande andelstal, ingen möjlighet till uttaxera pengar från delägarna och således inte heller någon exekutionstitel osv. Personligen tycker jag gemensamma servitut är otyg, det är många frågor som inte kan lösas "tvångsvis" utan att man blir tvungen till att inrätta en gemensamhetsanläggning. Mitt råd är, om man har del i gemensamt servitut, är att försöka bilda gemensamhetsanläggning medan man är överens. Rätt vad det är kommer en ny ägare och kanaliserar divers osämjor på den gemensamma vägen.
Min erfarenhet är att många tycker att gemensamma vägar är roten till allt ont (men oftast är det bara för att det är den enklaste saken att kanalisera sin osämja på)
Som jag förstår det så blir det en praktisk skillnad först om man bildar en samfällighet för förvaltning. Då tar den valda styrelsen beslut om nödvändiga åtgärder, vissa saker måste beslutas på föreningsstämma, men det är olika former av majoritetsbeslut som gäller. Utan samfällighet måste man i princip vara överens om gemensamma kostnader.
Men samfällighet är inte aktuellt om det bara gäller en väg som nyttjas av två fastigheter. Kostar att sätta upp och blir tungrott administrativt.
Men samfällighet är inte aktuellt om det bara gäller en väg som nyttjas av två fastigheter. Kostar att sätta upp och blir tungrott administrativt.
I detta fallet finns det bara två fastigheter längs med vägen, orginalfastigheten 20 meter in, och den som nu säljs ligger ytterligare 150-200m in på vägen.
De första 50 metrarna kan man väl klassa mer som grusväg, resterande 150-200 metrarna är mest en strimma gräs då ingen kört på "vägen" på över 50 år.
Den går bara ner till en ödetomt som nu är till salu.
Så om jag skulle ha ner tex byggtrafik ner dit så får jag nog förstärka vägen så den bär tyngre trafik.
Det lär jag nog åka på att bekosta, frågan är om jag måste bekosta det själv, och gäller det hela vägen då fram till allmän väg?
Och måste jag göra det på ett visst sätt, dvs kan orginalfastigheten kräva att det görs enligt några regler?
Det är odlad åker om båda sidor av vägen, vägen är uppskattningsvis 2,5-3 meter bred max.
Orginalfastigheten äger marken på båda sidor om vägen,
De första 50 metrarna kan man väl klassa mer som grusväg, resterande 150-200 metrarna är mest en strimma gräs då ingen kört på "vägen" på över 50 år.
Den går bara ner till en ödetomt som nu är till salu.
Så om jag skulle ha ner tex byggtrafik ner dit så får jag nog förstärka vägen så den bär tyngre trafik.
Det lär jag nog åka på att bekosta, frågan är om jag måste bekosta det själv, och gäller det hela vägen då fram till allmän väg?
Och måste jag göra det på ett visst sätt, dvs kan orginalfastigheten kräva att det görs enligt några regler?
Det är odlad åker om båda sidor av vägen, vägen är uppskattningsvis 2,5-3 meter bred max.
Orginalfastigheten äger marken på båda sidor om vägen,
Stamfastigheten även marken under vägen.
Jag tolkar det som att den första biten är gemensam med samfadtigheten. Den biten har ju ett delat ansvar. Men det blir ditt ansvar att se till att byggtrafiken inte orsakar skador. Den resterande sträckan är ditt ansvar. När tomten säljs får ni dels på det.
Det finns inget regelverk som specar hur det ska göras. Det blir ju väldigt beroende på förutsättningarna.
Jag tolkar det som att den första biten är gemensam med samfadtigheten. Den biten har ju ett delat ansvar. Men det blir ditt ansvar att se till att byggtrafiken inte orsakar skador. Den resterande sträckan är ditt ansvar. När tomten säljs får ni dels på det.
Det finns inget regelverk som specar hur det ska göras. Det blir ju väldigt beroende på förutsättningarna.