Samfällighet- omförättning
Hej,
hoppas på lite hjälp här av forumet.
Jag är medlem i en samfällighet på 110 fastigheter. Vi har idag en mindre avloppsanläggning som några fastigheter är anslutna till. Den fungerar.
Resten av medlemmarna har egen tank/mini-reningsverk. Vi har eget åretrunt-vatten som det blir problem med lite av och till under sommaren så många nyttjar sina fritidshus samtidigt.
Styrelsen vill nu driva igenom ett gemensamt reningsverk där medlemmarna ska ha egen avlopskvarn. Fastighetsägaren får själv stå för egna grävkostnader. Kan kosta allt mellan 50 000 - ?
Styrelsen har beräknat kostnaden för reningsverk med återställning av vägar etc till 30 miljoner!
Detta är en uppskattning eftersom grävningen er på löpande och det vet man hur det kommer bli…
Många äldre medlemmar som inte har satt sig in i den ekonomiska biten och inser inte att det kommer bli en hög kostnad.
Driftkostnader har styrelsen svarat vagt på… Styrelsen fick initialt inte in tillräckligt med intresseanmälningar- så de förlängde svarstiden och har övertalat några till (fast de vill inte kalla det för övertalning).
Man har även skickat ut bindande avtal som styrelsen vill att intresserade ska skriva på INNAN årsstämma har inträffat. Man vill att de som är seriöst intresserade ska skriva på. Men om omröstning blir NEJ så rivs avtalen.
Kan en styrelse göra på de här sättet? Blir svårt att ändra sitt val om man skrivit på avtalet…
Jag läser i stadgarna att vatten, grönområden och avlopp är ”förvaltningsobjekt”.
Men jag tycker att då man ska bygga ett helt nytt reningsverk på en helt annan fysisk plats än där det gamla står så går styrelsen utanför vad stadgarna säger.
Dvs uppgiften för styrelsen är att förvalta den gamla avloppsanläggningen. Inte bygga nytt reningsverk.
Det är en hög ekonomisk risk och man vill att medlemmarna tar ett gemensamt lån via samfälligheten. Det blir ett blanco-lån på 40 år.
Styrelsen vill att så många som möjligt ansluter sig. Minst 80 stycken för att starta projektet.
Kommunen ställer inga krav på att samfälligheten ska ha ett gemensamt reningsverk.
Har försökt att få medlemmarna att inse att detta är en hög ekonomisk risk och att det är helt i onödan att gräva sönder ett gammalt fint område samt att det blir billigare med eget mini-reningsverk.
Jag tycker att man ska bilda en ny samfällighet för de som vill ansluta sig men styrelsen säger att de gamla stadgarna håller för detta projekt, att bygga nytt reningsverk.
Jag har sagt att omförättning krävs då - men de säger att det är dyrt.
Visst - det kommer kosta ca 300,000 kr men det vill man undvika.
Jag tycker att det inte ör en uppgift för styrelsen att bygga nytt reningsverk.
Eller är jag ute och cyklar?
hoppas på lite hjälp här av forumet.
Jag är medlem i en samfällighet på 110 fastigheter. Vi har idag en mindre avloppsanläggning som några fastigheter är anslutna till. Den fungerar.
Resten av medlemmarna har egen tank/mini-reningsverk. Vi har eget åretrunt-vatten som det blir problem med lite av och till under sommaren så många nyttjar sina fritidshus samtidigt.
Styrelsen vill nu driva igenom ett gemensamt reningsverk där medlemmarna ska ha egen avlopskvarn. Fastighetsägaren får själv stå för egna grävkostnader. Kan kosta allt mellan 50 000 - ?
Styrelsen har beräknat kostnaden för reningsverk med återställning av vägar etc till 30 miljoner!
Detta är en uppskattning eftersom grävningen er på löpande och det vet man hur det kommer bli…
Många äldre medlemmar som inte har satt sig in i den ekonomiska biten och inser inte att det kommer bli en hög kostnad.
Driftkostnader har styrelsen svarat vagt på… Styrelsen fick initialt inte in tillräckligt med intresseanmälningar- så de förlängde svarstiden och har övertalat några till (fast de vill inte kalla det för övertalning).
Man har även skickat ut bindande avtal som styrelsen vill att intresserade ska skriva på INNAN årsstämma har inträffat. Man vill att de som är seriöst intresserade ska skriva på. Men om omröstning blir NEJ så rivs avtalen.
Kan en styrelse göra på de här sättet? Blir svårt att ändra sitt val om man skrivit på avtalet…
Jag läser i stadgarna att vatten, grönområden och avlopp är ”förvaltningsobjekt”.
Men jag tycker att då man ska bygga ett helt nytt reningsverk på en helt annan fysisk plats än där det gamla står så går styrelsen utanför vad stadgarna säger.
Dvs uppgiften för styrelsen är att förvalta den gamla avloppsanläggningen. Inte bygga nytt reningsverk.
Det är en hög ekonomisk risk och man vill att medlemmarna tar ett gemensamt lån via samfälligheten. Det blir ett blanco-lån på 40 år.
Styrelsen vill att så många som möjligt ansluter sig. Minst 80 stycken för att starta projektet.
Kommunen ställer inga krav på att samfälligheten ska ha ett gemensamt reningsverk.
Har försökt att få medlemmarna att inse att detta är en hög ekonomisk risk och att det är helt i onödan att gräva sönder ett gammalt fint område samt att det blir billigare med eget mini-reningsverk.
Jag tycker att man ska bilda en ny samfällighet för de som vill ansluta sig men styrelsen säger att de gamla stadgarna håller för detta projekt, att bygga nytt reningsverk.
Jag har sagt att omförättning krävs då - men de säger att det är dyrt.
Visst - det kommer kosta ca 300,000 kr men det vill man undvika.
Jag tycker att det inte ör en uppgift för styrelsen att bygga nytt reningsverk.
Eller är jag ute och cyklar?
Redigerat:
Jag känner till samfälligheter där man har gjort liknande konstruktioner. Samfällighet i fritidshusområde där man bara tillhandahållit sommarvatten. Men gör ett avloppsnät med reningsverk, åretruntvatten osv. Jag vet inte om de har gjort en ny flrrättning.
Där var förutsättningen att kommunen annars hade infört kommunalt VA til ca 3 ggr högre anslutningsavgift.
Jag misstänker att det kan finnas något liknande motiv i det här fallet.
Där var förutsättningen att kommunen annars hade infört kommunalt VA til ca 3 ggr högre anslutningsavgift.
Jag misstänker att det kan finnas något liknande motiv i det här fallet.
Tack för svar @hempularenH hempularen skrev:
Nej - kommunen kommer inte att kräva att samfälligheten ansluter sig till det kommunala avloppsnätet på lång tid framöver (men sånt kan ju ändras snabbt..,)
Men om det skulle krävas så enligt de räkneexempel jag sett så skilde det inte många kronor mellan kommunen och samfällighetens initiativ.
Redigerat:
Har tagit upp det med ordförande som säger:K Kane skrev:
Vi vill veta att man garanterat är intresserad så man inte bara tycker att det här låter bra. Sedan vid årsstämman så ångrar man sig. Även om man kan rösta NEJ.
Mycket märkligt.
Man har haft ett informationsmöte - där presenterar (säljer styrelsen in) man projektet på ett sådant sätt att medlemmar utan insyn i de nya lösningar som finns för avlopp ej tas hänsyn till.tio_Pepe skrev:
Att ta ett blanco-lån där ”alla i samfälligheten blir solidariskt ansvariga för skulden”. Styrelsen säger att enbart de som vill gå med, berörs av skulden.
Men det lutar inte jag på.
Du har helt rätt. Samfällighetsföreningens får endast förvalta befintliga gemensamhetsanläggningar. De får inte driva andra frågor. Det är en fråga för kollektivet av framtida ägare av en ny gemensamhetsanläggning. Se samfällighetslagen.H Husbyggare1000 skrev:
Anläggningslagen ger dock föreningsstämman rätt att ansöka om en förrättning för att t ex ompröva gemensmhetsanläggningen. Som nämndes ovan. Se:
Så stämma först. Sen ansökan om förättning. Sist utredning.
Kolla upp vad som står i anläggningsbeslutet hos Lantmäteriet. Det kanske är så att styrelsen överskrider sina befogenheter redan?
ni som inte är anslutna till den befintliga anläggningen idag, har ni en lägre avgift?
ni som inte är anslutna till den befintliga anläggningen idag, har ni en lägre avgift?
Är ordförande i en liknande samfällighet. Självklart måste det till en lantmäteriförättning! Det måste också till flera stämmobeslut! Tror också det skulle behövas en ordentlig utredning av experter om hur en sådan anläggning ska utformas. En investering på 30 miljoner behöver utredas ordentligt även om det kostar några 100 000.
Vi byggde ett reningsverk för 350 pe (personekvivalenter) eller 70 fastigheter 2017. Reningsverket kostade 2,5 miljoner och fungerar alldeles utmärkt trots ojämn belastning över året. Vi hade redan spillvattensystem som dock nu behöver renoveras i grunden. Vi räknar med 4000 kronor per löpmeter i kostnad och har 1500 meter ledning alltså 6 miljoner. Sen tillkommer ett par pumpbrunnar a 200 000, projektledning 500 000 och en reserv på en miljon. Det blir en samlad kostnad på ca 10 miljoner för hela systemet. Ni har ju större problem när det gäller spillvattensystem eftersom området inte är projekterat för att underlätta rörläggning med självlfall. Ni behöver säkert flera pumbrunnar än vi och behöver spränga en del berg. 30 miljoner låter dock som en hög siffra. Ska varje fastighet ha en pumbrunn (a 50 000 kronor) blir ju rörläggningen (tryckvattenledning billigare och enklare att lägga) i gatan betydligt billigare och behöva av sprängning minskar.
Som varande ordförande i samfälligheten skulle jag lägga upp följande plan:
1, Först stämmobeslut med grund i en preliminär utredning om att ta in experthjälp.
2. Utredning av experter
3. Stämmobeslut om att gå vidare
4. Lantmäteriförrättning
5. Nytt stämmobeslut om att gå vidare - behövs eftersom förrättningen kan innebära förändringar vad gäller fastigheter eller en ny samfällighet.
6. Offertförfrågan
7. Nytt stämmobeslut om antagande av offert.
Era fastigheter kommer med en gemensam lösning att stiga ordentligt i värde - det ger ju inte käk i kylskåpet på länge man bor kvar men kan ju kännas bra ändå.
Vi byggde ett reningsverk för 350 pe (personekvivalenter) eller 70 fastigheter 2017. Reningsverket kostade 2,5 miljoner och fungerar alldeles utmärkt trots ojämn belastning över året. Vi hade redan spillvattensystem som dock nu behöver renoveras i grunden. Vi räknar med 4000 kronor per löpmeter i kostnad och har 1500 meter ledning alltså 6 miljoner. Sen tillkommer ett par pumpbrunnar a 200 000, projektledning 500 000 och en reserv på en miljon. Det blir en samlad kostnad på ca 10 miljoner för hela systemet. Ni har ju större problem när det gäller spillvattensystem eftersom området inte är projekterat för att underlätta rörläggning med självlfall. Ni behöver säkert flera pumbrunnar än vi och behöver spränga en del berg. 30 miljoner låter dock som en hög siffra. Ska varje fastighet ha en pumbrunn (a 50 000 kronor) blir ju rörläggningen (tryckvattenledning billigare och enklare att lägga) i gatan betydligt billigare och behöva av sprängning minskar.
Som varande ordförande i samfälligheten skulle jag lägga upp följande plan:
1, Först stämmobeslut med grund i en preliminär utredning om att ta in experthjälp.
2. Utredning av experter
3. Stämmobeslut om att gå vidare
4. Lantmäteriförrättning
5. Nytt stämmobeslut om att gå vidare - behövs eftersom förrättningen kan innebära förändringar vad gäller fastigheter eller en ny samfällighet.
6. Offertförfrågan
7. Nytt stämmobeslut om antagande av offert.
Era fastigheter kommer med en gemensam lösning att stiga ordentligt i värde - det ger ju inte käk i kylskåpet på länge man bor kvar men kan ju kännas bra ändå.
Hej,F fsn skrev:
de som är anslutna (10-talet fastigheter) betalar för driften själva. Samfälligheten står för övrigt (underhåll).
Tack för ett utförligt svarE Eklunda skrev:
Ja du är inne lite på planerad lösning. Returvatten ska projekteras (används till bevattning).
Vägar ska grävas upp och återställas.
Gatubelysning ska installeras.
Reningsverk ska byggas på annan del av samfälligheten.
Ska man följa lagstiftarens intention, d v s de ganska stora begränsningar som finns i samfällighetslagen gällande samfällighetsföreningens handlingsutrymme i frågan och anläggningslagen så är tågordningen denna:E Eklunda skrev:
1. Stämmobeslut om att ompröva befintlig gemensamhetsanläggning till att inkludera en ny anläggning som angår befintlig gemensamhetanläggning under föreningens förvaltning.
2. Tyvärr får styrelsen inte ens efter stämmans beslut använda anläggningssamfällighetens medel för att utreda en ny anläggning eftersom det inte berör befintlig anläggnings utförande och drift. Man kan alltså inte ta in tekniska konsulter som kostar pengar. Istället ansöker föreningen med hjälp av stämmoprotokollet om en förrättning hos Lantmäteriet. Man anger ändamålet med den nya anläggningen (omprövningen av befintlig anläggning).
3. Lantmäteriet tar upp handsken och öppnar en förrättning. Man utreder förutsättningarna för en omprövning av en anläggning.
4. Nu gäller det i praktiken att en grupp framtida delägare av den nya anläggningen träder fram och ideellt börjar utreda den översiktliga tekniska delen och hjälper lantmätaren. Detta kan vara samma individer som i samfällighetsföreninges styrelse men de agerar inte som styrelse utan som framtida delägare och sakägare i förrättningen. Styrelsen bidrar med info gällande befintlig gemensamhetsanläggnig.
5. Beslut tas i förrättningen och en genomförandetid på några år bestäms. Om kraven i anläggningslagen uppfylls, t ex opinionsvillkoret så att de framtida delägarna inte i stort motsätter sig åtgärden.
6. Nu kan samfällighetsföreningen och dess styrelse börja utföra den nya anläggningen. Medel uttaxeras vartefter de behövs genom stämmobeslut. Nu sker den tekniska detaljutredningen och dessa frågor löses.
Tack för svar.Claes Sörmland skrev:
Punkt 1 har inte infriats.
Punkt 2 Styrelsen har anlitat konsult för mer än 100 000 kr. Finns inte budgeterat för detta utan ”man har bara gjort det”.
Punkt 3 - 6 Har helt uteslutits.
Detta låter inte bra för oss i samfälligheten. Har du tips på hur jag kan svara styrelsen?
Man får väl försöka utbilda styrelsen om samfällighetslagen på något pedagogiskt sätt. Det finns ju revisorer för just dessa frågor. D v s det borde löpande under verksamhetsåret eller i alla fall inför stämma uppmärksamma frågan om vilka begränsningar som samfällighetslagen sätter för styrelsen arbete.H Husbyggare1000 skrev:
Sen är det ju så att om alla i samfälligheten är överens om att göra olagligheter så kan det fortgå. Mot stämmobeslut som går emot en enskild medlem kan man ju väcka talan i Mark- och miljödomstolen enligt samfällighetslagen 53 §.
Redigerat: