8 913 läst ·
43 svar
9k läst
43 svar
Samägande, tvångsförsäljning, liten obebyggd skogsfastighet
Fast det blir det i praktiken. Den som har mest pengar vinner. Och har man tur räcker det med att hota med tvångsförsäljning. Ta mitt erbjudande eller riskera att få mindre pengar, eller inga pengar alls när försäljningskostnaden dragits av.D Daniel 109 skrev:
Sjukt system som ni har i Sverige med ert hemmansklyvningsförbud.
Vi har 4,5 hektar skog och det är i högsta grad bärkraftigt för sitt ändamål. Att förse ägarfamiljen med sågvirke och en del ved för eget bruk.
Vi har 4,5 hektar skog och det är i högsta grad bärkraftigt för sitt ändamål. Att förse ägarfamiljen med sågvirke och en del ved för eget bruk.
Bärkraftig innebär att man skall kunna leva på det. Numera har det inneburit att det skall vara tillräckligt effektivt för att bedriva skogsbruk.
Det har inget att göra med vad nuvarande ägare gör med fastigheten.
Det har inget att göra med vad nuvarande ägare gör med fastigheten.
Konstigt resonemang...... vad skall övriga befolkningen elda med och bygga av om skogsägandet koncentreras på en liten klick proffs som förövrigt ingen arvinge har råd att ta över efter för det är omöjligt att köpa ut andra arvingar.
I dagens läge måste man väl ha kring 500 hektar skog om man skall leva på det och ingen som lever på självverksamt skogsbruk kan hosta upp den summan som det kostar att lösa ut syskon.
I dagens läge måste man väl ha kring 500 hektar skog om man skall leva på det och ingen som lever på självverksamt skogsbruk kan hosta upp den summan som det kostar att lösa ut syskon.
Det har varit inprincip så. Nu är tolkas inte reglerna så hårt. Men en skog för enbart husbehov kan nog vara problematisk i dag också.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 251 inlägg
Det som säljs i butik.H heimlaga skrev:
Fast hur långt ska du kunna klyva? Här har vi en situation med 16 delägare på ett par hektar. Det blir inte mycket per person.H heimlaga skrev:
I vår gemensamma historia började vi med skiftesreformer 1749 (storskiftet) och i Sverige fortsatte det i ca 150 år medan man sedan dess mest konsoliderat mark genom att enskilda styckat av bostadsfastigheter från marken och jordägandet samlats på ett mindre antal händer. Hur det varit på er sida vattnet de senaste 210 åren vet jag mindre om, men gissar att trenden varit liknande.
Ja, vi har en ganska svag äganderätt i Sverige, och när det kommer till fastighetsbildning väger statens (diffusa) intressen tungt. Men att hindret mot att klyva större lantbruk till mindre skulle vara ett stort bekymmer håller jag inte med om, då upplevs nog problemet att det är svårt att avsöndra en bostadsfastighet från ett lantbruk som större.
Grattis, nu blir alla förlorare. Utom den som utses som säljare av tingsrätten. Skulle tro att arvodet landar på ca 100 000:-B BGA skrev:Nu har kusinen med pengar lämnat in fastigheten till tingsrätten för tvångsförsäljning.
Hur gör nu tingsrätten? Annonserar ut? Säljs genom anbudsförfarande eller öppen auktion? Vad säger lagen? Vem betalar kostnader för försäljningen ( tingsrätt, annonser, godman mm) ? Kusinen som begärt försäljning eller alla delägare?
För ni som gett mig tips tidigare, kan jag meddela att jag sålt min del till en av mina favoritkusiner. Jag begärde inget för den, men han swishade en summa till mig.
Huvudsaken för mig var att bli av med den så att mina efterlevande inte skall ärva något "tvångssamägande"
Som jag förstått det så är inte fastigheten värd mer än så.
Tingsrätten kommer antagligen att fastställa ett minsta försäljningspris om det är någon tröst. Hoppas någon av delägarna är nog observant att yrka till tinget att denne är intresserad att köpa för mer pengar än detta för att höja priset på fastigheten.
16 delägare på 10 hektar är ohållbart men jag tycker att det i alla fall skulle gå att dela det i låt oss säga 5 skiften åt de som är intresserade att ha skog kvar. 1,5 eller 2 hektar är väl ungefär så litet som ett skogsskifte kan bli utan att det blir opraktiskt.Nötegårdsgubben skrev:
Det som säljs i butik.
Fast hur långt ska du kunna klyva? Här har vi en situation med 16 delägare på ett par hektar. Det blir inte mycket per person.
I vår gemensamma historia började vi med skiftesreformer 1749 (storskiftet) och i Sverige fortsatte det i ca 150 år medan man sedan dess mest konsoliderat mark genom att enskilda styckat av bostadsfastigheter från marken och jordägandet samlats på ett mindre antal händer. Hur det varit på er sida vattnet de senaste 210 åren vet jag mindre om, men gissar att trenden varit liknande.
Ja, vi har en ganska svag äganderätt i Sverige, och när det kommer till fastighetsbildning väger statens (diffusa) intressen tungt. Men att hindret mot att klyva större lantbruk till mindre skulle vara ett stort bekymmer håller jag inte med om, då upplevs nog problemet att det är svårt att avsöndra en bostadsfastighet från ett lantbruk som större.
I Finland fick alla torpare rättighet att friköpa sina torp i början på 1920-talet och statsgarantererat räntefritt lån på 50 år för att kunna göra det. I slutet på 1940-talet delades större jordegendomar sönder på statlig order för att ge jord åt karelska flyktingar som hade förlorat sin jord och åt frontmän. Allt medan hemmansklyvningen fortsatte. Till slut blev många av jordbruken helt enkelt för små för att kunna bära kostnaden för att övergå från häst till traktor och sedan 60-talet ungefär har åkerjorden igen börjat samlas på färre händer. Fast många av nutidens storbönder som odlar kring 200 hektar arrenderar mer än hälften av den jorden av något tiotal små jordägare som håller fast i sina jordbitar med tanke på framtiden och kommande generationer.
Skogen däremot fortsätter delas. Bor man på landet behöver man ju ha litet skog så man har ved och virke.
I Sverige verkar ju allihop bara fundera på boende medan ingen verkar ägna en tanke åt försörjningen.
Vi arrenderar ut 0,3 hektar stödberättigad åker åt en bonde och sköter litet på 4 hektar skog för eget bruk. Helt vanligt för ett vanligt hushåll som inte är bönder.
H heimlaga skrev:16 delägare på 10 hektar är ohållbart men jag tycker att det i alla fall skulle gå att dela det i låt oss säga 5 skiften åt de som är intresserade att ha skog kvar. 1,5 eller 2 hektar är väl ungefär så litet som ett skogsskifte kan bli utan att det blir opraktiskt.
I Finland fick alla torpare rättighet att friköpa sina torp i början på 1920-talet och statsgarantererat räntefritt lån på 50 år för att kunna göra det. I slutet på 1940-talet delades större jordegendomar sönder på statlig order för att ge jord åt karelska flyktingar som hade förlorat sin jord och åt frontmän. Allt medan hemmansklyvningen fortsatte. Till slut blev många av jordbruken helt enkelt för små för att kunna bära kostnaden för att övergå från häst till traktor och sedan 60-talet ungefär har åkerjorden igen börjat samlas på färre händer. Fast många av nutidens storbönder som odlar kring 200 hektar arrenderar mer än hälften av den jorden av något tiotal små jordägare som håller fast i sina jordbitar med tanke på framtiden och kommande generationer.
Skogen däremot fortsätter delas. Bor man på landet behöver man ju ha litet skog så man har ved och virke.
I Sverige verkar ju allihop bara fundera på boende medan ingen verkar ägna en tanke åt försörjningen.
Vi arrenderar ut 0,3 hektar stödberättigad åker åt en bonde och sköter litet på 4 hektar skog för eget bruk. Helt vanligt för ett vanligt hushåll som inte är bönder.
Nu är det ju inte 10ha det handlar om här utan det har ju framkommit att det är snarare 1,2ha... Ska du klyva en sådan fastighet i 16 delar så blir det ju bara ca 800m2 / fastighet.
Våran lilla villatomt är ju större än så.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 251 inlägg
Klicka här för att svara