Måste faktiskt säga att jag har varit lite engagerad i vatten och avloppsfrågan, varit runt hos alla och fått påskrifter och liknande. Går även på alla möten som jag kan. Så lite engagerad är jag trots att detta stället endast (just nu) är våran sommarstuga, men vi vill ju ha möjligheten att kunna bygga där framigenom, min drömtomt, inte precis vid vattnet men högt upp på ett berg med utsikt bort mot havet.
Sen sitter jag faktiskt med i styrelsen i våran samfällighet där vi bor nu.
Sen sitter jag faktiskt med i styrelsen i våran samfällighet där vi bor nu.
Barn och rättshaverister är ju normalt inga förhandlare av rang, och rättshaveriserna använder det juridiska maskineriet för att försöka "vinna". Den möjlighet jag istället lyfte fram var att använda möjligheten att försämra affären för samfälligheten som en bricka i förhandlingsspelet.Odjuret skrev:
Sen inte sagt att man faktiskt måste göra det. Det kanske räcker med att hota med det (på ett socialt accepterat sätt) för att föreningen skall välja någon annan lösning är att sälja dessa tomter. Och väljer föreningen att "syna" så kan man helt enkelt ge upp och strunta i det.
Naturligvis ska man uttrycka sig mycket positivare och snyggare gentemot samfälligheten än vad jag har gjort ovan. Det är ungefär som då man söker ett nytt jobb - man skriver i ansökan att man vill ha utmaningar, utvecklas, ett intressant jobb etc - inte att man helt enkelt vill ha bättre betalt.
Sen vet jag inte om jag skulle kalla det för ett råd, utan mer en möjlig strategi. Den har ju klara nackdelar också. TS får själv avgöra om det är värt det. Kan man lösa problemet på något mindre konfliktskapande sätt så är det givetvis bra.
Det där med att överklaga, jag blir lite kluven.
OM man ex. har en allmäning bredvid sin tomt, och den allmänt har uppfattats som "helig", skall aldrig byggas där.
Och sedan visar det sig att jodå, det kan visst byggas där. Och då menar jag just mark som varit avsatt som park eller rekreationsområde osv. i en plan. Inte bara obebyggd mark.
Då kan jag nog tycka att man bör ha rätt att överklaga en avstyckning, utan att kallas för rättshaverist. Men om avstyckningen trots detta genomförs, så är det enligt mig fel att sedan fortsätta och försöka sätta käppar i hjulet, genom att ex. överklaga bygglov osv. Såvida det inte finns andra reela skäl mot bygglovet (ex. kraftiga avsteg från detaljplan med höjd eller liknande och som faktiskt stör min fastighet).
OM man ex. har en allmäning bredvid sin tomt, och den allmänt har uppfattats som "helig", skall aldrig byggas där.
Och sedan visar det sig att jodå, det kan visst byggas där. Och då menar jag just mark som varit avsatt som park eller rekreationsområde osv. i en plan. Inte bara obebyggd mark.
Då kan jag nog tycka att man bör ha rätt att överklaga en avstyckning, utan att kallas för rättshaverist. Men om avstyckningen trots detta genomförs, så är det enligt mig fel att sedan fortsätta och försöka sätta käppar i hjulet, genom att ex. överklaga bygglov osv. Såvida det inte finns andra reela skäl mot bygglovet (ex. kraftiga avsteg från detaljplan med höjd eller liknande och som faktiskt stör min fastighet).
Hur har samfälligheten tillkommit? Många fritidshusområden brukar tillkomma genom att ett större markområde köps in och sen styckar man av tomter från detta och anlägger vägar. Kvarvarande mark som inte är avstyckad stoppas in i en gemensamhetsanläggning och en samfällighetsförning bildas för att sköta de gemensamma åtaganden som finns i området. Vatten, vägar, skötsel av gemensam mark m.m.
Om det är på detta sättet det gått till så borde ju TS redan från början vara medveten om att nya tomter kan komma att avstyckas och säljas eftersom det är på så sätt själva området tillkommit från början.
Är det istället så att samfälligheten bildats för att sköta ett gemensamt markområde, tex badplatsen eller kustremsan som alla tomtägarna ska ha tillgång till så är det ju knappast förenligt med syftet att börja stycka av tomter.
Svaret på frågan finns i stadgarna och lantmäteriets förrättningsdokument. En samfällighet får INTE pyssla med saker som den inte är skapad till. Om den tex är skapad för att vårda den gemensamma marken eller sköta vägarna i området får den inte helt plötsligt påbörja anläggande av vatten och avlopp om detta inte finns med som syfte i förrättningen.
Om det är på detta sättet det gått till så borde ju TS redan från början vara medveten om att nya tomter kan komma att avstyckas och säljas eftersom det är på så sätt själva området tillkommit från början.
Är det istället så att samfälligheten bildats för att sköta ett gemensamt markområde, tex badplatsen eller kustremsan som alla tomtägarna ska ha tillgång till så är det ju knappast förenligt med syftet att börja stycka av tomter.
Svaret på frågan finns i stadgarna och lantmäteriets förrättningsdokument. En samfällighet får INTE pyssla med saker som den inte är skapad till. Om den tex är skapad för att vårda den gemensamma marken eller sköta vägarna i området får den inte helt plötsligt påbörja anläggande av vatten och avlopp om detta inte finns med som syfte i förrättningen.
Intressant reflektion. Hur fungerar sånt här i andra länder?Odjuret skrev:Är det inte egentligen en klassiker... man engagerar sig inte ett dyft i samfälligheten eller brf eller vad som helst....
och sen när det dyker upp något... då vaknar man till liv.... Det låter typiskt svenskt....