Besvaras nog bäst av ett samtal med någon advokatbyrå eller banken.W Winters skrev:
Räkningar utställda till den avlidne kan man ta med sig till banken så betalar de dem från den avlidnes konto. För att göra det har jag för mig att det enda som krävdes var att man hade med sig ID och "Dödsfallsintyg med släktutredning" som man får från Skatteverket, så man behövde inte ha med papper på att dödsboet godkände det. Däremot att betala räkningar som inte står i den avlidnes namn kräver ok från samtliga dödsbodelägare eller en fullmakt från dem alla.S Stefan1972 skrev:
Det är dumt att låta dem gå till fogden. När det kommer en räkning är det bara att ringa betalningsmottagaren och meddela att personen dött och att de inte kommer kunna få betalt förrän bouppteckningen är klar. Då pausar de fakturorna i väntan på att allt juridiskt ska bli klar, vissa stryker till och med räkningarna och kan avsluta abonnemang direkt från dödsdagen även om man ringer någon månad senare. Att ringa till alla fodringsägare och meddela att personen har dött får man göra oavsett om dödsboet vet om det eller inte så det är bara dumt att låta det gå till fogden när det räcker med ett samtal. Sen när man väl vet hur det ser ut med tillgångar och skulder så är det bara att betala fakturorna eller ringa till fodringsägarna och kolla hur mycket som ska betalasS Stefan1972 skrev:
Det där är ju lite av bedömningar. Det handlar ju inte av att man måste räkna alla gåvor man fått under livstiden. Det handlar om gåvor den sista tiden, den typen av gåvor som ofta är just förskott på arv. Jag har inte hårda fakta. Men 5år är nog rimlig tid att titta på gåvor.W Winters skrev:
Hur konstigt det än kan låta så är alla gåvor under givarens livstid att räknas som förskott på arv om man inte har skrivit annat. Man brukar inte räkna in födelsedagspresenter och mindre summor, men i ett extremfall skulle man säkert kunna räkna med även dessa som förskott på arv.D Daniel 109 skrev:
Ur ärvdabalken
1 § Vad arvlåtaren i livstiden har gett en bröstarvinge skall avräknas som förskott på dennes arv efter arvlåtaren, om inte annat har föreskrivits eller med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit avsett. Är mottagaren en annan arvinge, skall avräkning ske endast om detta har föreskrivits eller på grund av omständigheterna måste antas ha varit avsett då egendomen gavs.https://lagen.nu/1958:637#K6P1S1
Mina farföräldrar löste det genom att skriva ett gemensamt testamente där det stod något liknande "Allt som vi har gett våra barn och barnbarn fram till vår död ska räknas som gåva". Sen hade farmor ett dokument där hon skrev upp alla lite större gåvor som de hade gett barnen/barnbarnen och när hon började bli för skröplig så räknade hon ut hur mycket hon skulle dela ut till respektive person för att alla skulle ha fått lika mycket den dag hon dog (farfar dog innan farmor). På så vis var det bara för oss att räkna rakt av hur arvet skulle fördelas och alla visste då att vi fått ungefär lika mycket (någon tusenlapp här och där som gåva skrev hon inte upp). Ett mycket smidigt sätt att hantera det på under förutsättning att man hinner jämna ut gåvorna innan man dör eller att alla är överens om att trots testamentet använda gåvodokumentet för att jämna ut så att alla har fått lika mycket.
Mamma har i stället löst det genom att ge oss barn lika mycket varje gång någon av oss får något för en lite större summa
Det kan finnas många förklaringar till det utan att det betyder att någon/några arvingar har fått ut förskott på arv. Hemtjänst/vårdboende kan kosta en hel del så har man haft det i några år kan mycket pengar ha försvunnit dit. Personen kan även ha stöttat olika insamlingar/donationer vilket då inte syns på levnadsstandarden eller gett pengar till en utomstående av någon anledning. Om mycket av pengarna investerades i aktier och fonder som krävde att man var väldigt aktiv med att köpa/sälja så kan mycket gå förlorat när personen inte klarar av sin egen ekonomi längre.W Winters skrev:
Så "saknade" pengar i ett dödsbo där personen till synes har levt ett sparsamt liv behöver inte betyda att det är någon som har utnyttjat situationen och snott åt sig pengar. Sen kan det så klart finnas andra saker som har hänt och hur relationerna är mellan alla inblandade som gör att man har fog för att i alla fall misstänka att någon har skott sig själv på den avlidne
fel av mig, det finns tydligen speciella fall när en bröstarvinge kan väcka talan om jämkning i domstol: https://lawline.se/answers/ar-gavor-till-barnbarn-forskott-pa-arv
Det första som behövs när någon går bort är ett släktutredning med dödsfallsintyg.
https://www.efterlevandeguiden.se/att-borja-med/skota-ett-dodsbo.html
Därefter gör man en fullmakt på vem som får sköta dödsboet. Om man har en väldigt bra anledning kan man få ut en transaktionshistorik.
https://lawline.se/answers/hur-kan-man-begara-ut-kontoutdrag-for-en-avliden-persons-konto
Så en ansökan får göras till banken som är underskriven av de flesta i dödsboet. Anledningen måste vara tydlig..
Tror det är bra med en oberoende person som sköter det om man tror det finns oegentligheter i hanteringen.
https://www.efterlevandeguiden.se/att-borja-med/skota-ett-dodsbo.html
Därefter gör man en fullmakt på vem som får sköta dödsboet. Om man har en väldigt bra anledning kan man få ut en transaktionshistorik.
https://lawline.se/answers/hur-kan-man-begara-ut-kontoutdrag-for-en-avliden-persons-konto
Så en ansökan får göras till banken som är underskriven av de flesta i dödsboet. Anledningen måste vara tydlig..
Tror det är bra med en oberoende person som sköter det om man tror det finns oegentligheter i hanteringen.
Det förutsätter att man gåvar bort det tillräckligt långt innan man avlider. Är det för nära i tid eller att personen redan var sjuk då så kan gåvan bli ogiltig och gå tillbaka till dödsboet. Det hände en närstående till mig och det blev en hel del strul med det. Tillslut lyckades barn och barnbarn efter några advokatduster komma överens otroligt nogJ Jakerlund skrev:
En boutredningsman har väldigt stora befogenheter, jag vet inte om det i alla lägen trumfar banksektretessen, men jag är ganska övertygad att om utredaren ser indikationer på oegentligheter, så kommer han att få ut allt väsentligt från banken.W Winters skrev:
Såvitt jag vet så är det enda boutredningsmannen inte får göra helt på eget bevåg, att sälja fast egendom, där skall samtliga arvingar godkänna försäljningen, men om en arvinge inte godkänner försäljningen så kan boutredaren gå till tingsrätten som beslutar om försäljningen. Vilket kan överklagas till hovrätten osv. Observera att bouredningsmannen kommer även att "diktatoriskt" fastställa arvskiftet. När en boutredningsman utsetts så har arvingarna tappat kontrollen över dödsboet, allt beslutas av boutredaren.
Det var för en del år sedan en advokat som prickades för ett uppdrag som boutredningsman. I det fallet fanns det en enda tillgång i form av ett bankkonto med ca 180 000 som skulle hanteras.
Advokatens kostnad för detta uppgick till nära 170 000. Han prickades inte för att det blev så dyrt, utan för att han borde nekat att ta uppdraget när det var så lite pengar att fördela så att arvodet blev orimligt i sammanhanget.
Det finns en bok som tar upp det mesta som man behöver veta när det gäller bouppteckningar och arvsskifte. Boken är ” Bouppteckning och arvskifte : praktisk handbok” av Anna Molin och Ulf Bokelund Svensson.
https://www.adlibris.com/se/bok/bouppteckning-och-arvskifte-praktisk-handbok-9789176951583
https://www.adlibris.com/se/bok/bouppteckning-och-arvskifte-praktisk-handbok-9789176951583
Det har nu gått en tid och ärendet är avslutat. Man kan konstatera att det var få som hade rätt i denna tråd vilket troligen är ett tydligt tecken på att lagen är svår att tolka och kan mycket väl tolkas olika i olika situationer.
Det visade sig att boutredningsmannen kunde skaffa fram förvånansvärt mycket information runt transaktionerna som skett åren innan bortgång vilket många här tvivlade starkt på. Man kunde till och med hitta dokument som styrkte anledningen till vissa insättningar. Att reda ut vem överföringar gått till var inga problem alls.
På så gott som samtliga punkter kunde man peka ut diverse lögner runt transaktionerna och resultatet blev att en person tappade sin rättighet till kvarvarande lott. Personen i fråga har fortfarande taget klart större del av kakan men enligt lag kan man inte kräva återbetalning. Möjligheten kan man driva detta vidare som enskilt fall om man så önskar, det finns numera gott om bevis.
Hade man valt att inte gå vidare med Bodelningsman hade boet delats lika på bröstarvingarna vilket gjort snedfördelningen än större. Priset för kalaset blev runt 130 000 kr vilket man anser det värt.
Det finns ett par saker som är tydliga här:
Sverige lag ser ut att i många fall baseras på hur man tolkat lagtexten i olika instanser. Detta innebär att det inte räcker att bara läsa lagboken, man behöver i många fall ha en bred kunskap om fallande dummar inom ämnet. Men även om liknande ärende uppkommit 1 000 000 gånger tidigare så kan man inte veta resultatet på förhand. Det är alltid någon detalj någonstans som skiljer och det finns ofta utrymme för viss tolknings flexibilitet.
Det visade sig att boutredningsmannen kunde skaffa fram förvånansvärt mycket information runt transaktionerna som skett åren innan bortgång vilket många här tvivlade starkt på. Man kunde till och med hitta dokument som styrkte anledningen till vissa insättningar. Att reda ut vem överföringar gått till var inga problem alls.
På så gott som samtliga punkter kunde man peka ut diverse lögner runt transaktionerna och resultatet blev att en person tappade sin rättighet till kvarvarande lott. Personen i fråga har fortfarande taget klart större del av kakan men enligt lag kan man inte kräva återbetalning. Möjligheten kan man driva detta vidare som enskilt fall om man så önskar, det finns numera gott om bevis.
Hade man valt att inte gå vidare med Bodelningsman hade boet delats lika på bröstarvingarna vilket gjort snedfördelningen än större. Priset för kalaset blev runt 130 000 kr vilket man anser det värt.
Det finns ett par saker som är tydliga här:
- Vill man smussla ut pengar så är det inte direkt svårt man får dock ha i åtanke att man kan bli lottlöst vid bodelningen. Det finns också en risk att bli anmäld till polisen men det låter på denna tråd som att den risken är minimal.
- Man kan skicka pengar till barnbarnen som gåva fritt, det kan aldrig betraktas som förskott på arv för föräldern(bröstarvingen).
Sverige lag ser ut att i många fall baseras på hur man tolkat lagtexten i olika instanser. Detta innebär att det inte räcker att bara läsa lagboken, man behöver i många fall ha en bred kunskap om fallande dummar inom ämnet. Men även om liknande ärende uppkommit 1 000 000 gånger tidigare så kan man inte veta resultatet på förhand. Det är alltid någon detalj någonstans som skiljer och det finns ofta utrymme för viss tolknings flexibilitet.
Självbyggare
· Stockholm
· 10 263 inlägg
Tack för uppföljning!!W Winters skrev: