Visst är det ett problem och jag tycker inmätning och koordinatsättning hör till de uppgifter LMV borde ges i uppdrag att sköta inom ett anslagsfinansierat moderniserings- o underhållsarbete.M Manfreds skrev:
Det jag ifrågasätter är att det ska vara så orimligt dyrt även när fullgott underlag finns. Vad som kan vara rimliga prisökningar för olika komplikationer är en senare diskussion.
Är det inte koordinatsatt får de mäta från närliggande punkter som i allmänhet finns och då blir det lite mer mätarbete, men det är inte kostnaderna för mätarbetet jag ifrågasätter. Jag har fortfarande inte sett någon hållbar förklaring till varför det andra arbetet behöver bli så dyrt.
Ska se om jag kan ta tag i Instagramspåret men det jag hittills sett av ingressen till detta är bara en massa intetsägande bilder som informationsavdelningar brukar älska att strö omkring sig. Någonstans såg jag att det skulle gå att titta i förrättningsdagböckerna. Via nätet når man nog bara egna pågående förrättningar och det har jag inga så jag ska försöka begära ett exempel via tfn till LMV.
En juridisk granskning, en granskning av kartarbetet och en registergranskning.B nord123 skrev:
Detta är ju faktiskt fullkomligt fel. Yttergränser på lagaskiften är det som huvudregel inte gjort någon kontroll av och dom behöver således alltid bestämmas om de ska hanteras i en förrättning.B nord123 skrev:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 182 inlägg
Nä och nej gissar jag att svaren blir.
Men det som saknas idag är att dels borde finnas krav på att som tidigare typ gode män eller nämndemän som bistår och är opartiska kontrollanter vid förrättningsmöten samt att protokoll och handlingar skall justeras och godkännas av sakägarna, anser jag.SarB skrev:
Väst av allt anser jag anläggningsförrättningar som är mer eller mindre laglösa förrättningar från lantmätarnas sida enligt deras uppdrag ska vara sakliga och opartiska och inte tar till vara alla parters rättigheter..
Om sakägare ska justera protokoll är det väl desto större risk att de inte är opartiska.B nord123 skrev:
Lantmätaren är ju opartisk, sedan förstår jag att en sakägare inte alltid upplever det så.
Men i vilka situationer menar du att LM skulle ta ställning och för vem? Lantmäteriet själva har ju inget att vinna på någon förrättning alls?
Att anläggningsförrättningar är laglösa vet jag inte alls vad du menar med.
Om din fråga gäller vad jag tycker om Lantmäteriets kommunikationsarbete så ska inlägg på sociala medier ha låg prioritet och helst inte alls förekomma. Lika lite som att tjänstemän ska ha betalt för att sitta och skriva på detta forum. Men annat som Lantmäteriet lyckats få till på informationsfronten är riktigt bra. Trots det taffliga interfacet är t ex Min fastighet och Min sida och andra informationstjänster mycket värdefulla för många av medborgarna. Om det står personer med tjänstetiteln kommunikatör bakom det arbetet så ska de hyllas!Okarlsson skrev:
Nej, det skulle effektivt fördyra en redan dyr process. Alla Lantmäteriets beslut kan överklagas. Förrättningar grundas ju på en ansökan och sakägares yrkande, Lantmäteriet tar inte egna initiativ (med vissa undantag som kan vara nödvändiga för förrättningen).B nord123 skrev:
Jag vet inte vad du menar ang anläggningsförrättningar men det är väl lagen i sig du anser laglös.
Har kvar offentliga registerutdrag (med x o y koordinater) och div offentliga kartor(LM, Sweref mm). Det dem tog bort var ett av flera skiften som tillhört fastigheten sedan 1937. Senaste registerutdraget var 2009 då skiftet var med och sedan har det bara lyfts bort(intern rättning) utan formell förrättning o lagts på annan fastighet.B nord123 skrev:Du skriver utan förrättning hur gick det till?
Har du kvar förrättningshandlingar som vunnit laga kraft?
Är det i den offentliga publika DRK-registerkartan som visas överallt hos Hitta. se, eniro, skogsvårdsstyrelse, banker, entreprenörers GPs utrustnigar i grävmaskiner, skogsmaskiner mm?
Du har fel om jag inte mins fel så var det omkring 1926 som det infördes attN Nils ST skrev:
Den nya jorddelningslagstiftningen.
Den 18 juni 1926 utfärdades lag om delning av jord å landet jämte åtskilliga följdlagar.
Liksom nu skall laga skifte efter därtill erhållet förordnande för rättas av lantmätare med biträde av gode män.
Kapitlet om bestämmande av gränserna kring skifteslaget innehåller en mycket betydelsefull nyhet, nämligen att sammanträde med rågrannarna å ömse sidor skall hållas vid varje skifte. Detta är en ovillkorlig föreskrift.
Enligt nya lagen kommer alltså fastställelse å laga skifte alltid att innefatta fastställelse av rågångarna.
Finner därför ägodelningsrätten att lantmätaren underlåtit att på föreskrivet sätt kalla rågranne,
skall ägodelningsrätten vägra fastställelse å skiftet utan hänsyn till om tvetydighet råder om rågångens rätta sträckning eller ej.
Rörande andra lantmäteriförrättningar må följande anföras.
Utan sammanhang med laga skifte kan såsom särskild jorddelningsförrättning företagas:
1) Bestämmande och utmärkande av rågång eller annan fastighets gräns.
Föremål för fastställelse äro, förutom skifte och avstyckning, följande förrättningar:
bestämmande av rågång eller annan fastighetsgräns samt ägoutbyte, evad sådan förrättning skett i samband med annan förrättning eller icke
En väsentlig nyhet i lagen utgöra bestämmelserna att privaträttsliga tvister i storutsträckning skola avgöras av ägodelningsrätt i stället för av allmän domstol. Härvid har man att skilja mellan rågångstvister
och vissa andra privaträttsliga tvister.
Rågångstvist tillhör ägodelningsrätts handläggning, oavsett om den uppkommit i sammanhang med jorddelningsförrättning eller icke. Har rågångstvisten uppkommit utan sammanhang med jorddelningsförrättning, skall den anhängig göras genom stämning till ägodelningsrätten. I fråga om andra tvister gäller, att om tvisten yppats efter skiftets början, d. v. s. då första sammanträdet kommit till stånd, samt tvistens avgörande är av betydelse för skiftets behöriga verkställande,
I de fall, då fråga skall underställas ägodelningsrätts prövning, insänder lantmätaren handlingarna, i regel till överlantmätaren men såvitt frågan röräganderättstvist e. d. direkt till ägodelningsdomaren. Överlantmätaren över lämnarhandlingarna så fort ske kan och sist inom 3månader jämte eget yttrande och ev. frånförrättningsmannen infordrat
yttrande till ägodelningsdomaren.
Besvär
skola ingivas till ägodelningsdomaren inom därför i olika fall bestämda tider.
Dock står det klaganden öppet att på eget äventyr i betalt brev med posten insända besvären
Uti två fall äger ägodelningsdomaren att ensam meddela beslut, nämligen om inkommet mål uppenbarligen icke kan upptagas av ägodelningsrätt, samt om besvär avse klagan över att jäv mot förrättningsman ogillats.
Redigerat:
Copy/paste? Det är lättare att bara länka vet du. Men ja okej och det kan även framgå i tidigare laga skiftet att det är gjort och då gäller ju det såklart. Det är ju dock en bråkdel av alla laga skiften som är upprättade efter 1926. Så min poäng var att det inte skett på dom allra flesta laga skifterna.B nord123 skrev:
Förresten hur går det med lantmätar- maffian? Jag antar att det är din sida på facebook, verkar som du inte vart så aktiv det sista. Har du hittat hit istället?
Lantmätar-maffian | FacebookN Nils ST skrev:
Tack för tipset visste ej att den fanns. Men är inte förvånad ska bli intressant att läsa där....
Jag har en del kontakter och kollegor som har blivit illa behandlade med rätt så tråkiga konsekvenser, finns inom markägare intressenter- föreningar som vi inom dessa föreningar givetvis tar tillvara jord och markägares intressen överlag inom politik & myndigheteskntak och frågor som skogs- äganderättsutredning, strandskyddsutredningen, jaktutredningar jordbruksnäringspolitik, miljöprövningar och miiljölagar, djurhållning, arbetsmiljöfrågor, arbetarskyddsfrågor samt en massa andra frågor inom företagande och de gröna näringarna
Ja, grattis nu fick du gratis reklam.B nord123 skrev: