136 802 läst ·
769 svar
137k läst
769 svar
Så här fungerar lantmäteriet
De och vi andra försöker, men du lyssnar ju inte. Du har din bild klar.F FGLIN skrev:
Stämpelskatten går inte till lantmäteriet, utan till statskassan. Den är iställt för moms. Klaga inte på lantmäteriet för att du inte vill betala mer skatt.
Jag kan då informera dig om att den stor del av alla lantmätare och mätingenjörer på lantmäteriet har samma utbildning. Så många skulle klara den andres uppgift galant, de behöver du inte oroa dig för.F FGLIN skrev:Jag förnekar inte att det kan finnas fall som kräver komplicerade avgöranden, men i de flesta fall bör det inte vara komplicerat och det borde också gå lätt och någorlunda snabbt att avgöra detta. Att döma av de inlägg som kommit från skrivbordslantmätare har de lite väl höga tankar om sin yrkesroll eller i varje fall om nödvändigheten att lägga ned mycket tid på alla fall. Det verkar också som om de borde delegera mer av de ickejuridiska göromålen till sina kvalificerade mättekniker. Dessutom borde beteckningen lantmätare reserveras för mättekniker och mätingenjörer medan de som inte "nedlåter sig" till sådant kunde kallas fastighetsjuridiska handläggare. Jag känner mig övertygad om att mätpersonalen skulle klara den fastighetsjuridiska delen bättre än vad de fastighetsjuridiska handläggarna skulle klara mätningarna, åtminstone när GPS inte går att använda rätt av. Viss träning på de andra uppgifterna skulle förstås behövas i båda fall och kanske har förrättningslnatmätarna det från sin grundutbildning innan de hamnade framför skrivbordet.
Du har i övrigt en något förenklad syn på hur arbetet går till, det är uppenbart.
Ja problemet är att den försvinner in i statskassan. Jag argumenterar för att det är rimligt att en del av stämpelskatten gick som anslag för revidering, vård och andra kvalitetshöjande åtgärder så jag undrar vem det är som inte lyssnar? Jag vet att LMV inte kan besluta om detta själva men det finns inget som hindrar att det beslutas via statsbudgeten och LMV borde äska det i sina anslagsframställningar.M -MH- skrev:
När det gäller ev. motiveringar till att det tar så mycket tid och därmed kostar så mycket har de ju gömt detta bakom en inloggningsvägg på instagram. Det är typiskt sådant som borde ligga utan inloggning på myndigheternas egna websidor.
Det är lätt att argumentera för att skatter skall användas till det man själv tjänar på. Du får rösta på jordägarpartiet i nästa val.F FGLIN skrev:
Hur hade det hjälpt? Du tar ju inte till dig det som skrivs här, trots att det är gratis.F FGLIN skrev:
Jag har upprepade gånger försökt få fram förklaringar till varför det ska vara så komplicerat men ingen har ännu antagit den utmaningen. Jag är inte omöjlig att övertyga men det behövs goda argument.N Nils ST skrev:
De som försvarar lantmäteriet framhåller kvalite men denna tråd handlar just om vissa fall med betydande kvalitetsbrister och för en del år sedan (10-20år?) avslöjades det ju vara skandalöst enkelt att kapa fastigheter och sedan (nästan lika skandalöst) svårt att få rättelse så man kan ju diskutera hur ni lyckats med kvalitetsambitionen.
Om nu många har samma utbildning, då borde det i många fall vara en enkel sak för fältlantmätarn att plocka fram koordinater hemma vid skrivbordet, sätta ut en ny markering och efter hemkomst göra nödiga registreringar. Lämpligen planeras utfärderna så att flera ärenden i samma trakt kan hanteras vid samma färd.
Jag har inte sett några motiveringar här, bara mycket allmänt hållna påståenden.M -MH- skrev:Det är lätt att argumentera för att skatter skall användas till det man själv tjänar på. Du får rösta på jordägarpartiet i nästa val.
Det är inte bara jag som tjänar på det utan de flesta kommer att tjäna på att denna samhällsviktiga infrastruktur underhålls. Skatter och avgifter som man inte ger något tillbaka tappar så småningom legitimitet. Skattesänkningar är bra men har i lite för stor utsträckning handlat om att finansieringen vältrats över på avgifter eller kommunalskatter. I vissa fall är det motiverat i andra fall en ful politisk taktik. Ett sätt att sänka stämpelskatten och låta det som återstår gå till LMV vore ju att gradvis trappa ned ränteavdragen, varför ska ska jag subventionera att andra lånar pengar? Det vore också lämpligt att återinföra en proportionell fastighetsskatt men med en lägre skattesats än tidigare. Trots sina brister är taxeringsvärdet en bättre grund för beskattning än antal fastigheter.
Hur hade det hjälpt? Du tar ju inte till dig det som skrivs här, trots att det är gratis.
Det tycker inte kommunikatörer som jobbar på myndigheters informationsavdelningar. I deras skrå är det viktigt med närvaro på sociala medier. Det gäller att ligga i framkant. Det är ju så man får nästa jobb på en annan informationsavdelning eller kanske på en av de byråer som man köpt filmproduktioner av? Viktiga saker det här. Och inte så tråkigt som verksamhet, handläggning och förvaltning. Vem vill hålla på med sånt tråkigt på en myndighet?F FGLIN skrev:
Jag lade in en del av det förra svaret mellan de två citaten men detta hanterades inte på ett bra sätt av programmet som sköter Bygga Hus så jag lägger in det på nytt:F FGLIN skrev:Jag har upprepade gånger försökt få fram förklaringar till varför det ska vara så komplicerat men ingen har ännu antagit den utmaningen. Jag är inte omöjlig att övertyga men det behövs goda argument.
De som försvarar lantmäteriet framhåller kvalite men denna tråd handlar just om vissa fall med betydande kvalitetsbrister och för en del år sedan (10-20år?) avslöjades det ju vara skandalöst enkelt att kapa fastigheter och sedan (nästan lika skandalöst) svårt att få rättelse så man kan ju diskutera hur ni lyckats med kvalitetsambitionen.
Om nu många har samma utbildning, då borde det i många fall vara en enkel sak för fältlantmätarn att plocka fram koordinater hemma vid skrivbordet, sätta ut en ny markering och efter hemkomst göra nödiga registreringar. Lämpligen planeras utfärderna så att flera ärenden i samma trakt kan hanteras vid samma färd.
Det är inte bara jag som tjänar på det (alltså om stämpelskatten finge finasiera revision vård o modernisering av fastighetsregister och gränser) utan de flesta kommer att tjäna på att denna samhällsviktiga infrastruktur underhålls. Skatter och avgifter som man inte ger något tillbaka tappar så småningom legitimitet. Skattesänkningar är bra men har i lite för stor utsträckning handlat om att finansieringen vältrats över på avgifter eller kommunalskatter. I vissa fall är det motiverat i andra fall en ful politisk taktik. Ett sätt att sänka stämpelskatten och låta det som återstår gå till LMV vore ju att gradvis trappa ned ränteavdragen, varför ska ska jag subventionera att andra lånar pengar? Det vore också lämpligt att återinföra en proportionell fastighetsskatt men med en lägre skattesats än tidigare. Trots sina brister är taxeringsvärdet en bättre grund för beskattning än antal fastigheter.
Det är ju lagreglerat vem som får göra vad och att en förrättningslantmätare måste ta beslutet. Så även om dom skulle kunna så får dom inte. Det är varken lantmätaren, mätingenjörens eller lantmäteriets fel utan snarare lagstiftaren om du måste skylla på någon.F FGLIN skrev:Jag har upprepade gånger försökt få fram förklaringar till varför det ska vara så komplicerat men ingen har ännu antagit den utmaningen. Jag är inte omöjlig att övertyga men det behövs goda argument.
De som försvarar lantmäteriet framhåller kvalite men denna tråd handlar just om vissa fall med betydande kvalitetsbrister och för en del år sedan (10-20år?) avslöjades det ju vara skandalöst enkelt att kapa fastigheter och sedan (nästan lika skandalöst) svårt att få rättelse så man kan ju diskutera hur ni lyckats med kvalitetsambitionen.
Om nu många har samma utbildning, då borde det i många fall vara en enkel sak för fältlantmätarn att plocka fram koordinater hemma vid skrivbordet, sätta ut en ny markering och efter hemkomst göra nödiga registreringar. Lämpligen planeras utfärderna så att flera ärenden i samma trakt kan hanteras vid samma färd.
Ingen ifrågasätter väl att en jurists jobb skulle vara komplicerat? Varför då ifrågasätta om en lantmätares jobb skulle vara komplicerat. Det är exakt samma sak som är komplicerat. Just dom juridiska bedömningarna och avvägningarna.
I övrigt har det väl inte framkommit att det skulle vara lätt att kapa någon fastighet? Det är din egen tolkning i så fall.
Sist jag kollade så behövde man inte logga in på Instagram för att kunna läsa inläggen. Har du ens testat?F FGLIN skrev:
Edit: Verkar som man bara kan titta en liten stund utan att logga in.
Redigerat:
Lantmäteriet tog över inskrivningsmyndigheterna 2008 och hade ingenting med lagfarter att göra innan dess.F FGLIN skrev:De som försvarar lantmäteriet framhåller kvalite men denna tråd handlar just om vissa fall med betydande kvalitetsbrister och för en del år sedan (10-20år?) avslöjades det ju vara skandalöst enkelt att kapa fastigheter och sedan (nästan lika skandalöst) svårt att få rättelse så man kan ju diskutera hur ni lyckats med kvalitetsambitionen.
Jag tror att nummer ett du behöver förstå är att det är en väldigt liten den som handlar om koordinater, och en stor del av det ”komplicerade” handlar ju om att det saknas koordinater till väldigt många gränser runt om i Sverige.
Vad jag menar är att gamla orginal pappers eller pergamoid eller ritfilms kartor tex från laga skiftet och framåt är icket ett format som dagen GPS eller liknande utrustning kan läsa av direkt och få information att arbeta med.B b8q skrev:
Ej heller de rättsligt gällande märken å marken
GPS och liknade klarar ej av laga kraft gällande pappers orginal eller pdf, eller textmassor i förrättningsakt eller protokoll tex längdangivelser där i nerskrivna.
GPS klarar inte att avläsa direkt och översätta en papperskarta som vunnit laga kraft utan den måste någon sitta och översätta till ett digitalt format och då är det lika osäkert som att kasta ut en pinne från ett flygplan i luften och tro att den hamnar rätt. Av erfarenhet kan det misstäma upp emot 100 etthundra meter. ett annat problem är att i första hand är det märken å marken som i först hand markerar gränsen det kan finnas mång orsaker till att det ej stämmer med koordinater
Jag menar att det är ju från den ej gällande digitala register kartan DRK som GPS och utsättare hämtar sin information från. Som alla redan vet är DRK-kartan behäftad med fel.och ej rättsligt gällande
De gamla kartorna som krymt måste översättas och mätas med skalstock och passas in med andra handritade som alla har krymt eller svält och det vet väl alla att det pusslet gick ej ihop man fick blöta och töja pappers orginalen slita eller krympa lite här och där så att det stämde någorlunda på vissa ställen mot fasta punkter som gamla hus:
Men i skog och glesbyggd blev det hip som happ.
Ett annat problem är vid gamla förrättningar att lantmätarna hade raka ackord och betalt per km eller typ per utsatt råsten. Ett stort problem är kurviga ojämna strandkanter mot typ havet som är allt annat än raka linjer med massor av bukter, uddar och vikar komplicerat att mäta in alla kurvor. Där genades friskt eftersom det inte fanns något värde i strand och strandkanten. Där växte varken skog eller åkermark oftast klassades som impediment . Så där var noggrannheten bortblåst.
Raka gränser är ju oftast relativt bra och enkla att inmätta av gamla lantmätare med enkla instrument och tekniker från förr.
Problemet ar att de saknar digitala koordinater i dagens system, alla dessa gamla gränser har inga koordinat system och är inte ens inmätta eller inte återfunna Oftast bara utritad på kartan kanske ett lokalt system som hänvisar till någon fixpunkt som det ska mätas och från och omräknas till dagens koordinater Gamla kan vara i tex typ RT 90 eller ännu äldre m fl, Förvisso finns prgramm som tex gamla G-trans som jag själv använt men numera är det FME jag använder för att räkna om koordinat system, då vissa kommuner ligger kvar i RT. SWEREF använder väl de flesta men finns i många typ 99 xx xx varianter som måste bearbetas och omräknas. Alla omräkningar är risker med tappad noggrannhet med lite felmarginaler och avrundningsfel
Jag anser det problematisk att nu sätta ut gamla bortglömda onyttiga och i många fall onnödiga samfälligheter som inte fyller någon funktion som någon icke sakägare till vill ha in i DRK register kartan. tex gamla samfällda vägar som inte ligger eller blivit byggda enligt den gamla kartan tex eller uppgrundningar som inte kan bilda en bärkraftig skogsfastighet och saknar åtkomst tex, som istället borde enkelt och uppenbart justeras eller överföras till närmaste fastighet enkelt. Varför istället tar lantmätare strid för dessa trots att det finns 18§ JP fortfarande som gäller som man inte kan avtala bort den gäller fortfarande och är lika stark som dagens FBL och Jordabalk.
Gamla förrättningar före FBL då gjordes gränskontroller vilket var obligatoriskt att man samlade byamännen och rågrannar för att kontrollera rågångar mot kartans visning vilket dokumenterades och dessutom fanns inkallade gode män som kontrollerade lantmätaren och skulle skriva under protokoll tillsammans med sakägarna som skulle godkänna det lantmätaren gjord. Detta kontrollerades senare av överlantmätare och skulle fastställas av ägodelningsdomaren som kontrollerade att gränskontroll var gjord och sakägare godkänt och undertecknat förrättningshandlingarna
Allt detta är borta numera. Numera sitter lantmätaren enväldig domare och skriver protokollet själv inget krav på att någon justerar eller godkänner protokoll mm. Lantmätaren kan hitta på vad som helst i protokollet vilket har hänt eller att hen själv på kontoret ändrar saker efter mötet. Att få rätt mot detta missbruk är mycket svårt och förenat med besvär, vore bra om man kunde stävja detta ofog till att börja med.
Skit in blir skit ut!
Redigerat:
Varje förrättning går i dagsläget igenom 3 granskningar/kontroller innan beslut fattas dock. JP 18 tillämpas, men den är nog inte så enkelt att använda som du fått uppfattning av låter det som.B nord123 skrev:Vad jag menar är att gamla orginal pappers eller pergamoid eller ritfilms kartor tex från laga skiftet och framåt är icket ett format som dagen GPS eller liknande utrustning kan läsa av direkt och få information att arbeta med.
Ej heller de rättsligt gällande märken å marken
GPS och liknade klarar ej av laga kraft gällande pappers orginal eller pdf, eller textmassor i förrättningsakt eller protokoll tex längdangivelser där i nerskrivna.
GPS klarar inte att avläsa direkt och översätta en papperskarta som vunnit laga kraft utan den måste någon sitta och översätta till ett digitalt format och då är det lika osäkert som att kasta ut en pinne från ett flygplan i luften och tro att den hamnar rätt. Av erfarenhet kan det misstäma upp emot 100 etthundra meter. ett annat problem är att i första hand är det märken å marken som i först hand markerar gränsen det kan finnas mång orsaker till att det ej stämmer med koordinater
Jag menar att det är ju från den ej gällande digitala register kartan DRK som GPS och utsättare hämtar sin information från. Som alla redan vet är DRK-kartan behäftad med fel.och ej rättsligt gällande
De gamla kartorna som krymt måste översättas och mätas med skalstock och passas in med andra handritade som alla har krymt eller svält och det vet väl alla att det pusslet gick ej ihop man fick blöta och töja pappers orginalen slita eller krympa lite här och där så att det stämde någorlunda på vissa ställen mot fasta punkter som gamla hus:
Men i skog och glesbyggd blev det hip som happ.
Ett annat problem är vid gamla förrättningar att lantmätarna hade raka ackord och betalt per km eller typ per utsatt råsten. Ett stort problem är kurviga ojämna strandkanter mot typ havet som är allt annat än raka linjer med massor av bukter, uddar och vikar komplicerat att mäta in alla kurvor. Där genades friskt eftersom det inte fanns något värde i strand och strandkanten. Där växte varken skog eller åkermark oftast klassades som impediment . Så där var noggrannheten bortblåst.
Raka gränser är ju oftast relativt bra och enkla att inmätta av gamla lantmätare med enkla instrument och tekniker från förr.
Problemet ar att de saknar digitala koordinater i dagens system, alla dessa gamla gränser har inga koordinat system och är inte ens inmätta eller inte återfunna Oftast bara utritad på kartan kanske ett lokalt system som hänvisar till någon fixpunkt som det ska mätas och från och omräknas till dagens koordinater Gamla kan vara i tex typ RT 90 eller ännu äldre m fl, Förvisso finns prgramm som tex gamla G-trans som jag själv använt men numera är det FME jag använder för att räkna om koordinat system, då vissa kommuner ligger kvar i RT. SWEREF använder väl de flesta men finns i många typ 99 xx xx varianter som måste bearbetas och omräknas. Alla omräkningar är risker med tappad noggrannhet med lite felmarginaler och avrundningsfel
Jag anser det problematisk att sätta ut efter gamla bortglömda onyttiga och i många fall onyttiga samfälligheter som någon icke sakägare till vii ha in i DRK register kartan som istället borde enkelt och uppenbart justeras i. istället tar lantmätare strid för detta trots att det fin 18§ JP som man inte kan avtala bort den gäller fortfarande och är lika stark som dagens FBl gamla förrättningar före FBL då gjordes gränskontroller vilket var obligatoriskt att man samlade byamännen och rågrannar för att kontrollera rågångar mot kartans visning vilket dokumenterades och dessutom fanns inkallade gode män som kontrollerade lantmätaren och skulle skriva under protokoll tillsammans med sakägarna som skulle godkänna det lantmätaren gjord. Detta kontrollerades senare av överlantmätare och skulle fastställas av ägodelningsdomaren som kontrollerade att gränskontroll var gjord och sakägare godkänt och undertecknat förrättningshandlingarna
Allt detta är borta numera. Numera sitter lantmätaren enväldig domare och skriver protokollet själv inget krav på att någon justerar eller godkänner protokoll mm. Lantmätaren kan hitta på vad som helst i protokollet vilket har hänt eller att hen själv på kontoret ändrar saker efter mötet. Att få rätt mot detta missbruk är mycket svårt och förenat med besvär, vore bra om man kunde stävja detta ofog till att börja med.
Dock har du rätt i att det i slutändan är den enskilde lantmätaren som fattar beslutet, men är det fel är det ju bara att överklaga?
Att ha någon typ av överkantmätare som ska gå igenom alla förrättningar gör ju att de blir både dyrare och tar längre tid..
Vilka tre granskningar?SarB skrev:
Varje förrättning går i dagsläget igenom 3 granskningar/kontroller innan beslut fattas dock. JP 18 tillämpas, men den är nog inte så enkelt att använda som du fått uppfattning av låter det som.
Dock har du rätt i att det i slutändan är den enskilde lantmätaren som fattar beslutet, men är det fel är det ju bara att överklaga?
Att ha någon typ av överkantmätare som ska gå igenom alla förrättningar gör ju att de blir både dyrare och tar längre tid..