Rimligtvis borde det räcka att ta fram senaste förrättningen som gjorts på fastigheten i fråga, förrättningslantmätaren måste väl ändå kontrollera om det ligger något gammalt "dolt" när en förrättning utförs?B Brentman skrev:
Man måste väl kunna lita på att förrättningen är laglig och korrekt utförd?
Står det i kommunallagen att man inte får ta på sig kostnader för detaljplanearbetet?
Med tank på hur olika kommunen vill ha betalt för vägövertagande tex, så har jag svårt att tänka mig att de inte kan välja att ta kostnaderna här.
Med tank på hur olika kommunen vill ha betalt för vägövertagande tex, så har jag svårt att tänka mig att de inte kan välja att ta kostnaderna här.
Krille-72 skrev:
”Du kan ju trösta dig med att du inte är ensam med problematiken”.
Trösta mig? Det är ju helt galet att det får gå till på detta sätt. Som jag förstår det är det också lönlöst att försöka överklaga. Man stirrar sig blinda på gamla koordinater och struntar i att kolla efter gamla gränsmarkeringar ute på plats.
Nu är det så det gått till i mitt fall men om jag tolkar ditt inlägg rätt är det alltså satt i system. Eller rättare sagt, ett system man tycks arbeta efter.
Ett system som jag då måste anse är helt galet.
Jag har faktiskt fått en kompletterande förklaring också i mitt fall. En mätpunkt (hb) som sattes ut ligger mitt på gränsen på kartan från 1928. Frågan gällde också en råsten som avslutar gränsen.
” Efter kontroll och inmätning kan jag konstatera att koordinaterna från 1928 stämmer med gränsen i nybyggnadskartan. Att det sedan inte riktigt stämmer med verkligheten är inte ovanligt då man inte ritade kartor med samma precision förr som idag”.
Det är alltså den gamla kartans fel att de fysiska markeringarna ligger fel idag i förhållande till den nya fina kartan.
Hur som helst har jag blivit väl bemött av KLM. Tjänstemännen är varit trevliga och jag har fått snabb återkoppling. Jag har dessutom blivit en erfarenhet rikare. Jag trodde först att det var enskilda tjänstemän som slarvat genom åren vid olika förrättningar. Men förstår nu att det är systemet dom arbetar efter som är fel.
Har fastigheten inte råkat ut för några ”nyare” förrättningar och man som privatperson är påläst och vaken borde man dock ha stora chanser att påverka en förrättning om man själv har koll på sina gamla gränsmarkeringar.
Så dom gamla gränsmarkeringarna från 1920-talet gäller alltså inte i ditt fall?
Även fast lantmäteriets lagstiftning säger att gränsmarkering gäller före karta....
Lantmätaren hade fördelat så att kommunen fick 20% av kostnaderna, medan vi andra åtta fastigheter fick dela lika på de resterande 80%. Slutar på ca 15-20 kkr för mig. Men nu vet jag var gränsen går!F Falckman skrev:
Ja det är ju alltid en bedömningsfråga från fall till fall, men lantmäteriet har i vart fall bedömt att det är skäligt att kommunen står en större del av kostnaderna än övriga berörda parter. Det går säkert att argumentera ytterligare om procentsatserna, men det är i regel bra att få sina gränser bestämda. Hade ni gjort det på eget initiativ bara mellan er och kommunen så hade det nog blivit dyrare för varje part. Så även om det kan upplevas som att kommunen lurar på er kostnader så bör ni försöka se det tvärt om, tack vare att kommunen drog i gång det här fick ni och övriga grannar gränsen bestämd till en billigare peng än om varje granne enskilt skulle ha ansökt om fastighetsbestämning.M -MH- skrev:Lantmätaren hade fördelat så att kommunen fick 20% av kostnaderna, medan vi andra åtta fastigheter fick dela lika på de resterande 80%. Slutar på ca 15-20 kkr för mig. Men nu vet jag var gränsen går!
Så hur ska man säga, inget dåligt som inte för något bra med sig
Som sagt, om folk bara tog med gränsernas säkerhet/osäkerhet som en faktor vid fastighetsköp, så skulle de inse att en fastighet med en säkerställd gräns har ett mycket högre värde än en fastighet med osäkra gränser, vilket BORDE avspeglas i priset.M -MH- skrev:
Tyvärr tänker folk sällan så långt - men jag anser att säkra gränser lätt borde vara värt 15 000 extra.
Ja precis, du kan överklaga kostnadsfördelningsbeslutet särskilt. Vilket innebär att resten av förrättningsbesluten står fast (om ingen annan part överklagar) men att domstolen bara prövar vad som är en skälig kostnadsfördelning. Om jag tolkat lagen rätt så riskerar du vid ett överklagande inte att behöva stå lantmäteriets rättegångskostnader, däremot är det ju frågan om det är värt din egen tid och eventuella pengar att processa om saken. I sammanhanget rör det sig ju inte om överdrivet stora belopp, så det kanske är bäst för sinnesron att bara släppa saken och gå vidare. Men om du verkligen tycker att lantmäteriets bedömning är felaktig kan det ju av principiella skäl vara värt att överklaga kostnadsfördelningsbeslutet.M -MH- skrev:
Se 5:1 lag (2010:921) om mark- och miljödomstolar samt 32§ lag (1996:242) om domstolsärenden.
Så brukar det vara. Så man kan få tråkiga rättegångskostnader att betala om man förlorar.M -MH- skrev:
Lantmätaren hänvisade inte till något lagrum? Men förmodligen har lantmätaren rätt och då blir det ju precis somM -MH- skrev:
Claes Sörmland en risk att du får stå kommunens rättegångskostnader. Då är det nog kanske bäst att släppa det hela.
Redigerat: