Rördragning sektionsradiatorer
Vi ska dra 22mm kopparrör från bergvärmepump till gamla sektionsradiatorer och undrar vad för hårdhet det ska vara på rören?
Jag renoverade också gamla radiatorer som dessa, 15 och 22 mm hårda koppar som jag lödde. Sedan renoverade jag de gamla ventilerna.E Edisag skrev:
Dolda rör kan vara prisol eller pex. I mitt fall blev det prisol för att det var så korta sträckor och då var det billigare att ha något som gick att löda med samma delar.
Tänkte svara på din fråga.E Edisag skrev:
Svar: Det spelar ingen roll. Det fungerar utmärkt med vilket som.
Använder man mjuka rör får man komplettera med stödhylsor om man monterar t.ex. klämringskopplingar. Vet man inte vilket man har kan man använda stödhylsor för säkerhetsskull.
Dagens radiatorer är mycket effektivare än gamla sektionsradiatorer. Dvs de har högre effekt och ger mer värme om de är lika stora. I slutändan sänker moderna radiatorer uppvärmningskostnaden.E Edisag skrev:
Men det finns mycket som spelar in vid sådana här val. Viktigast är att man själv är nöjd.
Varför koppar? Helt onödigt!
Kör std rören idag, elförzinkade pressrör.
Men mest korrekt för klassiska gjutna golvradiatorer är ju gängade blårör...
Kör std rören idag, elförzinkade pressrör.
Men mest korrekt för klassiska gjutna golvradiatorer är ju gängade blårör...
Ja, precis.J Jochi skrev:
En modern radiator är kompaktare och lättare vid samma effekt. Men en gammal radiator har fördelen att den är trögare.
När jag skriver detta sitter jag bredvid en sektionsradiator som har ca 2,5 kW vid 55/45 och det är en pjäs på troligtvis uppemot 300 kg när den är fylld med vatten. En modern plåtradiator med samma effekt hade kanske vägt en tiondel.
Fördelen, framförallt med en av/på värmepump är dock att dessa gamla radiatorer ger en tröghet i systemet som man idag, i vissa system gör "konstgjort" med hjälp av en volymtank.
Förutom att de tar mer plats och är svåra att hantera finns det energieffektivitetsmässigt inga som helst nackdelar med dessa radiatorer, snarare tvärtom, på gund av sin stora vikt och vattenvolym.
Jag har hos mig slängt ut 70-tals panelradiatorer och ersatt med sektionsradiatorer och beräknat enligt schablon 50 W m2 vid 55/45. Typiskt gick de ned i radiatoreffekt i de nyare radiatorerna för att de utgick från en oljepanna med högtemperatursystem medan originalsystemet var en kokspanna som troligtvis hade dels kraftigt varierande framledningstemperatur, dels ett högt delta eftersom det inte fanns någon cirkulationspump. På det sättet passar de gamla radiatorerna bättre till min nya bergvärmepump än de som sattes in 50-60 år senare.
Och så tycker jag j att de är betydligt snyggare, de försöker inte gömma sig utan är en möbel och passar i ett samtida hus. Mässingsventilerna är också vackra, framförallt när de är renoverade, men det är tycke och smak. (den på bilden renoverade jag i mellandagarna)
Redigerat:
Jo, i allra högsta grad.J Jochi skrev:
Dvs inte 100% verkningsgrad. Ju mer som går tillbaka ju lägre verkningsgradJ Jochi skrev:
Onekligen. Golvvärme t.ex. tar ingen plats alls..J Jochi skrev:
Funktionen hos radiatorer är att värmen skall avges och stanna i rummet. Värmen skall alltså inte tillbaka i returledningen. Ju effektivare radiatorer man har ju lägre kan framledningstemperaturen vara.
Och ju lägre framledningstemp man kan ha ju effektivare kan värmepumpen arbeta. Vilket kan göra stor skillnad på energiåtgången och uppvärmningskostnaden.
Moderna radiatorer är designade att kunna arbeta med betydligt lägre temp än gamla radiatortyper. Till stor del beror det på en anpassning till övergången från oljeeldning till värmepump. Vill man göra uppgraderingen från fossilåldern till nutid är byte till värmepump det första steget. Det andra är att byta ut omoderna radiatorer för att fullt ut kunna utnyttja värmepumpens förmåga att spara energi.
Vill man behålla gamla radiatorer finns inget tekniskt skäl. Utan det är i stort sett en rent estetisk fråga. Anser man sig kunna leva med en högre energiförbrukning och därmed klimatpåverkan, varför inte.
Någon har inte läst en enda minut termodynamik!
Med den logiken borde alltså golvvärme vara usel, liksom sägtet man ska köra värmepumpar på, litet delta.O skrev:
Normal dimensionering för värmepump är tex 55/45 vid dimensionerande yttertemperatur och 20 grader inne. Det innebär att om det är säg -20 ute behöver framledningen vara 55 grader och returledningen ska vara 45 grader för att hålla 20 grader inne.
Man vill inte att returledningen ska vara för kall utan optimalt är typ 5-10 grader kallare än framledningen. Med cirkulationspumpen och radiatorn eller golvvärmeslingorna samt förinställningen styr man detta.
För att kunna uppnå detta behövs en viss yta över vilken värmeavgivningen sker och beroende på radiatorns design kan den då ha olika fysiska mått.
Utöver det vill man att värmepumpen / pannan ska kunna arbeta så jämnt som möjligt, dvs framledningsgemperaturen ska inte svaja. Det uppnår man med stor volym och massa i systemet, förr uppnåddes det med enorma element i gjutjärn med stor vattenvolym, idag installerar man acktankar eller volymtankar.
Förr, när man eldade för hand och inte hade cirkulationspumpar hade man, på samma sätt som med on/off värmepumpar, ett behov av att buffra energi i systemet.
När sedan oljepannorna kom gick man upp till mycket höga framledningstemperaturer och kunde på så sätt ha kompakta radiatorer.
Men till TS och alla andra: en vattenburen radiator har alltid 100 % verkningsgrad och ur värmesystemets perspektiv har sektionsradiatorer med stor volym endast fördelar. Nackdelarna är att de är mycket tunga, skrymmande och extremt dyra för att uppnå samma effekt som en modern panelradiator med flänsar.
Redigerat: