6 683 läst ·
40 svar
7k läst
40 svar
Riva och bygga nytt fritidshus - Hur reglera ägarandel?
Jo jag kan hålla med dig om det... men... den juridiska utgångspunkten i samboskap är att man inte har gemensam ekonomi. Även om sambor kan känna sig som "gifta" så blir skillnaden väldigt tydlig vid en separation eller dödsfall. Ett fritidshus omfattas inte av sambolagen.H hempularen skrev:Fast det beror ju fullkomligt på hur man sköter ekonomin och hur man ser på "tillgångar" i sitt förhållande.
Har man en separerad ekonomi, så kan sådana här tilltag ställa till det, det. Men kör man med en rakt igenom gemensam ekonomi, med ev. överenskommelse, att det man har med sig in, eller får via arv osv. skall man kunna få med sig ut vid en ev. separation, men även avkastningen (värdeökningen) är en gemensam inkomst, som andra inkomster i en gemensam ekonomi. Då behöver det inte bli problem av en gåva.
Men framförallt om man inte är gift, så bör man ta sig en funderare på vad som händer om en dör. Arvslagstiftningen bygger i viss mån på att familjer består av ett gift par med barn.
Men även om jag förespråkar den gemensamma ekonomin, oavsett om man är gift eller inte, så har jag all respekt för att vissa förhållanden fungerar bättre om man håller sin ekonomi separerad.
(Utgångspunkten vid äktenskap är att man har gemensam ekonomi.)
Det kan också bli tokigt oberoende gift/sambo om den ena i förhållandet får allt sitt arv som enskild egendom men inte den andra.
Här tycker jag alla vi äldre med vuxna barn har ett ansvar att inte skapa bråk genom testamente eller förtida arv!
Jo, det har vi nu börjat diskutera hemmavid, är ju tacksam för intresset och engagemanget i tråden, vilket har stärkt idén att från början ta hjälp av jurist att hitta ett upplägg som håller och alla berörda kan acceptera.A A.G skrev:
Tack för utförligt svar, ju mer vi börjar gräva i detta, desto mer inser vi hur invecklat det är. Tyvärr finns det inga baktankar med upplägget, svärföräldrarna vill börja planera hur arvet ska fördelas samtidigt som de gärna vill realisera dessa pengar till möjligheter i närtid (som en fjällstuga som de kan använda). Det har vi inget emot, dock inser vi det problematiska rent juridiskt. Jag vet att de även har planer för hur min sambos syskons arv ska fördelas, för vår del så var just en nybyggd fjällstuga något som vi har mest glädje av rent praktiskt. Istället för att min sambo ska vänta in pengar i framtiden. För syskonen finns andra upplägg, som enligt svärföräldrarna passar just dem. Som sagt, de har nog ärliga avsikter att förhindra bråk och gnäll inom familjen när arvet ska fördelas.MissMuffet skrev:Ju mer jag tänker på den här situationen så blir jag faktiskt riktigt arg på att föräldrar kan vara så här korkade så de ens sätter er i den här situationen. Det är riktigt dumt att göra så här! Hur ni än löser det här så har de skapat en potentiell konflikt för framtiden där troligen både din sambo och du kommer känner er missgynnade.
Det din sambos föräldrar i praktiken gör är att de lurar din sambo på delar av sitt arv. Enskild egendom måste hållas avskild från det gemensamma för att förbli enskild. Det kommer ni inte lyckas med i det här fallet. Hur många avtal du och din sambo än skriver så kommer någon av er att kunna överklaga det vid en ev separation. Vid dödsfall riskerar det att bli ännu rörigare! Då kommer den av er som överlever den andre att ha denna ev konflikt med era barn. Era barn riskerar till och med att bli osams med varandra pga hur detta ska tolkas.
Har din sambo syskon? Förskott på arv innebär att din sambos syskon måste kunna få ut motsvarade summa när din sambos föräldrar går bort. Råkar din sambos föräldrar ut för något senare i livet tex dyra vårdkostnader eller äldreboende så kan det ofta bli problem. (Inget man vill tänka på när man är frisk, jag vet, men tyvärr alldeles för vanligt) Då kommer detta upplägg ev leda till att din sambo blir osams med sina syskon också.
Kom ihåg att ett nybygge inte behöver vara problemfritt. Byggfusk är vanligt och det skapar väldigt mycket arbete för er även om sambons föräldrar betalar.
Varför gör din sambos föräldrar så här? Vill de utnyttja stugan själva? Vill ni hamna i tacksamhetsskuld till dem?
Det här upplägget är så dumt på så många nivåer att jag tycker du och din sambo ska tacka ”Nej” till erbjudandet!!! Visa gärna mitt inlägg för din sambo och hennes föräldrar.
Utifrån trådens alla inlägg kommer jag nu informera svärföräldrarna och presentera situationen, så får vi höra hur de tänker. Vill de gå vidare, så får vi nog även blanda in jurist som utreder ett möjligt upplägg.
Medlem
· Västernorrland
· 2 471 inlägg
Om det bara handlar om att fördela ut förtida arv till barnen så gör det för jösse namn som en påse pengar till var och en av dem då. Sen bestämmer barnen själva vad de använder sina förtidsärvda/skänkta pengar till.Z Zeed skrev:Tack för utförligt svar, ju mer vi börjar gräva i detta, desto mer inser vi hur invecklat det är. Tyvärr finns det inga baktankar med upplägget, svärföräldrarna vill börja planera hur arvet ska fördelas samtidigt som de gärna vill realisera dessa pengar till möjligheter i närtid (som en fjällstuga som de kan använda). Det har vi inget emot, dock inser vi det problematiska rent juridiskt. Jag vet att de även har planer för hur min sambos syskons arv ska fördelas, för vår del så var just en nybyggd fjällstuga något som vi har mest glädje av rent praktiskt. Istället för att min sambo ska vänta in pengar i framtiden. För syskonen finns andra upplägg, som enligt svärföräldrarna passar just dem. Som sagt, de har nog ärliga avsikter att förhindra bråk och gnäll inom familjen när arvet ska fördelas.
Utifrån trådens alla inlägg kommer jag nu informera svärföräldrarna och presentera situationen, så får vi höra hur de tänker. Vill de gå vidare, så får vi nog även blanda in jurist som utreder ett möjligt upplägg.
Om dealen är "föräldrar sätter in pengar i en specifik stuga" (och alternativet inte är att få pengar till något annat) då är det inte bara fördela arv det handlar om. Då finns något element av att föräldrarna har egenintressen och att de använder makten i pengargivandet till att påverka. (även om de själv kanske inte inser det)
Jag hade i den situationen sagt att jag som ägare av halva stugan inte beslutar om något nybygge med så knepiga premisser om finansieringen. Vill vi göra det så beslutar jag och frun helt separat om det utifrån vad vi själva vill och har gemensam finansiering till för tillfället. Vill svärföräldrarna ge arv så gör de det, annars inte. Men aldrig att mitt beslut om handhavandet av min delägda fastighet ska ha den kopplingen till om de ger eller inte ger pengar till frun och på vilka vilkor.
Om det var någon annan pryl som hon kunde ägt separat så hade hon fått göra upp vad hon vill med sina föräldrar. Men inte när stugan som du äger ska rivas samtidigt som du inte har ekonomi till detta nybygge och därför "puttas ut" från beslutsinflytande/ägarandel e.dyl. (vilket det,blir i någon form oavsett hur det löses)
Redigerat:
En sista kommentar från mig...
Om det är så att sambons föräldrar tror att de erbjuder någon typ av "win win" situation dvs att alla vinner på deras förslag så tror de oftast fel. Det bästa föräldrar kan göra för sina barn är:
A vara lojala mot sina barn.
B se till att inte skapa konflikter genom arv.
C. Se till att hålla sig så friska som möjligt och planera för sin egen ålderdom och bortgång.
A och B har jag redan skrivit om men även C är viktigt. När man är gammal vill man inte inse att man troligen inte kommer att vara frisk in i det sista. Om någon är så naiv att ni tror att samhället tar hand om åldringar och ger dem ett värdigt slut så har ni fel. Att bli gammal kan vara dyrt! Samhällets resurser ä små. Ofta behöver de vuxna barnen hjälpa till med massor om man inte vill se någon av sina föräldrar leva i ensamhet och misär de sista åren.
Jag har själv varit tvungen att vårda både min mamma och min pappa deras resp sista år. Hemtjänsten fungerar dåligt, stor personalomsättning, alltid stressade, struntar i att komma många gånger osv. Färdtjänsten kör gamlingar till fel adress så förvirrade gamlingar inte vet var de är. Sjukvården lovar saker som sen kommunen inte har några planer på att genomföra. Larm fungerar inte när de verkligen gäller. Anhöriga pressas att begära tjänstledigt för "vård av anhörig" och det kostar att vara ledig från sitt arbete.
Om föräldrar verkligen vill hjälpa sina barn behåll pengarna och investera i lägenhet i något privat ålderdomshem med personal och se till att ha råd med städhjälp restaurangmat etc. Lita inte på att samhället kommer och servar med det. Låt sen barnen ärva först efter någons död det som finns kvar.
Allt "förtida arv" finns det någon baktanke med, hävdar jag, som de äldre kan använda som känslomässig utpressning mot arvtagaren.
Om det är så att sambons föräldrar tror att de erbjuder någon typ av "win win" situation dvs att alla vinner på deras förslag så tror de oftast fel. Det bästa föräldrar kan göra för sina barn är:
A vara lojala mot sina barn.
B se till att inte skapa konflikter genom arv.
C. Se till att hålla sig så friska som möjligt och planera för sin egen ålderdom och bortgång.
A och B har jag redan skrivit om men även C är viktigt. När man är gammal vill man inte inse att man troligen inte kommer att vara frisk in i det sista. Om någon är så naiv att ni tror att samhället tar hand om åldringar och ger dem ett värdigt slut så har ni fel. Att bli gammal kan vara dyrt! Samhällets resurser ä små. Ofta behöver de vuxna barnen hjälpa till med massor om man inte vill se någon av sina föräldrar leva i ensamhet och misär de sista åren.
Jag har själv varit tvungen att vårda både min mamma och min pappa deras resp sista år. Hemtjänsten fungerar dåligt, stor personalomsättning, alltid stressade, struntar i att komma många gånger osv. Färdtjänsten kör gamlingar till fel adress så förvirrade gamlingar inte vet var de är. Sjukvården lovar saker som sen kommunen inte har några planer på att genomföra. Larm fungerar inte när de verkligen gäller. Anhöriga pressas att begära tjänstledigt för "vård av anhörig" och det kostar att vara ledig från sitt arbete.
Om föräldrar verkligen vill hjälpa sina barn behåll pengarna och investera i lägenhet i något privat ålderdomshem med personal och se till att ha råd med städhjälp restaurangmat etc. Lita inte på att samhället kommer och servar med det. Låt sen barnen ärva först efter någons död det som finns kvar.
Allt "förtida arv" finns det någon baktanke med, hävdar jag, som de äldre kan använda som känslomässig utpressning mot arvtagaren.
Moderator
· Stockholm
· 57 851 inlägg
Jag är lite i en liknande situation, fast som förälder.
MIn son köpte bostadsrätt för några år sedan, han hade en avsevärd sparad summa, men vi hjälpte till med en del av kontantinsatsen. Inte som formell gåva, utan som lån, villkorat av att pengarna skall användas till boende.
Nu är det dags för dottern, hon kommer troligen att köpa under nästa år, och vi tänker göra en liknande insats för henne. Där är det lite mer komplicerat eftersom hon har pojkvän, så där behövs det någon skrivning. De gör givetvis som de vill, men jag föreslår upplägget med att den av dem som sätter in mindre pengar (vet ej hur mycket han kan gå in med, kan vara mer, kan vara mindre) får låna av den andre så att båda kan vara hälftenägare till bostadsrätten. Men vid en ev separation så får man respektive insats innan man delar på vinst/förlust.
MIn son köpte bostadsrätt för några år sedan, han hade en avsevärd sparad summa, men vi hjälpte till med en del av kontantinsatsen. Inte som formell gåva, utan som lån, villkorat av att pengarna skall användas till boende.
Nu är det dags för dottern, hon kommer troligen att köpa under nästa år, och vi tänker göra en liknande insats för henne. Där är det lite mer komplicerat eftersom hon har pojkvän, så där behövs det någon skrivning. De gör givetvis som de vill, men jag föreslår upplägget med att den av dem som sätter in mindre pengar (vet ej hur mycket han kan gå in med, kan vara mer, kan vara mindre) får låna av den andre så att båda kan vara hälftenägare till bostadsrätten. Men vid en ev separation så får man respektive insats innan man delar på vinst/förlust.
Klokt. Då tar de samma risk och får samma del av förlust/vinst.H hempularen skrev:Jag är lite i en liknande situation, fast som förälder.
MIn son köpte bostadsrätt för några år sedan, han hade en avsevärd sparad summa, men vi hjälpte till med en del av kontantinsatsen. Inte som formell gåva, utan som lån, villkorat av att pengarna skall användas till boende.
Nu är det dags för dottern, hon kommer troligen att köpa under nästa år, och vi tänker göra en liknande insats för henne. Där är det lite mer komplicerat eftersom hon har pojkvän, så där behövs det någon skrivning. De gör givetvis som de vill, men jag föreslår upplägget med att den av dem som sätter in mindre pengar (vet ej hur mycket han kan gå in med, kan vara mer, kan vara mindre) får låna av den andre så att båda kan vara hälftenägare till bostadsrätten. Men vid en ev separation så får man respektive insats innan man delar på vinst/förlust.
Klicka här för att svara
