Tack för alla kloka och engagerade inlägg, ni har alla bidragit att skingra täta dimmor kring denna situation. Visst var det lite drastiskt att dra in ev. gratisarbete på kommande fritidsboende som ett argument, men alla tänkbara faktorer måste luftas och bearbetas. Vi äger tomten, dvs 50% var, mina farhågor var jag endast står kvar med detta värde, när ev befintlig byggnad rivs (och de pengar som jag/vi investerat i denna). Som flera nämner så kommer jag föreslå att vi grundligt diskuterar upplägget, samt hur svärföräldrarna tänker med sin insats. Jag misstänker att de inte har några sluga baktankar, de vill nog helst ha en pragmatisk lösning på fördelning av arv som inte skapar bråk, samt tillgång till en fjällstuga att tillbringa sin pensionsledighet i..
Sambolagen gäller inte Fritidshus. Det är bara den gemensamma bostaden som införskaffats för gemensamt bruk som regleras av sambolagen.H hempularen skrev:
Ursäkta mig om jag kommer med lite fler krassa realistiska varningar för klassiska fallgropar... men... Ta inte för givet att ni fortfarande är ett par när barnen blivit stora och flyttat hemifrån. Det är ganska vanligt att äldre separerar...Z Zeed skrev:
Om syftet är att ordna så att ni inte blir osams så kanske svärföräldrarna kan köpa fastigheten av er, bygga nytt hus, låta er använda det samt att skriva i sitt testamente att din sambo ska få ärva det som enskild egendom när de dör. Jag kan inte se poängen med att de ger ett nytt hus till henne nu där du dessutom är delägare i tomten.
Det där låter komplicerat, och löser inte problemet att TS får arbeta med ett hus han inte har någon ägarandel i.
Jag tror det är väsentligt att lägga upp det så att ni även efter nybygget äger halva fastigheten var i sin helhet. Om bara en av er äger byggnaden, så blir det en byggnad på ofri grund, vilket sänker värdet både på byggnaden och fastigheten (tomten). och det blir allmänt konstigt. En enkel lösning är att ni båda betalar lika för husbygget, du lånar din halva antingen av sambon eller i bank.
Jag tror det är väsentligt att lägga upp det så att ni även efter nybygget äger halva fastigheten var i sin helhet. Om bara en av er äger byggnaden, så blir det en byggnad på ofri grund, vilket sänker värdet både på byggnaden och fastigheten (tomten). och det blir allmänt konstigt. En enkel lösning är att ni båda betalar lika för husbygget, du lånar din halva antingen av sambon eller i bank.
Tack för inläggen, även om det är en kittlande tanke att få möjlighet att husera i en nytt modernt fritidsboende, så känner jag mig lite trängd att tvingas ytterligare belåna mig för en projekt som jag inte har bett om. (vi har nyligen även byggt permanentbostad, vilket innebär viss belåning...). En spontan, och möjligen felaktig tanke, är att låta en mäklare värdera nuvarande fastighet så ser man nuvarande kapitalfördelning. Min andel skulle sedan ligga till grund för ägarandel i den nya (ett alternativ som innebär att jag inte belånar mig nu, men behåller visst ägande). Den är det väl en smaksak om utgångspunkten för beräkning av ägarandel är produktionskostnaden, eller uppskattat (av mäklare) marknadsvärde av nybygget. Detta kanske inte är helt korrekt, utan bygger på viss välvilja från motparten.
Problemet med ett sådant är väl jag förlorar relativt på värdeökningen på lång sikt, men på kort sikt så slipper jag ökad belåning otch innehär visst ägande i nya boendet.
En annan variant är väl att "låna" halva beloppet av sambon (dvs som härrör från det tänkta arvet), utan ränta och då kunna äga halva nya fastigheten. Även här bygger det på att viss väljvilja och generositet, men det känns bättre för helheten och framtiden. Här kan väl det bli problem i framtiden, om separation eller dödsfall inträffar, misstänker jag.
Problemet med ett sådant är väl jag förlorar relativt på värdeökningen på lång sikt, men på kort sikt så slipper jag ökad belåning otch innehär visst ägande i nya boendet.
En annan variant är väl att "låna" halva beloppet av sambon (dvs som härrör från det tänkta arvet), utan ränta och då kunna äga halva nya fastigheten. Även här bygger det på att viss väljvilja och generositet, men det känns bättre för helheten och framtiden. Här kan väl det bli problem i framtiden, om separation eller dödsfall inträffar, misstänker jag.
Nej givetvis inte, men det förhalar arvsrätten till barnen, och man slipper dem som delägare. Om det nu inte är enskilt ägt. Men det är mycket bisarrt att vara delägare i en fastighet där din partner äger delar av den som enskild egendom och andra inte.J Johnsson 56 skrev:
Jo, även om egendomen är enskild så ärver en maka/make, så länge det inte finns särkullsbarn. Vid ett dödsfall görs först en bodelning, då får den efterlevande sin halva av giftorättsgodset (allt som inte är enskild egendom). Sedan ärver arvingarna resten. Men den efterlevande är då ensam arvinge (med vissa restriktioner). Sedan kan man ändra detta med ett testamente.
Men det förutsätter då att man är gifta. Är man bara sambo så ärver barnen, med testamente kan man ordna så att sambon ärver, men bara hälften, barnen får ut sin laglott.
Men det förutsätter då att man är gifta. Är man bara sambo så ärver barnen, med testamente kan man ordna så att sambon ärver, men bara hälften, barnen får ut sin laglott.
Fast det går att göra sin make/maka arvslös. Jag vet ett fall där det hände. Men jag vet inte riktigt hur det gick till.
Det jag vet är att maken hade ordnat så att alla tillgångar var hustruns enskilda egendom. Det kan ha något att göra med att han på 70 talet uteslöts ur en "prominent" branschorganisation, lite i klass med att bli utesluten ur svenska akademin. Jag misstänker att han undvek att betala stora skadestånd genom att skriva över allt. Han höll därefter på med diverse skumma affärer genom åren.
När hustrun avled, så tog barnen över allt (bla. en villa och två fritidshus), och fick pappan utslängd. Jag har träffat både föräldrarna och de vuxna barnen, barnen verkade normala, vettiga. Så man funderar ju lite på vad som får någon att göra sin pappa hemlös...
Men hur hustrun lyckades göra maken arvslös vet jag inte, han processade i 6 år för att få ärva, men förlorade.
Det jag vet är att maken hade ordnat så att alla tillgångar var hustruns enskilda egendom. Det kan ha något att göra med att han på 70 talet uteslöts ur en "prominent" branschorganisation, lite i klass med att bli utesluten ur svenska akademin. Jag misstänker att han undvek att betala stora skadestånd genom att skriva över allt. Han höll därefter på med diverse skumma affärer genom åren.
När hustrun avled, så tog barnen över allt (bla. en villa och två fritidshus), och fick pappan utslängd. Jag har träffat både föräldrarna och de vuxna barnen, barnen verkade normala, vettiga. Så man funderar ju lite på vad som får någon att göra sin pappa hemlös...
Men hur hustrun lyckades göra maken arvslös vet jag inte, han processade i 6 år för att få ärva, men förlorade.
Jo, men överförmyndaren måste blandas in. Och överförmyndaren kan ha rätt svårt att förstå varför ett mindreårigt barn skall äga ett fritdshus.JLyck skrev:
Men är det inte om arvet uppgår över en viss summa som överförmyndaren blandas in?H hempularen skrev:
Edit: Vill minnas gränsen är vid 7 eller 8(?) prisbasbelopp? Har själv ordnat med testamente då jag har ett särkullbarn.
Ju mer jag tänker på den här situationen så blir jag faktiskt riktigt arg på att föräldrar kan vara så här korkade så de ens sätter er i den här situationen. Det är riktigt dumt att göra så här! Hur ni än löser det här så har de skapat en potentiell konflikt för framtiden där troligen både din sambo och du kommer känner er missgynnade.Z Zeed skrev:
Det din sambos föräldrar i praktiken gör är att de lurar din sambo på delar av sitt arv. Enskild egendom måste hållas avskild från det gemensamma för att förbli enskild. Det kommer ni inte lyckas med i det här fallet. Hur många avtal du och din sambo än skriver så kommer någon av er att kunna överklaga det vid en ev separation. Vid dödsfall riskerar det att bli ännu rörigare! Då kommer den av er som överlever den andre att ha denna ev konflikt med era barn. Era barn riskerar till och med att bli osams med varandra pga hur detta ska tolkas.
Har din sambo syskon? Förskott på arv innebär att din sambos syskon måste kunna få ut motsvarade summa när din sambos föräldrar går bort. Råkar din sambos föräldrar ut för något senare i livet tex dyra vårdkostnader eller äldreboende så kan det ofta bli problem. (Inget man vill tänka på när man är frisk, jag vet, men tyvärr alldeles för vanligt) Då kommer detta upplägg ev leda till att din sambo blir osams med sina syskon också.
Kom ihåg att ett nybygge inte behöver vara problemfritt. Byggfusk är vanligt och det skapar väldigt mycket arbete för er även om sambons föräldrar betalar.
Varför gör din sambos föräldrar så här? Vill de utnyttja stugan själva? Vill ni hamna i tacksamhetsskuld till dem?
Det här upplägget är så dumt på så många nivåer att jag tycker du och din sambo ska tacka ”Nej” till erbjudandet!!! Visa gärna mitt inlägg för din sambo och hennes föräldrar.
Fast det beror ju fullkomligt på hur man sköter ekonomin och hur man ser på "tillgångar" i sitt förhållande.
Har man en separerad ekonomi, så kan sådana här tilltag ställa till det, det. Men kör man med en rakt igenom gemensam ekonomi, med ev. överenskommelse, att det man har med sig in, eller får via arv osv. skall man kunna få med sig ut vid en ev. separation, men även avkastningen (värdeökningen) är en gemensam inkomst, som andra inkomster i en gemensam ekonomi. Då behöver det inte bli problem av en gåva.
Men framförallt om man inte är gift, så bör man ta sig en funderare på vad som händer om en dör. Arvslagstiftningen bygger i viss mån på att familjer består av ett gift par med barn.
Men även om jag förespråkar den gemensamma ekonomin, oavsett om man är gift eller inte, så har jag all respekt för att vissa förhållanden fungerar bättre om man håller sin ekonomi separerad.
Har man en separerad ekonomi, så kan sådana här tilltag ställa till det, det. Men kör man med en rakt igenom gemensam ekonomi, med ev. överenskommelse, att det man har med sig in, eller får via arv osv. skall man kunna få med sig ut vid en ev. separation, men även avkastningen (värdeökningen) är en gemensam inkomst, som andra inkomster i en gemensam ekonomi. Då behöver det inte bli problem av en gåva.
Men framförallt om man inte är gift, så bör man ta sig en funderare på vad som händer om en dör. Arvslagstiftningen bygger i viss mån på att familjer består av ett gift par med barn.
Men även om jag förespråkar den gemensamma ekonomin, oavsett om man är gift eller inte, så har jag all respekt för att vissa förhållanden fungerar bättre om man håller sin ekonomi separerad.