11 620 läst ·
65 svar
12k läst
65 svar
Riksdagen godkänner de nya bygglovsreglerna
Jag antar att du med "allmänning" menar att marken är detaljplanerad som allmän plats. D v s om du tittar i detaljplanen och dess bestämmelser så ingår marken i ett fält som listas under kategorin "Allmän plats". Idag är vanliga ändamål som anges "Natur" och förr i gamla stads- och byggnadsplaner "Park".Smiiith skrev:
Om kommunen enligt detaljplanen är "huvudman" för den allmänna platsen så kan kommunen (om den vill) ge grannemedgivande för den allmänna platsen efter 1 dec. Om det istället råder enskilt huvudmannaskap (detta gäller t ex för gamla byggnadsplaner och i de detaljplaner där det anges uttryckligen) så kan kommunen inte ge grannemedgivande för den allmänna platsen, även om kommunen äger marken. Det kan endast den samfällighet göra som förvaltar marken som en gemensamhetsanläggning som Lantmäteriet har inrättat.
Att bygga på prickad mark får man inte göra. Inte heller bygga närmare granne än 4,5 m(Om det är det din detaljplan säger, ibland kan det vara andra mått) om det inte är skriftlig ok.Claes Sörmland skrev:
Ja, dessa bygglovsfria åtgärder som t ex att bygga till huset med 30 kvm får strida mot detaljplanen. Du är således inte begränsad av att du redan har använt hela detaljplanens byggrätt. Det är byggrätten i detaljplanen + 30 kvm till byggnad + 45 kvm komplementbyggnader/komplementbostadshus som du totalt får bygga inom detaljplan.
(Men varning: Om du bor inom ett värdefullt område eller har en värdefull byggnad så kräver det mesta bygglov. Detta berör stora delar av t ex Stockholms närförorter och även bruna homogena miljonprogramsområden i t ex Huddinge.)
Man får bygga på prickad mark vad gäller dessa bygglovsbefriade åtgärder - de får strida mot detaljplanen. Men du ska inte kunna få bygglov för att bygga på prickad mark med undantag från liten avvikelse, t ex att nåt litet hörn av byggnaden går in på den prickade marken.FreQa skrev:
Vad gäller dessa bygglovsfria åtgärder så har grannen faktiskt veto om man bygger närmare 4,5 m från gränsen. Men vid bygglovsprövning har grannen inte veto utan det är byggnadsnämnden som beslutar, grannen får finna sig i beslutet eller pröva om det är felaktigt genom överklagan. Rent generellt brukar samtidens planer inte ange något avstånd till gräns som inte får bebyggas. Äldre planer, som stads- och byggnadsplaner hade en reglering via 39 § gamla byggnadsstadgan när det inte uttryckligen reglerades i planen.FreQa skrev:
Besserwisser
· Västra Götalands
· 11 208 inlägg
Vad händer med de som redan gjort en dylikt åtgärd innan 1 dec utan att söka bygglov (aka "svartbygge"). Blir den åtgärden nu med automatik förlåten?Claes Sörmland skrev:
Nej åtgärden utfördes ju före lagändringen och var då olovlig. Så upptäcks det så ska man påföras en byggsanktionsavgift (en sorts böter) av byggnadsnämnden om man inte rättar, d v s återställer före byggnadsnämnden fattar beslut i frågan. Men man kan ju knappast föreläggas att rätta eftersom ändringen inte kräver bygglov från första december. Om det inte finns något annat skäl att rätta än att bygglov och startbesked saknades för åtgärden, t ex kanske åtgärden inte når PBLs tekniska och utformningskrav.lars_stefan_axelsson skrev:
Besserwisser
· Västra Götalands
· 11 208 inlägg
Ja OK. Om de inte upptäckes då? Är det fortfarande ett "svartbygge?"Claes Sörmland skrev:
Nej åtgärden utfördes ju före lagändringen och var då olovlig. Så upptäcks det så ska man påföras en byggsanktionsavgift (en sorts böter) av byggnadsnämnden om man inte rättar, d v s återställer före byggnadsnämnden fattar beslut i frågan. Men man kan ju knappast föreläggas att rätta eftersom ändringen inte kräver bygglov från första december. Om det inte finns något annat skäl att rätta än att bygglov och startbesked saknades för åtgärden, t ex kanske åtgärden inte når PBLs tekniska och utformningskrav.
Rent generellt juridiskt så tar man senare ändrad lag i beaktande, ja åt det friande hållet, om någon begår brott, men lagen senare ändras, så att gärningen ej är brott när dom faller. (Det gäller alltså inte retroaktivt om man redan blivit dömd).
Men här skulle det kunna gå åt båda håll, så jag vet inte. (Och hur länge sedan det gjordes kommer ju också in här också.)
(I mitt fall så gäller det en fasadändring; men det kompliceras av att huset inte hade "rätt" fasad när jag köpte det, och vår renovering snarare fick det att se mer ut som när det byggdes. Jag pratade även i telefon med ansvarig inom kommunen som inte alls ville ha något krångel med bygglov osv, han sade "ja" till nästan allt.
Men som vi alla vet så ersätts äldre smidiga herrar ofta av yngre ni-vet-vad som saknar denna smidighet, och då kan man sitta i klistret igen...)
Konceptet "svartbygge" finns ju inte i lagstiftningen, "svartbyggande" finns i princip som koncept men under annat namn. Det finns olovliga åtgärder man kan utföra och som man kan påföras byggsanktionsavgift för att ha utfört. Och man kan åläggas att rätta så att resultatet av den olovliga åtgärden görs ogjord.lars_stefan_axelsson skrev:
Vet heller inte om brottsbalkens regler kan bli aktuella vid en byggsanktionsavgift. Juridik klart över min nivå. Byggsanktionsavgiften har ju straffrättslig karaktär och det är fastställt i MÖD om och om igen. Det är skälet till att hela bevisbördan ligger på byggnadsnämnden när den beslutar om en byggsanktionsavgift.lars_stefan_axelsson skrev:
Rent generellt juridiskt så tar man senare ändrad lag i beaktande, ja åt det friande hållet, om någon begår brott, men lagen senare ändras, så att gärningen ej är brott när dom faller. (Det gäller alltså inte retroaktivt om man redan blivit dömd).
Men här skulle det kunna gå åt båda håll, så jag vet inte. (Och hur länge sedan det gjordes kommer ju också in här också.)
Här har du annars ett dagsaktuellt exempel från MÖD, där byggsanktion har påförs trots att bygglov har beviljats före man beslutade om byggsanktionsavgiften:
"MÖD har funnit att det var riktigt att besluta om byggsanktionsavgifter för bygglovspliktiga ändringar av en byggnads fasad (färg och beklädnad) respektive fönster och dörrar som påbörjats utan startbesked. Invändning om att rättelse skett genom att bygglov beviljats för ytterligare fasadändring, ändrade inte bedömningen."
https://rattspraxis.etjanst.domstol.se/sok/publicering/611ad9d1-cad8-4944-b30e-6f51793ce88d
Det låter som att du har hittat den där oklarheten i bygglagstiftningen som poppar upp då och då här. Man har alltid en möjlighet att rätta tidigare olovligt utförda åtgärder i PBL. Men det finns vad jag vet ingen lagtext, förarbete eller dom som visar hur långt bak i tiden denna rätt sträcker sig. Om någon olovligen målade det röda huset rosa 1993. Får jag då 2025 (före första december när lagen ändras) måla det rött igen utan bygglov och startbesked? Jag tror det, man rättar ju en tidigare olovlig utförd åtgärd.lars_stefan_axelsson skrev:
(I mitt fall så gäller det en fasadändring; men det kompliceras av att huset inte hade "rätt" fasad när jag köpte det, och vår renovering snarare fick det att se mer ut som när det byggdes. Jag pratade även i telefon med ansvarig inom kommunen som inte alls ville ha något krångel med bygglov osv, han sade "ja" till nästan allt.
Men som vi alla vet så ersätts äldre smidiga herrar ofta av yngre ni-vet-vad som saknar denna smidighet, och då kan man sitta i klistret igen...)
Hej!T träbert skrev:
Fasadändringar är inte längre bygglovspliktiga efter 1 december men det gäller inte om du bor i ett område med skydd för kulturmiljön.
Jag har ett befintligt bygglovsbefriat skärmtak (15 m2) som jag vill utöka till 20 m2, och utöver detta vill jag bygga till huset med 25 m2. Räknas hela skärmtakets area in i bygglovet eller bara den del som gör det lovpliktigt? Om det bara är de extra 5 m2 som är lovpliktigt så hamnar jag under 30 m2 totalt.
De 15 kvadratmeterna utbyggnad som du har uppfört bygglovsbefriat äter ju upp 15 av dina 30 bygglovsfria kvadratmetrar för tillbyggnad. Så någon av utbyggnaderna måste du söka bygglov för med din plan.N NiklasJBN skrev:Jag har ett befintligt bygglovsbefriat skärmtak (15 m2) som jag vill utöka till 20 m2, och utöver detta vill jag bygga till huset med 25 m2. Räknas hela skärmtakets area in i bygglovet eller bara den del som gör det lovpliktigt? Om det bara är de extra 5 m2 som är lovpliktigt så hamnar jag under 30 m2 totalt.
Ok, så 15 m2 bygglovsbefriat skärmtak försvinner som koncept med nya reglerna?Claes Sörmland skrev:
Haha ja men de är några undantag så särskilt lättare blir det inte. Det kommer tex bli mer lovpliktigt på landet, fasadändring kommer kräva lov om de är kulturmiljö. Så de är bara snack, samman krav fortsatt. Det som händer är väl mest att Friggeboden försvinner, och Attefall omvandlas. Blabla så bygg, men fråga innan. Och kom ihåg har ni Attefallskomplementbyggnad tidigare så kan den fortsatt bara vara 30kvm. Så att bygga till den går ej.Redaktionen skrev: