Reparera timmerhus, hur hanterar man ytskikt invändigt?
Jag har nyligen köpt ett gammalt soldattorp. Timmer på gavelsidan är murket hela vägen in, man ser den invändiga lerkliningen. Ska begära in offerter för reparation/byte timmer i vinter och hoppas att få arbetet gjort nästa vår/sommar.
Vilken typ av förarbete ska jag själv göra för att förenkla arbetet med timret? Demontera ytterpanel, förstår jag. Men behöver jag rensa alla invändiga ytskickt då den gaveln? Även på anslutande väggar? demontera fönster inklusive karm? Det känns tråkigt att förlora invändiga, ursprungliga ytskikt, men det är väl ofrånkomligt. Har förstått att man kan återanvända lerkliningen gjenom att blöta upp den.
Jag har två tallar på fastigheten, kanske kan de användas? Eller brukar timmermän ha med sig timmer som de föredrar?
Vilken typ av förarbete ska jag själv göra för att förenkla arbetet med timret? Demontera ytterpanel, förstår jag. Men behöver jag rensa alla invändiga ytskickt då den gaveln? Även på anslutande väggar? demontera fönster inklusive karm? Det känns tråkigt att förlora invändiga, ursprungliga ytskikt, men det är väl ofrånkomligt. Har förstått att man kan återanvända lerkliningen gjenom att blöta upp den.
Jag har två tallar på fastigheten, kanske kan de användas? Eller brukar timmermän ha med sig timmer som de föredrar?
Bästa svaret
Grundprincipen är att man inte gör större ingrepp än vad som behövs. Men jag tänker att allting börjar med en undersökning av skicket och en grundläggande plan över vilka åtgärder som behöver göras. Så börja du med att leta rätt på en timmerman som kan komma dit och titta och kom utifrån det överens om vad som behöver förberedas. Du hittar troligen ändå inte någon som kan köra igång direkt.
Alltid kul med tankar om att använda lokalt material, jag har haft samma tankar, och vi har också återanvänt en hel del timmer som tagits tillvara vid tidigare rivningar på fastigheten samt låter såga upp lokalt. Men det är ett projekt i sig - i synnerhet om du skall gå från träd på rot. Normalt fixar timmermannen lämpligt torkat och sågat timmer från sina leverantörer.
Alltid kul med tankar om att använda lokalt material, jag har haft samma tankar, och vi har också återanvänt en hel del timmer som tagits tillvara vid tidigare rivningar på fastigheten samt låter såga upp lokalt. Men det är ett projekt i sig - i synnerhet om du skall gå från träd på rot. Normalt fixar timmermannen lämpligt torkat och sågat timmer från sina leverantörer.
Tack för dina kloka synpunkter! Så tänker jag också, att inte göra mer än det behövs. Och att jag behöver få dit en timmerman som bedömer vad som behöver göras.C cpalm skrev:
Men jag behöver i alla fall ta bort ytterpanelen som skyddar timret för att undersöka skadan. Vill inte göra det nu när höstregnen kommer.
Kanske får jag ha en längre tidsplan. Det är en gammal skada som lagats med tunnare virke och cement. Det har nog varit så länge så torpet kan nog vänta ett par år på "operation".
Bra att veta att timmermannen fixar torkat, sågat timmer. Det är inte en synlig vägg, så det behöver ju inte ha en huggen yta, som andra kulturhistoriskt värdefulla timmerhus kanske behöver.
Det är timmermannen som kan säga hur du kan underlätta hans arbete. Fast oftast brukar det bli nödvändigt att riva bort ytskikt både utvändigt och invändigt.
Då lönar det sig att demontera alla foder och fönster och lister försiktigt och märka upp dem så man kan sätta dit dem tillbaka när man är färdig.
Fråga hur du kan underlätta hans arbete!
Skyll på att budgeten är knapp och säg att han behöver få fokusera på det kvalificerade arbetet om pengarna skall räcka.
Det beror helt på förhållanden varifrån virket kommer. Det händer att jag hugger timmer i ägaren skog och så far vi till sågen med det. När ägaren har lämplig skog och det finns en såg i närheten och det är så nära hem att jag kan köra dit traktorn eller om ägaren har traktor.
Allt beror på förhållandena just där. Vad som blir mest ekonomiskt rimligt. Jag brukar i mån av möjlighet försöka få ägaren inblandad i skogsarbete och sågning och barkning och stabbning för att hålla kostnaderna nere.
Torkat virke i rätt dimensioner finns ibland i lager i tillräcklig mängd här hemma men ofta inte. Man borde ha ett så stort lager med olika längder och dimensioner så det vill inte gå för sig. Ibland finns det lämpligt virke att köpa in. Ibland inte. I vissa delar av Sverige och Norge finns företag som har sågade och torkade timmerblock i olika längder och dimensioner i lager. Om transporten blir lång brukar det bli billigare att gå till skogs själv men om transporten är kort kan det bli billigare att bara köpa in materialet. Det beror helt på var du är. Här i trakten skulle transporten bli över 300 km och då är det billigare att gå till skogs själv.
Det där är saker som du och timmermannen får komma överens om.
Se till att få det inspekterat i höst för vem som än skaffar virke så skall det huggas och köras ut under vintern och sågas tidigt på våren och torkas under vår och försommar.
Vanligen sågar man timret på två sidor så det blir litet tjockare än gamla väggen. För att ha litet justermån där det skall passa in i gamla knutar. Om man inte behöver ha bilad yta så får den sågade ytan bli kvar och då är det nya timret aningen tjockare än det gamla.
Det är ytterst sällan ekonomiskt rimligt att reparera med återanvänt gammal timmer. Det tar vanligen minst dubbelt mer arbetstid att passa in en återanvänd stock än att passa in en ny.
Då lönar det sig att demontera alla foder och fönster och lister försiktigt och märka upp dem så man kan sätta dit dem tillbaka när man är färdig.
Fråga hur du kan underlätta hans arbete!
Skyll på att budgeten är knapp och säg att han behöver få fokusera på det kvalificerade arbetet om pengarna skall räcka.
Det beror helt på förhållanden varifrån virket kommer. Det händer att jag hugger timmer i ägaren skog och så far vi till sågen med det. När ägaren har lämplig skog och det finns en såg i närheten och det är så nära hem att jag kan köra dit traktorn eller om ägaren har traktor.
Allt beror på förhållandena just där. Vad som blir mest ekonomiskt rimligt. Jag brukar i mån av möjlighet försöka få ägaren inblandad i skogsarbete och sågning och barkning och stabbning för att hålla kostnaderna nere.
Torkat virke i rätt dimensioner finns ibland i lager i tillräcklig mängd här hemma men ofta inte. Man borde ha ett så stort lager med olika längder och dimensioner så det vill inte gå för sig. Ibland finns det lämpligt virke att köpa in. Ibland inte. I vissa delar av Sverige och Norge finns företag som har sågade och torkade timmerblock i olika längder och dimensioner i lager. Om transporten blir lång brukar det bli billigare att gå till skogs själv men om transporten är kort kan det bli billigare att bara köpa in materialet. Det beror helt på var du är. Här i trakten skulle transporten bli över 300 km och då är det billigare att gå till skogs själv.
Det där är saker som du och timmermannen får komma överens om.
Se till att få det inspekterat i höst för vem som än skaffar virke så skall det huggas och köras ut under vintern och sågas tidigt på våren och torkas under vår och försommar.
Vanligen sågar man timret på två sidor så det blir litet tjockare än gamla väggen. För att ha litet justermån där det skall passa in i gamla knutar. Om man inte behöver ha bilad yta så får den sågade ytan bli kvar och då är det nya timret aningen tjockare än det gamla.
Det är ytterst sällan ekonomiskt rimligt att reparera med återanvänt gammal timmer. Det tar vanligen minst dubbelt mer arbetstid att passa in en återanvänd stock än att passa in en ny.
Tack att du tog dig tid att svara, du kan dina grejjer!H heimlaga skrev:
Klokt att märka upp foder, lister fönster etc. så ska jag absolut göra. Förutom tretexskivor, masonit så är det mesta original 1700tal (1800tal i vissa delar), så jag vill verkligen inte förlora torpets historia.
Torpet ligger i Södermanland, Strängnäs, så här är det nog inte så stora avstånd. Jag får helt enkelt höra med de lokala timmermännen, vad som är mest praktiskt och ekonomiskt.
Jag har en liten romantiserad bild av att kunna använda egna träd, det skulle kännas fint, på nått sätt. Tallarna är kvarlämnade på en slänt som avverkats p.g.a granbarksborre. Det är den enda delen av fastigheten som har full sol, så jag vill bygga upp odlingsytor där, fruktträd och bärbuskar. Kanske kan man ändå fälla tallarna i vinter och träna på dem (efter att först ha avverkat massor av youtubeklipp..). Sen kan de bli stödmurar i trädgården om det går "åt skogen".
Men behöver det sågas just på våren, eller kan man barka och avvakta med sågning till senare, om man pallar upp stocken och lägger plåt över? Eller gör det bearbetningen svårare/kvaliteten sämre?
Jag tänker nu att jag ska skjuta fram reparation av stommen ett år. Förhoppningsvis är det inte superakut, timmermannen jag pratade med sa att skadan sannolikt är gammal och att torpet nog kan stå i flera år utan att det är nån fara. Jag har just köpt soldattorpet och behöver landa lite. Fixa dass och få skorstenen funktionsbesiktad, så man kan vara där i vinter. Saknar el och vatten.
Jag ska absolut följa ditt förslag på tidsplan, det låter som en mycket bra plan! Intressant information om timmer, tack igen!
Timmerblock är så grova att de kan ruttna före de torkar om man är ute på fel årstid.
Att såga eller ännu värre skräda torkade rundstockar till block är ett trälarbete som är strikt reserverat för mördare och pedofiler och Rysslands regering. Rått virke är lättare att grovbearbeta både med sågverk och yxa.
Här i Österbotten behöver furublock vara färdigsågade och barkade första veckan i maj om de inte skall förstöras. Gran klarar sig till sista maj på fastlandet och ett par veckor in i juni i skärgården. Ju tidigare på året destu bättre kvalitet får man. Fast virket skall inte vara fruset när man arbetar med det.
Om du själv vill lära dig skräda med yxa kan du säkert träna på dem men se till att du gör det på rätt årstid och sedan lägger dem på tork minst 30 cm över marknivå till exempel på uppstaplade lastpallar. Be timmermannen instruera dig om dimensioner. Täck med gamla takplåtar eller liknande som skyddar mot regn utan att hindra torkning.
Bäst går det att skräda längs en lina. Man spikar fast en lodrät brädlapp på var ända av stocken. Brädlappen skall vara lika bred som blocket man skall ha. Sedan spänner man billiga vita plstband på båda sidor så man får någonting att hugga efter. Då linorna är utspända ser man om man måste flytta någon brädlapp litet för att komma mitt på. Sedan hugger man rätt ned från linan. Kontrollerar med vattenpass emellanåt så man hugger rakt ner.
I början hugger man av linan ibland. Lösningen på problemet heter träning och skotstek.
Risken för att hugga sig i benet ökar radikalt om man skräder fruset virke. I så fall rekommenderar jag sågskyddsstövlar och ishockeybenskydd.
Att såga eller ännu värre skräda torkade rundstockar till block är ett trälarbete som är strikt reserverat för mördare och pedofiler och Rysslands regering. Rått virke är lättare att grovbearbeta både med sågverk och yxa.
Här i Österbotten behöver furublock vara färdigsågade och barkade första veckan i maj om de inte skall förstöras. Gran klarar sig till sista maj på fastlandet och ett par veckor in i juni i skärgården. Ju tidigare på året destu bättre kvalitet får man. Fast virket skall inte vara fruset när man arbetar med det.
Om du själv vill lära dig skräda med yxa kan du säkert träna på dem men se till att du gör det på rätt årstid och sedan lägger dem på tork minst 30 cm över marknivå till exempel på uppstaplade lastpallar. Be timmermannen instruera dig om dimensioner. Täck med gamla takplåtar eller liknande som skyddar mot regn utan att hindra torkning.
Bäst går det att skräda längs en lina. Man spikar fast en lodrät brädlapp på var ända av stocken. Brädlappen skall vara lika bred som blocket man skall ha. Sedan spänner man billiga vita plstband på båda sidor så man får någonting att hugga efter. Då linorna är utspända ser man om man måste flytta någon brädlapp litet för att komma mitt på. Sedan hugger man rätt ned från linan. Kontrollerar med vattenpass emellanåt så man hugger rakt ner.
I början hugger man av linan ibland. Lösningen på problemet heter träning och skotstek.
Risken för att hugga sig i benet ökar radikalt om man skräder fruset virke. I så fall rekommenderar jag sågskyddsstövlar och ishockeybenskydd.
Nä, jag faller inte in under några av de kategorierna 😂 så jag får nog ta tag i det när stocken har tinat.H heimlaga skrev:
Ska testa med lina och bräda! Kan vara ett bra tillfälle för en gammal scout att träna knopar. Har också sett att visa slår en lina med färgpigment mot stocken för att skapa en linje att följa.
Har ärvt en del verktyg/redskap, från äldre släkting. Han och hans bror bedrev skogsbruk i Ångermanland, innan marken såldes till kommunen. Bl.a några skrädyxor. Väldigt gamla, en av dem har ett yxhuvud som är c.a. 30cm högt. Det är nog osannolikt att jag orkar svinga den. Men ska absolut testa! Med stor försiktighet förstås, så jag inte hugger i mig själv.