Renovera torpargrund/krypgrund
Hej! Måste fixat till krypgrunden (uteluftsventiletad) och trossbotten i våran stuga, ett Per-Albin hus byggt på 30-talet och ca 60 kvadrat. Förra ägaren bytte trorssbotten i halva huset för x antal år sedan, där går det inte att komma in någonstans men har kikat in och kollat med kamera genom kattgluggarna och det ser inte bra ut alls med endel mögel och annat. 1/4 är källare med bortriven trossbotten, syllen är där synlig och den ser bra ut, sista 1/4 är sedan huset byggdes och där vet jag inte hur det ser ut. Planen är som följer.
Riva bort samtliga golv och golvåsar, fylla igen källaren till marknivå då den inte kommer att behövas, isolera grundmuren från insidan med någon typ av frigolit 50-100mm och täppa till alla kattgluggar, lägga åldersbeständig plast på marken och sedan ha en avfuktare modell bättre under huset och dit med nya åsar, trossbotten och golv, Tror ni det kan funka? Och i så fall ska man isolera grundmuren hela vägen från marken upp till syllen? Murstocken finns kvar och används endel så det borde ge endel värme i grunden. Tror ni på denna lösning?
Riva bort samtliga golv och golvåsar, fylla igen källaren till marknivå då den inte kommer att behövas, isolera grundmuren från insidan med någon typ av frigolit 50-100mm och täppa till alla kattgluggar, lägga åldersbeständig plast på marken och sedan ha en avfuktare modell bättre under huset och dit med nya åsar, trossbotten och golv, Tror ni det kan funka? Och i så fall ska man isolera grundmuren hela vägen från marken upp till syllen? Murstocken finns kvar och används endel så det borde ge endel värme i grunden. Tror ni på denna lösning?
Det är inte bättre att fylla upp, isolera och gjuta platta om du ändå öppnar upp allt? Se det mer som en öppning för diskussion än en rekommendation.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Hej och välkommen till Byggahus forum!
Problemet med de flesta uteluftsventilerade krypgrunder idag är att man har petat in för mycket isolering i bjälklagen så att det blir för kallt i krypgrunden. Detta gäller nog oberoende av om det är ett fritidshus eller ett åretrunt boende. Dina åtgärder bör utgå från hur du ska använda huset. Vid en omfattande användning som närmar sig året runt boende, och framför allt kräver uppvärmning under stora delar av året, kan det vara en poäng med avfuktare i kombination med plast på marken och bibehållen isoleringsmängd i bjälklaget. Ska det bara användas sporadiskt, som ett fritidshus, är det bättre med en passiv lösning som innebär en reducerad isoleringsmängd i bjälklagen, gärna med hygroskopiska material som t.ex. cellulosafibrer.
Problemet med de flesta uteluftsventilerade krypgrunder idag är att man har petat in för mycket isolering i bjälklagen så att det blir för kallt i krypgrunden. Detta gäller nog oberoende av om det är ett fritidshus eller ett åretrunt boende. Dina åtgärder bör utgå från hur du ska använda huset. Vid en omfattande användning som närmar sig året runt boende, och framför allt kräver uppvärmning under stora delar av året, kan det vara en poäng med avfuktare i kombination med plast på marken och bibehållen isoleringsmängd i bjälklaget. Ska det bara användas sporadiskt, som ett fritidshus, är det bättre med en passiv lösning som innebär en reducerad isoleringsmängd i bjälklagen, gärna med hygroskopiska material som t.ex. cellulosafibrer.
Jag ska ha huset uppvärmt året runt och bor i Norrbotten. Hur tjock isolering ska man ha i golvet vid året runt bruk? Hade tänkt mig åsar av 145x45. Cellulosafiber, du menar sågspån? Det är det i väggarna och på kallvinden.J justusandersson skrev:
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Sågspån är en äldre variant av cellulosafiber. Modern cellulosafiber har dubbla U-värdet jämfört med sågspån.
Den frågan har inget entydigt svar. Det beror på hur resten av huset är isolerat. I praktiken handlar det om att göra bjälklagsisoleringen så tjock som det är praktiskt möjligt. Med träbjälklag går väl gränsen vid ca 220 mm. Med en krypgrund förutsätter det avfuktning i kombination med plast på marken och invändig isolering av grunden.H Håkan100 skrev:
Jag är på väg att göra detta i mitt hus på Gotland som skall bli "världens smartaste sommarhus" vi gräver ut allt gammalt bråte och sten, sedan lägger vi markduk och singel, ovanpå dett cellplast, och sedan gjuter vi in golvvärmerör i en 6-7 cm betongfyllning. sen behöver vi inte lika mycket isolering i trossbotten som åxå får golvvärme. Vi kommer även ha cirkulerande luft i krypgrunden. Detta ger en "Termisk tröghet" som gör att man kan köpa el enligt BehovsBoMetoden.H Håkan100 skrev:
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Kan du inte rita upp en sektion genom grund och bottenbjälklag?E Effektministern skrev:
Termisk röghet är lika viktig som isolering för ett energisnålt byggande.
Jag har en skiss på bordet här på Gran Canaria, tar ett foto senare.J justusandersson skrev:
Kolla här https://sv.wikipedia.org/wiki/Krypgrund
Vi lägger på en betongmassa med ingjutna golvvärmerör för att få en termisk tröghetJ justusandersson skrev:
E Effektministern skrev:
Observera att den invändiga isoleringen av grundmuren bara ska ligga upp till dit där murens utsida inte längre ligger under jord - så att fukt kan vandra ut. Gäller så vitt jag förstår så länge inte grundmurens utsida isoleras. Rätt mig om jag har fel.J justusandersson skrev:
Glömde - isolering av krypgrundens grundmur bör väl dessutom bara utföras om marken isoleras ännu kraftigare?
Att gjuta betonggolv i gamla trähus brukar vara ett effektivt sätt att skaffa mer arbete åt byggare. Syllarna brukar vanligtvis ruttna bort inom något årtionde. Eftersom den nya betongen är tät pressas fukten som kommer underifrån upp genom väggarna i stället och då blir ju syllen fuktig och inbakad i betong som den är så ruttnar den bort.
Gjuter man betonggolvet så lågt att syllarna är helt ovanför betongen blir det en vedervärdig köldbrygga och mycket kalldrag eftersom stenfoten är oisolerad och det brukar vara otätt mellan stenfoten och syllen. Att skråla upp med trä och isolera ovanpå betonggolvet är en välkänd riskkonstruktion för mögel.
Jag skulle satsa på den ursprungliga planen med cellulosa (till exempel ekofiber) i trossbottnen och rejält förstorade ventilationsgluggar i stenfoten. Kombinerat med förbättrad dränering och ett rejält kapillärbrytande grusskikt under frigoliten på markytan. Sedan gäller det att elda ordentligt varje gång ni är där så murstocken blir varm och sätter fart på luftcirkulationen.
Gjuter man betonggolvet så lågt att syllarna är helt ovanför betongen blir det en vedervärdig köldbrygga och mycket kalldrag eftersom stenfoten är oisolerad och det brukar vara otätt mellan stenfoten och syllen. Att skråla upp med trä och isolera ovanpå betonggolvet är en välkänd riskkonstruktion för mögel.
Jag skulle satsa på den ursprungliga planen med cellulosa (till exempel ekofiber) i trossbottnen och rejält förstorade ventilationsgluggar i stenfoten. Kombinerat med förbättrad dränering och ett rejält kapillärbrytande grusskikt under frigoliten på markytan. Sedan gäller det att elda ordentligt varje gång ni är där så murstocken blir varm och sätter fart på luftcirkulationen.
Finessen med att lägga isolering på marken och sedan gjuta på betong med golvvärmerör i är att trossbotten kan göras tunnare, typ golvvärmespånskiva med 100 mm cellplast under och det är frågan om man behöver göra någon blindbotten över huvud taget!H heimlaga skrev:
Sedan har man även en torpargrund som kan användas som lite förråd!
Isolerar du muren och marken istället för bjälklaget så får du mycket bättre klimat i grunden.H Håkan100 skrev:
Istället för att sätta in en avfuktare direkt så kan du sätta in en fuktmätare så vet du om avfuktare behövs över huvud taget.
https://www.isover.se/applications/varmgrund
