Man måste skilja på kalla och varma krypgrunder. En traditionell uteluftsventilerad torpargrund är kall. Den måste betraktas som en riskkonstruktion om temperaturen i kryprummet blir lägre än utomhus vissa känsliga tider på året. Det kan vara en följd av för mycket isolering i bottenbjälklaget eller att man slutat elda i murstocken. Fler ventiler ökar snarare problemen. Främsta källan till fuktproblemen är varm uteluft som kommer in genom ventilrna och kondenserar på träkonstruktionen. En varm krypgrund är isolerad mot marken och på grundmurarnas insida. Den ventileras inåt huset. Den lösning som @Effektministern beskriver är en varm krypgrund. Det är en säker lösning som bör ge lägre energianvändning. Om en gammal torpargrund kan konverteras till en varmgrund beror på hur marken och grundmuren ser ut.
 
Många svar och olika förslag vilket jag tackar för! Grundbalkarna är gjuten betong ca 15 cm tjock, bra mark med mest bara sand. Om jag skulle vilja täppa igen ventilerna och göra som jag skrev i mitt första inlägg men ta några olika förslag som ni haft och göra såhär. Åldersbeständig plast på mark och isolera marken sen isolera grundmuren från marken till nivån på marken utvändigt, isolerat bjälklag 175x45 golvspånskiva. Avfuktare vill jag ha för det känns säkrare. Det här med köldbryggor och fuktvandring är inte lätt må jag säga. Kort och gott tror ni att en sådan lösning jag beskriver fungerar?
Tanken i framtiden är att byta ytterpanel och tilläggsisolera och då kanske man även kan isolera grundbalkarna hela vägen från under marken till syllen utvändigt? Det borde väl vara bra?
 
Du bör välja om du vill ha en kall eller varm grund. Att kombinera modellerna blir inte bra. Väljer du en varm grund måste du isolera både mark och grundmurar hela vägen upp. Avfuktare behövs inte i en varm grund. Plast på marken behövs bara när du använder avfuktare (annars avfuktar du hela jorden...) Har du ett ordentligt isoleringsskikt nedtill och på sidorna uppstår inga köldbryggor.

På vilket sätt ligger grundbalkarna av betong?
 
Det är fortfarande en uteluftsventilerad kall krypgrund (utan markisolering). Med en varmgrund gäller inte resonemanget.
 
L
Ah - de har inte satt igen ventilerna i det exemplet. Har inte läst ordentligt.
 
J justusandersson skrev:
Du bör välja om du vill ha en kall eller varm grund. Att kombinera modellerna blir inte bra. Väljer du en varm grund måste du isolera både mark och grundmurar hela vägen upp. Avfuktare behövs inte i en varm grund. Plast på marken behövs bara när du använder avfuktare (annars avfuktar du hela jorden...) Har du ett ordentligt isoleringsskikt nedtill och på sidorna uppstår inga köldbryggor.

På vilket sätt ligger grundbalkarna av betong?
Okej, klarar man sig utan avfuktare om man isolerar ordentligt? 100mm på grundmur och 200 på mark, räcker det tro? Men OM man sätter en avfuktare har jag både hängslen och svångrem;). Grundbalkarna ligger vad jag kommer åt att se ytterväggar och som ett kryss under huset, blir fyra fack med murstocken i två av facken och en smal öppning in till nästa fack, mer går inte att se. Vet inte hur djupt ner i marken dom går.
 
L
Du skapar inga problem med en avfuktare i en varmgrund, men den kommer heller inte att göra någon större nytta vilket du kommer att märka.

Jag förstår fortfarande inte vilken sorts grundkonstruktion du har. När är huset byggt?
 
J justusandersson skrev:
Du skapar inga problem med en avfuktare i en varmgrund, men den kommer heller inte att göra någon större nytta vilket du kommer att märka.

Jag förstår fortfarande inte vilken sorts grundkonstruktion du har. När är huset byggt?
Huset är byggt på -30 talet, ett så kallat Per-Albin hus två plan med alkover. Grunden är gjutna balkar under ytterväggar och under hjärt väggar ca 15 cm breda med isolerat bjälklag.
 
H Håkan100 skrev:
Huset är byggt på -30 talet, ett så kallat Per-Albin hus två plan med alkover. Grunden är gjutna balkar under ytterväggar och under hjärt väggar ca 15 cm breda med isolerat bjälklag.
Eller Per-Albin torp kanske är rätta benämningen.
 
Jag har faktiskt aldrig hört talas om Per-Albin hus förr, förutom funkisradhusen i Ålsten och Per-Albin linjen i Skåne och Blekinge. Vid en snabb Googling ser jag att de ofta byggdes med tre grundbalkar i betong, som vilar på plintar. Ovanpå balkarna finns träbjälklag. Man kan nog utgå från att det finns syllpapp mellan betongen och träbjälkarna. Saknas det har du ett problem. Principiellt bör det inte vara några problem med att isolera betongbalkarna på insidan. För att undvika köldbryggor bör isoleringen av upplaget (där träbjälkarna vilar på betongen) vara ordentlig.
 
Per-Albin torp är nog mer korrekt. De var tydligen vanligare norröver. Det bör finnas typritningar någonstans. Frågan är var? Jag tror inte att Bostadsstyrelsen fanns då. Kan du komma in i krypgrunden?
 
J justusandersson skrev:
Per-Albin torp är nog mer korrekt. De var tydligen vanligare norröver. Det bör finnas typritningar någonstans. Frågan är var? Jag tror inte att Bostadsstyrelsen fanns då. Kan du komma in i krypgrunden?
Kommer inte in i krypgrunden annat än i ena 1/4 där det är en källare med borttagen trossbotten, synligt bjälklag i halvdåligt skick och synlig syll som ser fräsch ut.
 
Klicka här för att svara
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.