Regler runt boupptäckning
Hej,
Min mamma har hamnat i luven på några av sina syskon. Nyligen dog mormor. Jag läste rekommendationer som säger att inget får tas med från mormors ostad och att man hellst ska ha med vittne vid besök av bostaden. Eftersom 2 av syskonen inte jobbar längre så har dom börjat dra i saker och ting på egen hand. Framförallt den ena. Detta trots att mamma har sagt nej och att hon vill vara med också. Min känsla är att det verkar som dom tänkte lösa boupptäckningen på egen hand. Jag läste att det ska vara en oberoende som ansvarar för boupptäckningen, samta att den ska påbörjas senast 3 månader efter bortgågen samt vara klar senast 4 månader efter bortgången. Vad händer om dom nte kommer överens. DYker nån myndighetsperson upp då?
Som det är nu har dom börjat spendera pengar från dödsboet (jag antar att det kallas så) utan att snka med alla syskonen. Exempelvis har smycken skickats på värdering på bekostnad av arvet. Det kan syskonet ifråga väl inte ha befogenhet att göra utan vidare. Vad ska man göra. Hon bryr sig inte i vad min mamma säger.
Påpekas bör att det är lite infekterat redan sen innan.
Min mamma har hamnat i luven på några av sina syskon. Nyligen dog mormor. Jag läste rekommendationer som säger att inget får tas med från mormors ostad och att man hellst ska ha med vittne vid besök av bostaden. Eftersom 2 av syskonen inte jobbar längre så har dom börjat dra i saker och ting på egen hand. Framförallt den ena. Detta trots att mamma har sagt nej och att hon vill vara med också. Min känsla är att det verkar som dom tänkte lösa boupptäckningen på egen hand. Jag läste att det ska vara en oberoende som ansvarar för boupptäckningen, samta att den ska påbörjas senast 3 månader efter bortgågen samt vara klar senast 4 månader efter bortgången. Vad händer om dom nte kommer överens. DYker nån myndighetsperson upp då?
Som det är nu har dom börjat spendera pengar från dödsboet (jag antar att det kallas så) utan att snka med alla syskonen. Exempelvis har smycken skickats på värdering på bekostnad av arvet. Det kan syskonet ifråga väl inte ha befogenhet att göra utan vidare. Vad ska man göra. Hon bryr sig inte i vad min mamma säger.
Påpekas bör att det är lite infekterat redan sen innan.
Förr brukade man ju ha en "boupteckningsman" som formellt upprättade boupteckningen, är inte säker på att formkravet är lika srikt nu sedan arvsskatten avskaffades.
Om man inte kan komma övererens om hur boupteckningen skall göras eller om andra liknande saker så kan en arvinge begära att det skall tillsättas en boutredningsman (OBS skillnaden mot nboupteckningsman), detta tillsätts då av tingsrätten. En boutredare är oftast en advokat som helt tar över dödsboet, och sedan efter eget huvud upprättar bouptecvkning och sköter boet tills det skiftas. Arvingarna har överhuvudtaget ingen talan så länge boutredaren jobbar. Efterssom formkraven på hur advokaten skall sköta ett sådant uppdrag är höga så blir det oerhört dyrt. Fanns en artikel i tidningen för något år sedan där en boutredningsman hade debiterat 270 000 för att utreda ett bo där den enda tillgång som fanns överhuvudtaget var ett bankkonto med 274 000, Så 4 000 blev över till arvingarna. Är boet sedan mer komplicerat så kan det lätt rassla iväg en miljon.
Bara hotet att man kan begära en boutredning kan räcka för att tvinga arvingar att samarbeta.
Rent praktiskt så är min personliga uppfattning att om en arvinge tar tag i arbetet och ex. ordna värderingar som grund för boupteckning och arvskifte. Så bör man ha visst överseende med om någon av åtgärderna kanske inte är exkat så som man själv skulle vilja driva frågan. Givetvis så får man väl dra en gräns om en arvinge på eget bevåg börjar förbruka det oreglerade arvet på rent privata saker. Men så länge det handlar om att förvalta dödsboet (bra eller dåligt) så tycker jag att det mest konstruktiva är att inte bråka om att man inte är överrens. Detta är en strikt personlig uppfattning och situationen kan säkert variera kraftigt från släkt till släkt.
Om man inte kan komma övererens om hur boupteckningen skall göras eller om andra liknande saker så kan en arvinge begära att det skall tillsättas en boutredningsman (OBS skillnaden mot nboupteckningsman), detta tillsätts då av tingsrätten. En boutredare är oftast en advokat som helt tar över dödsboet, och sedan efter eget huvud upprättar bouptecvkning och sköter boet tills det skiftas. Arvingarna har överhuvudtaget ingen talan så länge boutredaren jobbar. Efterssom formkraven på hur advokaten skall sköta ett sådant uppdrag är höga så blir det oerhört dyrt. Fanns en artikel i tidningen för något år sedan där en boutredningsman hade debiterat 270 000 för att utreda ett bo där den enda tillgång som fanns överhuvudtaget var ett bankkonto med 274 000, Så 4 000 blev över till arvingarna. Är boet sedan mer komplicerat så kan det lätt rassla iväg en miljon.
Bara hotet att man kan begära en boutredning kan räcka för att tvinga arvingar att samarbeta.
Rent praktiskt så är min personliga uppfattning att om en arvinge tar tag i arbetet och ex. ordna värderingar som grund för boupteckning och arvskifte. Så bör man ha visst överseende med om någon av åtgärderna kanske inte är exkat så som man själv skulle vilja driva frågan. Givetvis så får man väl dra en gräns om en arvinge på eget bevåg börjar förbruka det oreglerade arvet på rent privata saker. Men så länge det handlar om att förvalta dödsboet (bra eller dåligt) så tycker jag att det mest konstruktiva är att inte bråka om att man inte är överrens. Detta är en strikt personlig uppfattning och situationen kan säkert variera kraftigt från släkt till släkt.
Var får dom pengarna ifrån? Hade din mormor en massa kontanter hemma?
Är det så att de tar ut pengar på ett bankkonto så kan din mamma kontakta banken. Innan bouppteckningen är klar är det samtliga dödsbodelägare som gemensamt disponerar dödsboets konton. Det innebär att ett syskon inte får göra uttag på dödsboets konto utan att de andra samtycker. Banken brukar vara smidig och tillåta uttag som går direkt till "nödvändiga" räkningar som tex el och hyra.
När det gäller det formella som rör bouppteckningen kan säkert begravningsbyrån ge råd.
Är det så att de tar ut pengar på ett bankkonto så kan din mamma kontakta banken. Innan bouppteckningen är klar är det samtliga dödsbodelägare som gemensamt disponerar dödsboets konton. Det innebär att ett syskon inte får göra uttag på dödsboets konto utan att de andra samtycker. Banken brukar vara smidig och tillåta uttag som går direkt till "nödvändiga" räkningar som tex el och hyra.
När det gäller det formella som rör bouppteckningen kan säkert begravningsbyrån ge råd.
Jag kan inte hjälpa till med juridiken, men jag kan tipsa om en bok: Bouppteckning & Arvskifte från Björn Lundén Information: http://www.blinfo.se/products/book.gml?art=bpt
De förklarar krånglig juridik på ett lättfattligt sätt.
De förklarar krånglig juridik på ett lättfattligt sätt.
Skickar med en varning här. Det finns ingen kontroll på att en bouppteckning gått korrekt till. På nära håll känner jag till en helt regelvidrig bouppteckning där frånvarande antecknades som närvarande, särkullbarn (och därmed dödsbodelägare) som gemensamma barn (och därmed efterarvinge) och det registrerades hos skatteverket utan problem. De kollar alltså inte ens att de inblandade parterna är de som de borde vara... Denna bouppteckning blev senare omgjord pga att den förfördelade parten hotade att polisanmäla de andra...
Ett tips kan vara att kolla med skattemyndigheten så att det inte finns någon bouppteckning redan registrerad...
Ett tips kan vara att kolla med skattemyndigheten så att det inte finns någon bouppteckning redan registrerad...