Ja, jag tänkte på gränsen neråt. Uppåt varierar gränserna mer mellan olika växelriktare. Du har också haft anläggningen några år, så dina paneler har kanske lite lägre effekt än dagens.T Thomas_Blekinge skrev:
De där Luxen panelerna på 410 Wp, har tomgångsspänning på 37,98 Volt.
Och en kortslutningsström på 13,77 A.
Det är alltså när de bestrålas vinkelrät med 1000 W/m2.
Har man 9 st sådana seriekopplade får man alltså 9x38=342 V tomgångspänning(alltså obelastad) om bestrålas så starkt som 1000 W/m2. Vid 800 W/m2 är tomgångsspänningen ca 35 Volt, framgår i databladet.
Vid 31,8 V ger de sin maxeffekt, vid den bestrålningen, dvs 9x31,8 = 286 Volt.
Kolla vad växelriktaren har för startspänning? Brukar vara ca 200 V.
Vad man kan befara med en kort sträng, är att 9-panels-sträng inte kommer upp i växelriktarens startspänning, man tänker på morgon och kväll. Men det gör den nog i detta fall.
Så stark bestrålning är det sällan, så en sådan sträng med 9 paneler ger betydligt lägre strängspänning än 342 V.
Thomas-Blekinge har en SolarEdge-anläggning så varje panel är kopplad till en effektoptimerare, och då kan man ha så många som uppåt 50 st paneler i en och samma sträng seriekopplade. Det är ju då effektoptimerarna som är
seriekopplad(inte panelerna)
Varför är 3 paneler röda i skissen?
Och en kortslutningsström på 13,77 A.
Det är alltså när de bestrålas vinkelrät med 1000 W/m2.
Har man 9 st sådana seriekopplade får man alltså 9x38=342 V tomgångspänning(alltså obelastad) om bestrålas så starkt som 1000 W/m2. Vid 800 W/m2 är tomgångsspänningen ca 35 Volt, framgår i databladet.
Vid 31,8 V ger de sin maxeffekt, vid den bestrålningen, dvs 9x31,8 = 286 Volt.
Kolla vad växelriktaren har för startspänning? Brukar vara ca 200 V.
Vad man kan befara med en kort sträng, är att 9-panels-sträng inte kommer upp i växelriktarens startspänning, man tänker på morgon och kväll. Men det gör den nog i detta fall.
Så stark bestrålning är det sällan, så en sådan sträng med 9 paneler ger betydligt lägre strängspänning än 342 V.
Thomas-Blekinge har en SolarEdge-anläggning så varje panel är kopplad till en effektoptimerare, och då kan man ha så många som uppåt 50 st paneler i en och samma sträng seriekopplade. Det är ju då effektoptimerarna som är
seriekopplad(inte panelerna)
Varför är 3 paneler röda i skissen?
Redigerat:
Tack!A Arnodt skrev:
Det står så här i manualen:
Så den startar på 200V o hänger i till 160V på kvällen (mina 9 är mot kvällen.)
Gällande max spänning så står det:
Detta var ju märkligt dock, måste vara samma antal på varje mppt....?
When installing the PV modules, please note that:
Should..
Sedan står det om jordning, vad menar de egentligen, VR är väl alltid connected to grid (om man inte kör ö-drift)? :
De röda panelerna ligger ngn mm utanför takytan bara (Welands beräkningsprogram för snö- o vindlaster).
Redigerat:
karlmb,
titta på växelriktarens datablad istället. Brukar vara på 1 eller 2 sidor.
Att det i bruksanvisningen anges att strängar ska vara lika långa(dvs samma antal seriekopplade paneler) kan vara att växelriktaren har 2 st ingångar(dvs 2 st plus- och minus ingångar) för varje MPPT-ingång.
MPPT=Maximum Power Point Tracker, eller på ren svenska = maximum effektpunktföljare
Har din växelriktare 2 st ingångar per MPPT och har 2 st MPPT, då finns det 4 st plus-kontakter och 4 st minuskontakter på växelriktaren där solarkablarna ansluts.
titta på växelriktarens datablad istället. Brukar vara på 1 eller 2 sidor.
Att det i bruksanvisningen anges att strängar ska vara lika långa(dvs samma antal seriekopplade paneler) kan vara att växelriktaren har 2 st ingångar(dvs 2 st plus- och minus ingångar) för varje MPPT-ingång.
MPPT=Maximum Power Point Tracker, eller på ren svenska = maximum effektpunktföljare
Har din växelriktare 2 st ingångar per MPPT och har 2 st MPPT, då finns det 4 st plus-kontakter och 4 st minuskontakter på växelriktaren där solarkablarna ansluts.
Japp, den har 2 ingångar per Mppt. Men de menar då alltså ifall man har mer än en sträng per mppt, att de måste vara identiska? Det vanliga är väl att man bara har en sträng..? :A Arnodt skrev:
Dina paneler har en kortslutningsström på 13,8 A, så skulle du koppla 2 lika långa strängar till en och samma MPPT, då har du 2 x 13,8 = 27,6 A i kortslutningsström. Du får kolla i databladet vad det står att en MPPT klarar för max.ström.
Du ska givetvis bara koppla en sträng till vardera av dina 2 st MPPT-ingångar.
Du ska givetvis bara koppla en sträng till vardera av dina 2 st MPPT-ingångar.
Jag har jordat alu-skenorna med gröngul 6 mm2 på solcellsanläggningen, eller som det så fint heter "potentialutjämnat" alu-skenorna. Solcellspanelerna har aluminumramar som ligger an mot alu-skenorna, så då blir solcellspanelerna och potentialutjämnade. Den gröngula kabeln drogs till jord på AC-kabeln till växelriktaren. Har du Weland stålskenor kan du göra samma.
Vad din växelriktar-bruksanvisningen säger där är att solcellspanelsträngens minuspol ska inte jordas. Har man en isolationstransformator som då galvaniskt skiljer växelriktarens AC-sida från 400 V-elnätet, då går det att förbinda solcellspanelsträngens minuspol med jordning. Men det är ju ingen som har isolationstransformator mellan växelriktaren och 400 V-elnätet, eftersom en sådan isolationstransformator är en tung bjässe och dyr och behövs ju inte alls. Skulle minuspolen på solcellssträngen komma i förbindelse med jord, och det finns ingen isolationstransformator, då känner växelriktaren det, och varnar för isolationsfel, det går nog inte att starta den.
Därför är det bra att potentialutjämna alu-skenorna på vilka solcellspanelerna ligger. Skulle på taket nämligen minus-solarkablen eller plus-solarkabeln komma i kontakt med aluskenorna, så varnar växleriktaren. Det kan vara att gnagare gnagat och skadat solarkablarna på taket, eller de blivit nötta och på så vis de kommer i elektrisk kontakt med alu-skenorna. Det är ju dessutom farligt hög spänning på en solcellssträng uppåt 1000 V, så bra om man får varning.
Dessutom verkar solcellspanelerna som en kondensator med stor yta, är ju många m2, så aluramarna kan bli uppladdade och man får en stött. Är de jordade så händer inte det. Av det skälet är det också bra att jorda alu-skenorna. En stöt kan göra så man tappar balansen och faller ner från taket.
Vad din växelriktar-bruksanvisningen säger där är att solcellspanelsträngens minuspol ska inte jordas. Har man en isolationstransformator som då galvaniskt skiljer växelriktarens AC-sida från 400 V-elnätet, då går det att förbinda solcellspanelsträngens minuspol med jordning. Men det är ju ingen som har isolationstransformator mellan växelriktaren och 400 V-elnätet, eftersom en sådan isolationstransformator är en tung bjässe och dyr och behövs ju inte alls. Skulle minuspolen på solcellssträngen komma i förbindelse med jord, och det finns ingen isolationstransformator, då känner växelriktaren det, och varnar för isolationsfel, det går nog inte att starta den.
Därför är det bra att potentialutjämna alu-skenorna på vilka solcellspanelerna ligger. Skulle på taket nämligen minus-solarkablen eller plus-solarkabeln komma i kontakt med aluskenorna, så varnar växleriktaren. Det kan vara att gnagare gnagat och skadat solarkablarna på taket, eller de blivit nötta och på så vis de kommer i elektrisk kontakt med alu-skenorna. Det är ju dessutom farligt hög spänning på en solcellssträng uppåt 1000 V, så bra om man får varning.
Dessutom verkar solcellspanelerna som en kondensator med stor yta, är ju många m2, så aluramarna kan bli uppladdade och man får en stött. Är de jordade så händer inte det. Av det skälet är det också bra att jorda alu-skenorna. En stöt kan göra så man tappar balansen och faller ner från taket.
Redigerat:
Nä, en massa gröngul behövs inte. Det räcker man ansluter den i ena ändan av en skenlängd. Den långa sträckan brukar vara från taket och ner till växelriktaren. Jag tror att många solcellsfirmor "struntar i att potentialutjämna alu-skenorna, av kostnadsskäl, bekvämlighetsskäl eller okunskap. Det är ju inget som "vanlig" solcellsägaren begriper.
Tänk också på att ha överspänningsskydd på DC-sidan. Vid blixtnedslag inom en radie på par km, kan överspänningar uppstå i solarkablaget på taket och ledas ner till växelriktaren och den kan paja. Växelriktargarantin gäller inte för sådant.
Det behövs alltså ingen fullträff av blixten i taket, utan nedslag någon km bort räcker för att skada.
Ta och titta på solcellforum där är många projekt beskrivna med bild och ord, se flik "solcellsanläggningar-projekt"
http://solcellforum.207.s1.nabble.com/Solcellsanlaggningar-Projekt-f4879621.html
På denna syns jordningen
http://solcellforum.207.s1.nabble.c...odra-Sverige-foto-m-m-nov-2020-td5018480.html
Tänk också på att ha överspänningsskydd på DC-sidan. Vid blixtnedslag inom en radie på par km, kan överspänningar uppstå i solarkablaget på taket och ledas ner till växelriktaren och den kan paja. Växelriktargarantin gäller inte för sådant.
Det behövs alltså ingen fullträff av blixten i taket, utan nedslag någon km bort räcker för att skada.
Ta och titta på solcellforum där är många projekt beskrivna med bild och ord, se flik "solcellsanläggningar-projekt"
http://solcellforum.207.s1.nabble.com/Solcellsanlaggningar-Projekt-f4879621.html
På denna syns jordningen
http://solcellforum.207.s1.nabble.c...odra-Sverige-foto-m-m-nov-2020-td5018480.html
Redigerat:
Ok, men får då iaf beställa 10-12 m gröngul då VR sitter i källaren o huset är 2 vån.A Arnodt skrev:
Kort sagt, panelernas höljen bör potentialutjämnas o sedan jordas i AC-jord.
Överspänningsskydd har jag fått med så det kommer det att bli.
Du behöver ju inte dra en separat gröngul-kabel till varje panels aluram. Vore ju ett extra-jobb, det räcker att alu-skenorna som panelerna ligger an mot är jordad.
Vi har en österrikisk växelriktare Fronius Symo 15 kW och överspänningsskydd på DC-sidan monterar man in under kåpan, ett för varje MPPT, så ingen separat kapsling behövs för DC-överspänningsskydden.
Vi har en österrikisk växelriktare Fronius Symo 15 kW och överspänningsskydd på DC-sidan monterar man in under kåpan, ett för varje MPPT, så ingen separat kapsling behövs för DC-överspänningsskydden.
Överspänningskydd har färgmarkering som visar om fortfarande dugligt eller om det har löst ut,
Grönt=dugligt
rött=det har löst ut och ska ersättas.
Det går klart att montera DC-överspänningsskyddet på taket i en separat kapsling, men är opraktiskt. För att kolla om OK, måste man då klättra upp på taket och vingla runt för att kolla på överspänningsskydden.
Det är mycket bekvämare att ha överspänningsskydden nere vid växelriktaren, i bekväm arbetshöjd, och skyddat från väder och vind, lätta att kolla om OK, och byta överspänningspatron, om det skulle ha löst ut.
Det finns olika typer av överspänningsskydd för DC-sidan, Typ 1, 2 och 3.
Typ 1: är grovskydd tar hand om de stora strömmarna.
Typ2 är mellanskydd, tar hand om de mellanstora strömmarna.
Typ3 är finskydd tar endast hand om små strömmar.
I din växelriktare sitter på DC-sidan förmodligen ett typ3 överspänningsskydd, men är otillräckligt om man ordentligt vill skydda DC-sidan mot överspänningar. Tillverkarna sätter dit det för att kunna skryta med att deras växelriktare minsann har överspänningsskydd på DC-sidan.
Välj överspänningsskydd av typen 1+2, dvs är ett både Typ1 och Typ2 skydd. Typ2 kan också duga.
Man ska välja rätt spänning på överspänningsskyddet så det inte löser ut vid normal drift. det brukar vara ca 1050 à 1100 V utlösningsspänning, och marginal till normal strängspänning på max ca 900 V.
Från överspänningsskydden dras en grov ca 10 mm2 kopparkabel(gröngul) till jordningspunkt, den ska leda bort överspänningsströmmar till jord.
Grönt=dugligt
rött=det har löst ut och ska ersättas.
Det går klart att montera DC-överspänningsskyddet på taket i en separat kapsling, men är opraktiskt. För att kolla om OK, måste man då klättra upp på taket och vingla runt för att kolla på överspänningsskydden.
Det är mycket bekvämare att ha överspänningsskydden nere vid växelriktaren, i bekväm arbetshöjd, och skyddat från väder och vind, lätta att kolla om OK, och byta överspänningspatron, om det skulle ha löst ut.
Det finns olika typer av överspänningsskydd för DC-sidan, Typ 1, 2 och 3.
Typ 1: är grovskydd tar hand om de stora strömmarna.
Typ2 är mellanskydd, tar hand om de mellanstora strömmarna.
Typ3 är finskydd tar endast hand om små strömmar.
I din växelriktare sitter på DC-sidan förmodligen ett typ3 överspänningsskydd, men är otillräckligt om man ordentligt vill skydda DC-sidan mot överspänningar. Tillverkarna sätter dit det för att kunna skryta med att deras växelriktare minsann har överspänningsskydd på DC-sidan.
Välj överspänningsskydd av typen 1+2, dvs är ett både Typ1 och Typ2 skydd. Typ2 kan också duga.
Man ska välja rätt spänning på överspänningsskyddet så det inte löser ut vid normal drift. det brukar vara ca 1050 à 1100 V utlösningsspänning, och marginal till normal strängspänning på max ca 900 V.
Från överspänningsskydden dras en grov ca 10 mm2 kopparkabel(gröngul) till jordningspunkt, den ska leda bort överspänningsströmmar till jord.
Redigerat: