Bygglov är väl bl.a. till för att se till att detaljplanerna följs, t.ex. gällande prickmark, så jag förstår inte hur du menar att detaljplanerna ska följas men det är ingen som kollar att det sker. Om det är ingen kontroll så blir ju detaljplanerna rätt meningslösa. Eller?Nötegårdsgubben skrev:
Det är egentligen inte bygglovsprövningen som säkerställer att detaljplaner följs utan det ligger på fastighetsägaren. Och till detta finns tillsynen som ser till att överträdelser inte sker.
Sen är ju ibland detaljplanernas bestämmelser så illa utformade att det krävs långtgående tolkning av dem så det blir osäkert hur man följer dem. Och det kan råda tvist om den korrekta tolkningen. Där fyller ju bygglovsprövningen en funktion, byggnadsnämnden får en möjlighet att förpröva åtgärdens planenlighet och denna tolkning kan också överklagas av den sökande.
Sen är ju ibland detaljplanernas bestämmelser så illa utformade att det krävs långtgående tolkning av dem så det blir osäkert hur man följer dem. Och det kan råda tvist om den korrekta tolkningen. Där fyller ju bygglovsprövningen en funktion, byggnadsnämnden får en möjlighet att förpröva åtgärdens planenlighet och denna tolkning kan också överklagas av den sökande.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 905 inlägg
Ja, men det är inte samma sak som att de behövs.BirgitS skrev:
Nej, det tycker jag inte. En olovligt byggd byggnad kan man ju klaga på, det krävs inget förhandsgodkännande för att den rätten ska uppstå.
Vilken del av "regering och riksdag stiftar lagar" är det du inte förstår?H hhallen skrev:
Det finns inget "man kan inte" och "möjligen kan man" utan de har full frihet att stifta vilka lagar som helst så länge de inte bryter mot grundlagen, och till och med den går att ändra om viljan finns.
Så självklart kan de besluta om att införa typgodkända småhus som varken behöver följa detaljplaner eller kräver att du söker bygglov. Om de verkligen vill kan de till och med stryka kravet på bygganmälan. Nuvarande regler betyder ingenting och de kan göra precis som de vill. De kan slänga hela PBL på historiens soptipp och hitta på något helt annat.
Redigerat:
Jag tänker att det beror lite på hur det utformas. Om typgodkännandet gäller en viss utformning och konstruktion är det en sak. Då kan vem som helst bygga enligt detta, och det spelar ingen roll om jag bygger det som lösvirkeshus själv eller om Hjältevadshus bygger det på fabrik och kör ut i moduler. Om det däremot är Hjältevadshus modultillverkning som blir typgodkänd så är det något helt annat.T TheGame skrev:
I det senare fallet kommer enskild villaägare aldrig ha de ekonomiska och praktiska förutsättningarna att ta fram en konstruktion och få den typgodkänd. Då är det enklare med dagens regler. I det fallet skulle det bara vara stora byggföretag och modulhustillverkare som kan bygga typgodkända byggnader.
Det bästa vore ju om typgodkännandet omfattar ett antal olika grundhus t ex 20 st som staten presenterar. Och sen kan dessa grundlösningar varierar avseende säg 20 parametrar t ex olika planlösning, olika uppvärmning, olika ventilationssystem, olika fasadklädsel, olika fasadkulörer, olika takmaterial, olika takmaterialkulör o s v. Det blir då hundratals olika varianter av dessa 20 grundtyper att välja på.
Till detta kan man ju erbjuda småhustillverkarna möjlighet att typgodkänna sina småhusmodeller.
Detta liknar väldigt mycket byggandet som skedde i Sverige när våra trädgårdsstäder för arbetare växte fram. Man köpte sig en ritning på ett småhus och sen byggde man själv med minimal inblandning av det offentliga. Det blev extremt fina områden som idag har högt skyddsvärde. Tyvärr saknas en nyckelkomponent av denna samhällsutveckling idag - det saknas tomter! Billiga tomter på rimligt avstånd från våra städer.
Till detta kan man ju erbjuda småhustillverkarna möjlighet att typgodkänna sina småhusmodeller.
Detta liknar väldigt mycket byggandet som skedde i Sverige när våra trädgårdsstäder för arbetare växte fram. Man köpte sig en ritning på ett småhus och sen byggde man själv med minimal inblandning av det offentliga. Det blev extremt fina områden som idag har högt skyddsvärde. Tyvärr saknas en nyckelkomponent av denna samhällsutveckling idag - det saknas tomter! Billiga tomter på rimligt avstånd från våra städer.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 905 inlägg
Det här är nog nästa, oerhört svåra, strid för liberalismen att ta gentemot den stora västerländska staten.Claes Sörmland skrev:
I och med att så många helst vill bo i eget hus är det djupt provocerande att den allians av centralbyråkrater, förändringskritiska miljövänner och allmänna nimbyister som finns har så stor blockerande makt. Det är förvisso inget särsvenskt problem, även om vi kan nöja oss med att bråka mot vår del av det.
Eller så rullar det vidare, den övre medelklassen får bo i hus kring storstäderna och övriga får nöja sig med en lägenhet. Medelklass/arbetare som vill bo i hus får bo i sådana utanför storstäderna och pendla. Så ser det ut i Mälardalen.
Problemet med denna samhällskonstruktion är att det blir så få barn när man inte har ett småhus när man är i barnaalstrande ålder. Och det i sin tur skapar ju demografiska problem som är rejäla.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 905 inlägg
Ja, det är ju betydligt mer sannolikt. Och sådant leder ju till balans över tid det med. Minskar befolkningen räcker ju tids nog befintliga tomter till, med reservation för att förhållandet mellan städer och mellan stad och landsbygd förstås kan ändras och leda till lokala brister.
Vi är rätt många, inklusive regeringen, som inte tycker det är komplett huvudlöst att liberalisera och ersätta bygglovsprövning med typgodkännande. Om vi är en majoritet av befolkningen låter jag vara osagt men ståndpunkten har i alla fall majoritetsstöd i riksdagen.H hhallen skrev:
Jag håller med om att bygglovsprocessen bör förenklas och att det finns faktorer som ibland hindrar att bygglov ges, trots att "sunt förnuft" säger att det inte borde vara så. Jag tycker också att cirkusen kring KA, startbesked och slutbesked kunde avsevärt förenklas.
Men jag anser inte att typgodkännande av vissa husmodeller är rätt väg att gå, särskilt inte om detta skulle innebära att prövningen helt bortfaller. Och om man har en prövning som kanske kallas något annat än "bygglov", vad har man då egentligen vunnit?
Jag är heller inte helnöjd men jag tar de liberaliseringar som praktisk politik kan erbjuda.H hhallen skrev:
En bättre lösning hade varit att avskaffa byggloven och ersätta dem med en bygganmälan av en typ där byggherren inger handlingar. Vi avskaffar startbesked och slutbesked och byggnadsnämnden (och grannar) får åtta veckor på sig att agera efter inkomna handlingar. Den lagliga rätt som ges byggnadsnämnden är att förelägga byggherren om att stoppa bygget och inkomma med tekniska handlingar som säkerställer brandskydd och hållfasthet. Kommunen får betala skadestånd till byggherren om man på felaktiga grunder har stoppat ett bygge, d v s om länsstyrelsen finner att det inte fanns skäl att stoppa bygget p g a brandskäl eller hållfasthetsskäl efter byggherrens överklagande. Grannar ges rätt att ta del av anmälan som byggherren inkommer med och kan klaga hos byggnadsnämnden.
Troligen krävs cirka 5% av dagens medarbetare på byggnadsnämnderna för att hålla detta system flytande. D v s 19 av 20 medarbetare kan rationaliseras bort.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 905 inlägg
Frågan bygger på en falsk premiss eftersom regeringen och de av oss som talar i dess sak här inte vill ha det som nu, till skillnad från dig.H hhallen skrev:
Målet är alltså inte att samma sak ska göras under annat namn.
Det är ju alltid så att den som vill ha en förändring av rådande ordning kommer att argumentera för att det ger:
a) en förbättring jämfört med rådande situation.
Den som är emot kommer att hävda att effekten i det närmaste kommer att leda till motsatsen, en försämring. T ex att byggnationens kvalitet kommer att försämras utifrån olika aspekter.
b) nya möjligheter.
Den som är emot kommer att argumentera för att risker uppstår, att viktiga värden riskeras.
T ex att det riskeras att byggnationen kommer att likriktas och bli enformig. Att tillgänglighetsanpassningen inte kommer att ske.
c) en för samhället meningsfull förändring.
Den som är emot kommer att argumentera att det är meningslöst och att ingen förändring i praktiken kommer att äga rum. Att det bara handlar om att ytligt ändra på regelverket, byta namn men att problemet med vad man vill uppnå ligger på ett helt annat plan.
(Ja, jag har tentar av detta på 90-talet som så många andra:
https://www.hup.harvard.edu/books/9780674768680 )
a) en förbättring jämfört med rådande situation.
Den som är emot kommer att hävda att effekten i det närmaste kommer att leda till motsatsen, en försämring. T ex att byggnationens kvalitet kommer att försämras utifrån olika aspekter.
b) nya möjligheter.
Den som är emot kommer att argumentera för att risker uppstår, att viktiga värden riskeras.
T ex att det riskeras att byggnationen kommer att likriktas och bli enformig. Att tillgänglighetsanpassningen inte kommer att ske.
c) en för samhället meningsfull förändring.
Den som är emot kommer att argumentera att det är meningslöst och att ingen förändring i praktiken kommer att äga rum. Att det bara handlar om att ytligt ändra på regelverket, byta namn men att problemet med vad man vill uppnå ligger på ett helt annat plan.
(Ja, jag har tentar av detta på 90-talet som så många andra:
https://www.hup.harvard.edu/books/9780674768680 )