Och jag ser det på motsatt sätt. Jag vill se en dom där MÖD bryr sig om PBL för att köpa detta. Jag tror nämligen inte det är rätt lagrum. De tittar på faktisk användning och dömer efter anläggningslagen i dessa frågor. Hur en bostad har uppstått verkar de inte bry sig om, bara om den finns där eller ej.N Nils ST skrev:
Enligt juristen på REV finns inget beslut från riksdag eller dom som pekar på att en förening har laglig rätt att höja andelstal i samband med ett attefallshus (oavsett om det är uthyrt eller ej). Dock kan man ändra i stadgarna förutsett att ingen drar det till domstol för prövning. Det är nog bara en tidsfråga innan detta ses över...
När fick du denna informationen? Fanns det tidsutrymme för REVs jurist att ta hänsyn till de rätt färska domar som vi diskuterar nu?Jonatan79 skrev:
För vägsamfälligheter gäller det antalet fordon som åker på vägen som utgör slitaget. Vägavgift har alltid orsakat osämja. De som bor utmed vägen måste betala för de slitagekostnader och åtgärder som görs på vägen.
Om vägen är s.k. enskild väg så utger även Trafikverket ett visst bidrag för slitage för sopbilar, slambilar och det som allmänheten (icke boende) orsakar. Lantmäteriet använder sig av Tonkilometer-metoden för att beräkna varje fastighets andel av kostnaden. Läs om detta på nätet. Någon fullständig rättvisa blir det inte. Metoden tar dock hänsyn till typ av fastighet (sommar- el fastboende, jordbruk etc)., nyttjandegrad, vägsträcka som resp fastighet åker på vägen per år och vilken typ av fordon som normalt används. Även hur många bilar som normalt används av de boende etc. Lantmäteriet håller på att skapa schabloner för beräknandet.
Om boende och föreningen inte är överens finns flera sätt att medla. Bäst är att komma överens. Lantmäteriet kan i slutänden avgöra dispyten men det kostar mycket för parterna. Kan även avgöras i tingsrätten. Hur många gäststugor man har är ointressant.
Om vägen är s.k. enskild väg så utger även Trafikverket ett visst bidrag för slitage för sopbilar, slambilar och det som allmänheten (icke boende) orsakar. Lantmäteriet använder sig av Tonkilometer-metoden för att beräkna varje fastighets andel av kostnaden. Läs om detta på nätet. Någon fullständig rättvisa blir det inte. Metoden tar dock hänsyn till typ av fastighet (sommar- el fastboende, jordbruk etc)., nyttjandegrad, vägsträcka som resp fastighet åker på vägen per år och vilken typ av fordon som normalt används. Även hur många bilar som normalt används av de boende etc. Lantmäteriet håller på att skapa schabloner för beräknandet.
Om boende och föreningen inte är överens finns flera sätt att medla. Bäst är att komma överens. Lantmäteriet kan i slutänden avgöra dispyten men det kostar mycket för parterna. Kan även avgöras i tingsrätten. Hur många gäststugor man har är ointressant.
Jag trodde du kunde dina saker, men här blir det helt fel.N Nils ST skrev:
PBL 9 kap
4 a § Trots 2 § krävs det inte bygglov för att, i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus, uppföra eller bygga till en byggnad som
1. avses utgöra antingen en särskild bostad (komplementbostadshus) eller en komplementbyggnad,
2. tillsammans med övriga byggnader som har uppförts på tomten med stöd av denna paragraf inte får en större byggnadsarea än 30,0 kvadratmeter,
3. har en taknockshöjd som inte överstiger 4,0 meter,
4. inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, och
5. i förhållande till en järnväg inte placeras närmare spårets mitt än 30,0 meter.
Det krävs inte heller bygglov för att ändra en komplementbyggnad till ett sådant komplementbostadshus som avses i första stycket.
Ja det är ju till viss del korrekt det du säger absolut, det är inte PBL som styr men det ger ju en indikation på hur LM ska bedöma det eftersom en komplementbyggnad inte är byggd för att bo i permanent. Så som tex en komplementsbostad är. Men det jag menar är att i ett andelstal för en permanentbostad ingår ett attefallshus. Det ingår i normalanvändandet för ett permanentbostad på samma sätt som en Friggebod, eller tycker du en friggebod också ska dra andelstal?Claes Sörmland skrev:
Ton/km metoden är till för att göra det enkelt och att ta hänsyn till alla komplementsbyggnader som används för boende är inte enkelt utan ställer bara till det förebådar LM och föreningen om man ska behöva ändra fram och tillbaka hela tiden.
Men visst jag håller med om att det är något motsägelsefullt få LM vid avstyckning av attefallshus inte tar hänsyn till PBL överhuvudtaget. Så ja man kan se det på flera sätt och det gör garanterat också det av olika lantmätare. Vissa väljer nog att gå på ditt spår och vissa på mitt spår båda kan nog få rätt i domstol, det beror helt och hållet på motiveringen. Det kan man ju tycka vad man vill om i rättssäkerhetssynpunkt men det är tyvärr så det fungerar i många fall och det hör tyvärr till. Det är väl det så är det roliga med juridik också.
OK så det rör sig om veckor och om hon läste på sommarens MÖD-domar eller inte.
Redigerat:
Helt korrekt! Men ett attefallshus som man kan bo i kan både vara en komplementsbyggnad och komplementsbostad. Det beror på vad man uppgett att man ska använda den till i bygganmälan. Ett attefallshus som används som gästhus får inrymma både kök och badrum på samma sätt som ett attefallshus som används för permanentbostad. Det är ju helt olika byggregler för att bygga komplementsbostad och komplementsbyggnad även om båda ska användas att bo i.harry73 skrev:
En sak är att räkna ut andelstalet för respektive fastighet. Andelstalet kommer att bli olika för varje fastighet. Se ovan. Det är detta som Lantmäteriet kontrollerar. Även om man kommer överens om andelstalet så måste man redovisa andelstalen till Lantmäteriet varje gång den ändras. På årsmötet skall även en debiteringslängd för året finnas. Där kommer varje fastighetsägare att se vad grannens vägkostnad är. Blir tyvärr en grund för missnöje
För att sedan fördela kostnaden så gör föreningen en budget för det kommande året och fördelar den enligt respektive fastighets andelstal. Det innebär att avgiften kan komma att vara olika för varje år beroende på vad årsmötet beslutar vad som ska göras med vägen.
Det finns andra typer av samfälligheter också t.ex badplats, lekplats, m.m.,....
Föreningen har att följa Samfällighetslagen och för vägen - Väglagen.
För att sedan fördela kostnaden så gör föreningen en budget för det kommande året och fördelar den enligt respektive fastighets andelstal. Det innebär att avgiften kan komma att vara olika för varje år beroende på vad årsmötet beslutar vad som ska göras med vägen.
Det finns andra typer av samfälligheter också t.ex badplats, lekplats, m.m.,....
Föreningen har att följa Samfällighetslagen och för vägen - Väglagen.
Här har vi nog kärnan i våra olika tolkningar av anläggningslagen.N Nils ST skrev:
Jag noterar att MÖD i sina domar inte ger sig in i diskussioner om en bostads historiska bakgrund, om den t ex hade bygglov eller var ett svartbygge från början, om den har tillkommit genom (kanske olaglig!) ändrad användning eller om attefallsreglerna har använts. Istället använder MÖD uttrycket självständigt boende. Om ett sådant finns tycks det enligt MÖD vara grund för ett högre andelstal. Och ett komplementbostadshus som byggts enligt attefallsreglerna kan ju vara ett helt självständigt boende, det kan ju t o m t ex vara en egen bostadsrätt med en främmande familj boende där.
Inte utreder heller förrättningslantmätare de olika fastigheters bygglovsmässiga bakgrund när t ex en gemensamhetsanläggning för väg ska bildas. De tittar på nuvarande, stadigvarade användning för att bedöma nyttan som en fastighet har av anläggningen och därmed skäligheten i deras andelstal.
Så jag tror inte generellt att attefallsreglerna ger komplementbostadshus som får frikort från andelar i en gemensamhetsanläggning för väg. Troligen beror utfallet på hur de stadigvarande används. Men som du skriver, just nu kanske det finns variation i hur förrättningslantmätare hanterar det här.
(Jag har alltså inga hästar i det här racet, för min del får det vara hur som. Jag försöker bara förstå anläggningslagen och hur MÖD dömer.)
Redigerat:
Väglagen är trots sitt namn en lag för allmänna vägar (statens och kommunens vägar) och inte för enskilda vägar. Det är anläggningslagen som man får fokusera på för vägföreningar.M Mumlarn skrev:
Ja det är en bra analys tror jag, jag instämmer, det behövs bara bollas lite fram och tillbaka innan man kommer fram till något vettigt
De var lite det jag var inne på tidigare det där med att det blir för svårt för LM att avgöra, det blir en oskälig kostnad gentemot vad man får ut av det tror jag.
Vad är det som ni diskuterar? Är det inte slitage på vägar som tråden antyder? Jo - en enskild väg är en "allmän väg". Det du menar är Privat väg.
Det finns olika samfälligheter. eller som det hette förr GA, gemensamhetsanläggningar.
En förening kan idag ha flera samfälligheter. En annan samfällighet kan t.ex.gälla en tennisbana. Den följer naturligtvis inte väglagens.krav.. .
Redigerat:
Nej tyvärr väglagen gäller aldrig för en samfällighet eller gemensamhetsanläggning det har du nog fått om bakfoten. Och det heter gemensamhetsanläggning nu också. En förening kan förvalta flera samfälligheter alternativt gemensamhetsanläggningar, det är ju olika saker.M Mumlarn skrev: