Räknas vår gamla komplementbyggnad in i nya attefallspotten (65 m² uta
Hej! Vi bor utanför detaljplan men i sammanhållen bebyggelse.
På tomten finns en gammal byggnad på ca 71 m² som stått där i många decennier, en liten del är troligen från 90-talet ish, men övrigt är uppemot 100 år gammalt). Den är alltså uppförd långt före dagens PBL-regler.
Från 1 december 2025 införs ju den nya ”potten” på 65 m² lovfria komplementbyggnader utanför detaljplan.
Det jag försöker reda ut är:
👉 Kommer kommunen räkna vår gamla komplementbyggnad (71 m²) som ”lovfri byggnad” och därmed dra av den från 65 m²-potten?
Eller:
👉 Räknas bara byggnader som faktiskt uppförts med stöd av PBL 9 kap 4 a–4 e (dvs attefall/komplementbyggnader byggda efter 2014) in i potten?
Min förståelse är att en gammal byggnad inte kan räknas som attefall i efterhand, eftersom den inte är uppförd med stöd av aktuella attefallsparagrafer — och därför inte ska avräknas från den lovfria kvoten.
Men jag vill gärna höra hur andra har tolkat detta, särskilt er som arbetar inom bygglov/KA eller har fått detta prövat i praktiken.
Är det någon som har:
Tack på förhand!
På tomten finns en gammal byggnad på ca 71 m² som stått där i många decennier, en liten del är troligen från 90-talet ish, men övrigt är uppemot 100 år gammalt). Den är alltså uppförd långt före dagens PBL-regler.
Från 1 december 2025 införs ju den nya ”potten” på 65 m² lovfria komplementbyggnader utanför detaljplan.
Det jag försöker reda ut är:
👉 Kommer kommunen räkna vår gamla komplementbyggnad (71 m²) som ”lovfri byggnad” och därmed dra av den från 65 m²-potten?
Eller:
👉 Räknas bara byggnader som faktiskt uppförts med stöd av PBL 9 kap 4 a–4 e (dvs attefall/komplementbyggnader byggda efter 2014) in i potten?
Min förståelse är att en gammal byggnad inte kan räknas som attefall i efterhand, eftersom den inte är uppförd med stöd av aktuella attefallsparagrafer — och därför inte ska avräknas från den lovfria kvoten.
Men jag vill gärna höra hur andra har tolkat detta, särskilt er som arbetar inom bygglov/KA eller har fått detta prövat i praktiken.
Är det någon som har:
- erfarenhet från kommunens bedömning?
- hänvisningar till Boverkets vägledning?
- beslut från Länsstyrelsen i liknande fall?
Tack på förhand!
Självbyggare
· Stockholm
· 8 221 inlägg
Det lär behöva utarbetas en praxis, dessa regler togs ju ikraft igår så det lär vara få som har erfarenhet, men som jag har tolkat det:M Miscela skrev:
Finns inget tidigare bygglov så skall den räknas in i "potten" även om det inte är en "riktig" friggebod/attefallare..
Om du redan har överskridit potten så skall inte något sanktionsärende inledas pga det, men du kan inte bygga fler bygglovsfria byggnader som jag har förstått det (potten är ju slut).
Det är dock oklart vad som händer om du då söker lov för nya byggnader med överskriden "pott" - tvingas man söka i efterhand (ologiskt) eller hur skall dom hantera det ?
Som sagt, praxis kan ju inte finnas och heller inte olika kommuners bedömningar i och med att lagen trädde i kraft igår.
Jag är av en annan åsikt av lagtolkningen än ovanstående skribent. Jag menar att denna gamla byggnad som uppfördes före det infördes krav på bygglov på landsbygden inte ska räknas med. Det är ju en gammalt uthus eller ekonomibyggnad som fördaterar bygglovskravet på landsbygden och de senare bygglovsundantagen. Det är byggnader som har uppförts med bygglovsundantag som ska räknas med som jag läser lagtexten och propositionen, alltså friggebodar, attefallshus och bygglovsbefriade komplementbyggnad utanför detaljplan och sammanhållen bebyggelse. Och naturligtvis alla bygglovsfria komplementbyggnader och komplementbostadshus som uppförs från 1 december 2025.
Men mitt ord är ju ingen lag, det är bara min bästa tolkning av lagtext, proposition och Boverkets första handledning (i filmformat). MÖD blir väl den som så småningom får visa vad som gäller slutgiltigt i och med att lagstiftaren missade att skriva klart hur man tänkte.
Jag är av en annan åsikt av lagtolkningen än ovanstående skribent. Jag menar att denna gamla byggnad som uppfördes före det infördes krav på bygglov på landsbygden inte ska räknas med. Det är ju en gammalt uthus eller ekonomibyggnad som fördaterar bygglovskravet på landsbygden och de senare bygglovsundantagen. Det är byggnader som har uppförts med bygglovsundantag som ska räknas med som jag läser lagtexten och propositionen, alltså friggebodar, attefallshus och bygglovsbefriade komplementbyggnad utanför detaljplan och sammanhållen bebyggelse. Och naturligtvis alla bygglovsfria komplementbyggnader och komplementbostadshus som uppförs från 1 december 2025.
Men mitt ord är ju ingen lag, det är bara min bästa tolkning av lagtext, proposition och Boverkets första handledning (i filmformat). MÖD blir väl den som så småningom får visa vad som gäller slutgiltigt i och med att lagstiftaren missade att skriva klart hur man tänkte.
Redigerat:
Jag tror att du Claes har rätt tolkning där. Men jag har funderta ibland, om man har en friggebod som man medvetet byggt liiite för stor (typ 5 cm fö lång lär väl ingen upptäcka), eller liite för nära gatan. Då borde man efter 10 år kunna bygga en till, den första är ju inte en friggebod, utan det är en svartbyggd bygglovspliktig byggnad.
Så har det varit. Om man med uppsåt eller av misstag har svartbyggt en friggebodslik komplementbyggnad som alltså vid byggnationen inte uppfyllde gällande krav för friggebod så var det fritt fram att bygga en riktig friggebod fram till i måndags. Men behövde inte ens vänta tio år.H hempularen skrev:
Och sen i måndags borde denna byggnad heller inte räknas med i potten för bygglovsfria komplementbyggnader och komplementbostadshus eftersom det inte var en bygglovsbefriad komplementbyggnad när den uppfördes.
Men då när man bygger en andra friggebod, så ökar väl risken en hel del att det börjar undersökas. Så man vill väl helst ha passerat preskriptionstiden.Claes Sörmland skrev:
Så är det ju.H hempularen skrev:
Och jag har sett en hel del sådana här "friggebodar" i mitt grannskap. Fastighetsägaren tror sig ha uppfört en friggebod och har lyckats hålla sig inom rätt dimensioner för en sådan. Men man har missat 4,5 m-regeln till allmän plats. I och med att boden har uppförts närmare än 4,5 m från allmän plats är den inte en friggebod per definition. Men det vet inte den stackars fastighetsägaren om.