”Rädda” gammalt trägolv
Hej,
Jag och min sambo har ett äldre timmerhus (tidigt 1900-tal) uppfört i två våningar med källare. På ovanvåningen finns ett gammalt undergolv som tyvärr är lite sviktigt och ojämnt på vissa ställen. Om jag till exempel står på knä och flyttar min vikt mellan olika bräder kan man lätt se golvets rörelser.
Trots att det alltså inte är av bästa kvalité och det finns en del skavanker i form av till exempel kvistutslag och generalskarvar har det viss charm, och lika delar patina och historia. Vi funderar därför på om det går att fixa i ordning och använda som golv, i alla fall ett tag tills att tid, ork och finans finns för att lägga dit något nytt.
Vill därför fråga vad det finns för metoder för att stabilisera ett sviktande golv? (Spika, limma eller typ stödja underifrån?)
Hur bör man räta upp mindre ojämnheter? (Är det bara hyvel och sen golvslip som gäller?
Om/när vi om några år känner att vi vill byta golvet, är det då någon mening med att spara ”undergolvet” för att kunna lägga på exempelvis ett tunnare brädgolv?
Tacksam för alla era tips
Jag och min sambo har ett äldre timmerhus (tidigt 1900-tal) uppfört i två våningar med källare. På ovanvåningen finns ett gammalt undergolv som tyvärr är lite sviktigt och ojämnt på vissa ställen. Om jag till exempel står på knä och flyttar min vikt mellan olika bräder kan man lätt se golvets rörelser.
Trots att det alltså inte är av bästa kvalité och det finns en del skavanker i form av till exempel kvistutslag och generalskarvar har det viss charm, och lika delar patina och historia. Vi funderar därför på om det går att fixa i ordning och använda som golv, i alla fall ett tag tills att tid, ork och finans finns för att lägga dit något nytt.
Vill därför fråga vad det finns för metoder för att stabilisera ett sviktande golv? (Spika, limma eller typ stödja underifrån?)
Hur bör man räta upp mindre ojämnheter? (Är det bara hyvel och sen golvslip som gäller?
Om/när vi om några år känner att vi vill byta golvet, är det då någon mening med att spara ”undergolvet” för att kunna lägga på exempelvis ett tunnare brädgolv?
Tacksam för alla era tips
Hej!D Din sko skrev:
Klart ni ska spara golvet! Ett timmerhus är alltid lite vint och skevt och tillför charm om du frågar mig. Om golvet lutar lite här och var hade jag låtit vara som det är. Att bryta upp det och rikta är ett rejält jobb. Svikten kan ju vara en annan sak. När du säger svikt, vet du att det är mellanbjälklaget som sviktar? Om det bara är individuella brädor som sviktar är det förmodligen så att förankring i bjälklaget saknas eller har släppt. I sådana fall hade jag lokaliserat vart bjälkarna går och spikat fast de brädorna ovanifrån, alternativt skruvat och pluggat om du vill ha det osynligt. Sviktar hela bjälklaget är det långt mer bökigt att fixa och innebär att du behöver komma åt ovanifrån eller underifrån, alltså riva golvet eller taket på undervåningen för att komma åt. Det hade jag lugnat mig med om det inte är så att det sviktar oroväckande mycket och ni är oroliga för bärighet. Å andra sidan har huset stått i över hundra år så det kommer inte rasa nu. Tycker ni att golvet är för grovt eller fult i dagens skick hade jag slipat ned och såpskurat det.
Va roligt att du är så positiv till att behålla golvet och att du resonerar så likt oss.A anderslofwall skrev:
Jag har inte sett någonting som tyder på att det är timmerstockarna/reglarna i mellanbjälklaget som sviktar utan jag tror att det framförallt är dimensionen på golvbräderna som är för klev och avståndet mellan stockarna som är för stort (Ibland ~120cm).
Ordentliga skruv ovanifrån och sedan plugg låter som en bra idé tänker jag.
OK! Är det för klena brädor för avståndet i bjälklaget så kommer tyvärr inte extra skruv hjälpa svikten. Sen är 120cm CC ganska ovanligt i gamla timrade hus. Brukar vara tätare mellan stockarna. Golvet är förmodligen en tum i tjocklek och är tveksam till att de lade in ett golv som sviktade från början. Testa med att skruva fast de sviktande brädorna i bjälkarna och se om det hjälper. Hjälper inte det så får valet falla på att leva med svikten eller riva upp och fälla in kortlingar för extra stöd. Jag hade personligen levt med svikten om det inte är alldeles för illa.D Din sko skrev:
Hur har det gått? Alltid kul med återkoppling.
Jag tror du har rätt i analysen. Dock tror jag att de mycket väl kan ha lagt in tunt och billigt virke som golvet när huset en gång byggdes. Tror knappt att ovanvåningen varit inredd eller använda i husets ”ursprungliga utförande”.A anderslofwall skrev:
En följdfråga från mig blir ifall det kan finnas ytterligare sätt att göra golvet mer stabilt? Har till exempel hört någonstans att man kan göra det mer stabilt genom att fylla springor och sprickor, stämmer det?
Ok! Dock lades sällan tunnare än 1 tum förr i tiden så är ställer mig fortfarande frågande till att det lades ett golv som sviktade från start. Låter inte troligt men visst, det kan ha snålats även förr även om det är mycket mer ovanligt än snålandet som ofta sker nu för tiden.D Din sko skrev:
Att fylla springor och sprickor med något för att öka stabiliteten har jag aldrig hört om. Kan inte riktigt se hur det skulle gå till? Fylla med vad? Har du/ni testat att skruva än för att se om det hjälper? Hur mycket sviktar det för övrigt?
Edit; kan du filma svikten så är det enklare att skapa sig en uppfattning?
Beror lite på hur mycket du vill lägga ut på det. Det häftigaste i den vägen jag sett var golvet i ett gammalt bondekök nere i byn. Ågaren (6:e generationen) tog upp golvet försiktigt, byggde ett nytt stabilt golv och lade sedan det gamla golvet ovanpå golvspånplattorna. Sedan lade han någon form av transparent plastmatta ovanpå så att alla märken, fläckar och annan patina bevarades och kunde ses.
Hej igen,A anderslofwall skrev:
På några ställen där jag lyckats mäta dimensionen verkar golvet vara strax under en tum. Alltså typ 22-23mm och reglarna verkar ligga ungefär 90cc. Det finns också tydliga skillnader mellan brädorna, där vissa verkar vara golvbrädor av rätt god kvalité och andra att nästan liknas vid råspont. Se film på skiktet när jag står på knä och flyttar mina ca. 83kg mellan brädorna. Se också bild på den generalskarv som ligger framför trappavsatsen.
Bra film! Tycker inte att svikten är så herrejösses men precis som @Oldboy skriver så behöver man regla upp för att bli av med den. Personligen hade jag inte gjort mig det omaket utan levt med svikten, men det kan egentligen bara ni avgöra.
Visst, generalskarv kanske inte är det snyggaste å andra sidan kan man se det som att det ger karaktär. Återigen, det kan bara ni avgöra. Jag hade slipat och såpat golvet och levt med det som det är.
Visst, generalskarv kanske inte är det snyggaste å andra sidan kan man se det som att det ger karaktär. Återigen, det kan bara ni avgöra. Jag hade slipat och såpat golvet och levt med det som det är.
Jag tackar hjärtligt för dessa svar. Det får bli som här föreslås, slips och såpa och sedan hoppas på att vi kan leva med det. Är dock lockad att testa att fylla springorna med något lim eller liknande. Om inte annat för att kanske minska knarr något.
Om man skulle komma fram till att byta golvet längre fram, hade ni då rivit upp och reglar om enligt konstens alla regler eller behållt nuvarande undergolv och lagt på något tunnare brädgolv?
Om man skulle komma fram till att byta golvet längre fram, hade ni då rivit upp och reglar om enligt konstens alla regler eller behållt nuvarande undergolv och lagt på något tunnare brädgolv?
Rivit upp och lagt ett kraftigare brädgolv. Finns ingen anledning att böka med att regla om såvida inte bärigheten i bjälklaget är för dålig. Längre cc-avstånd hanteras genom tjockare brädor.D Din sko skrev:
Att lägga ett tunt icke bärande golv ovanpå minskar inte svikten ett dugg.
Om takhöjd finns samt att trösklarna är rejält höga så kan man spika på ett kraftigare golv ovanpå utan att ta bort det befintliga, men troligtvis är det en dålig lösning även om utrymmet skulle finnas.