Råd om renovering av sprucket badrumsgolv
Hej!
Har köpt ett hus med ett badrum som renoverades 1975. Ska nu renovera golvet som är skadat. Har ingen dokumentation på hur det är gjort, men har kunnat lista ut följande:
-Man har gjutit 10cm betong på 10cm frigolit som vilar på grus.
-Man har sedan lagt tjärpapp med uppvik runt om.
-Därefter har man flytspacklat (eller gjutit på annat sätt) ca 4 cm tjockt lager utan tydligt fall
-Sist har man satt sockel runt om (stående klinker) och lagt klinkergolvet
Jag har kommit åt sockeln via väggen från ett annat rum och kan konstatera att tjärpappen är som ny (kletig och inte alls torr). Jag kan dock konstatera att man lagt den och sockeln direkt mot en liggande regel som är fastsatt i bjälklaget (dvs ingen expansionszon).
Problem:
Klinkern går i vågor och har långa, raka stråk av sprickor. Hörnen ligger lågt. Det är bom i flera klinker utan något logiskt samband med vågor/sprickor.
Vågorna är på 1-1,5 m med en höjdskillnad på 1-2 cm. Vid sockeln kan man se att dalarna i vågorna kommit efter fogning (fogen har sjunkit).
Jag har ganska säker info på att sprickorna uppkom väldigt tätt inpå renoveringen.
Egen analys:
Problemet ligger inte i betongplattan. Jag har svårt att tro att man inte lyckats flytspackla slätt. Infon jag beskrivit här plus en del annat gör att jag i första hand misstänker att felet ligger i fix eller fog. Men jag får inte helt ihop det.
Plan:
Jag ska göra en pragmatisk renovering av golvet. Jag bryr mig inte att det inte blir godkänt enligt GVK eller försäkringsbolag. Vissa av kraven som ställs är orimligt höga enligt min mening.
Jag vill ha det funktionellt och tillräckligt tätt för att inte få någon större vattenskada. Skulle det ändå bli en vattenskada så tar jag den smällen.
Är inställd på att bila upp klinkern men behålla det 4 cm tjocka befintliga spacklet (eller vad det är) och därmed också behålla tjärpappen som tätskikt. Tänker sedan flytspackla med elvärme och lägga microcement.
(Jag vet att värmen enligt GVK ska ligga under tätskiktet, men det finns värmeslinga som tål att ligga på våta sidan. Och det finns ingen anledning att riva upp ett fungerande tätskikt för den sakens skull)
Frågor:
1. Vad har orsakat dessa långa sprickor?
2. Vet någon vad man lagar och skarvar tjärpapp i golv med? Är det samma typ av tjärpapp som man har på tak?
3. Finns det någon slags ”renoveringsgolvbrunn” som man skulle kunna stoppa ner i befintliga golvbrunnar för att ha säkrat dessa någorlunda?
4. De som säljer microcement har olika bud på vilken beläggning man ska ha överst. De som säljer med PU talar för det, medan de andra säger att man inte kan se skador i PU men gör det i deras. Någon som har erfarenhet?
5. Företagen som säljer microcement säger att det funkar att köra primer på befintlig kakel/klinker. Erfarna golvläggare säger att inget biter på begagnat kakel/klinker, hur noga man än försöker rengöra. Någon som vet?
Stort tack på förhand!
Har köpt ett hus med ett badrum som renoverades 1975. Ska nu renovera golvet som är skadat. Har ingen dokumentation på hur det är gjort, men har kunnat lista ut följande:
-Man har gjutit 10cm betong på 10cm frigolit som vilar på grus.
-Man har sedan lagt tjärpapp med uppvik runt om.
-Därefter har man flytspacklat (eller gjutit på annat sätt) ca 4 cm tjockt lager utan tydligt fall
-Sist har man satt sockel runt om (stående klinker) och lagt klinkergolvet
Jag har kommit åt sockeln via väggen från ett annat rum och kan konstatera att tjärpappen är som ny (kletig och inte alls torr). Jag kan dock konstatera att man lagt den och sockeln direkt mot en liggande regel som är fastsatt i bjälklaget (dvs ingen expansionszon).
Problem:
Klinkern går i vågor och har långa, raka stråk av sprickor. Hörnen ligger lågt. Det är bom i flera klinker utan något logiskt samband med vågor/sprickor.
Vågorna är på 1-1,5 m med en höjdskillnad på 1-2 cm. Vid sockeln kan man se att dalarna i vågorna kommit efter fogning (fogen har sjunkit).
Jag har ganska säker info på att sprickorna uppkom väldigt tätt inpå renoveringen.
Egen analys:
Problemet ligger inte i betongplattan. Jag har svårt att tro att man inte lyckats flytspackla slätt. Infon jag beskrivit här plus en del annat gör att jag i första hand misstänker att felet ligger i fix eller fog. Men jag får inte helt ihop det.
Plan:
Jag ska göra en pragmatisk renovering av golvet. Jag bryr mig inte att det inte blir godkänt enligt GVK eller försäkringsbolag. Vissa av kraven som ställs är orimligt höga enligt min mening.
Jag vill ha det funktionellt och tillräckligt tätt för att inte få någon större vattenskada. Skulle det ändå bli en vattenskada så tar jag den smällen.
Är inställd på att bila upp klinkern men behålla det 4 cm tjocka befintliga spacklet (eller vad det är) och därmed också behålla tjärpappen som tätskikt. Tänker sedan flytspackla med elvärme och lägga microcement.
(Jag vet att värmen enligt GVK ska ligga under tätskiktet, men det finns värmeslinga som tål att ligga på våta sidan. Och det finns ingen anledning att riva upp ett fungerande tätskikt för den sakens skull)
Frågor:
1. Vad har orsakat dessa långa sprickor?
2. Vet någon vad man lagar och skarvar tjärpapp i golv med? Är det samma typ av tjärpapp som man har på tak?
3. Finns det någon slags ”renoveringsgolvbrunn” som man skulle kunna stoppa ner i befintliga golvbrunnar för att ha säkrat dessa någorlunda?
4. De som säljer microcement har olika bud på vilken beläggning man ska ha överst. De som säljer med PU talar för det, medan de andra säger att man inte kan se skador i PU men gör det i deras. Någon som har erfarenhet?
5. Företagen som säljer microcement säger att det funkar att köra primer på befintlig kakel/klinker. Erfarna golvläggare säger att inget biter på begagnat kakel/klinker, hur noga man än försöker rengöra. Någon som vet?
Stort tack på förhand!
Förklaringen till vågorna är sannolikt sättningar av ett eller annat slag.
Jag förstår din tanke med denna renovering men du kanske ändå ska beakta ett par saker:
* Hygienvanorna de senaste 50 åren har ändrat sig. Dåtidens tätskikt var inte tänkta att hantera den fuktmängd dagens vanor innebär.
* En punktkontroll av tätskiktet säger inte så mycket om skicket generellt.
* Det är markant ökad risk för skador på tätskiktet vid sättningsskadorna. Risken för följdskador är ju dock så gott som obefintlig eftersom det är mark under.
* Golvvärme med undermålig isoleringstjocklek (som i ditt fall) kan innebära risk för omvänd fuktvandring och problem även i kringliggande byggnadsdelar.
* Är det risk för luktproblematik med golvvärme på tjärpapp?
Jag förstår din tanke med denna renovering men du kanske ändå ska beakta ett par saker:
* Hygienvanorna de senaste 50 åren har ändrat sig. Dåtidens tätskikt var inte tänkta att hantera den fuktmängd dagens vanor innebär.
* En punktkontroll av tätskiktet säger inte så mycket om skicket generellt.
* Det är markant ökad risk för skador på tätskiktet vid sättningsskadorna. Risken för följdskador är ju dock så gott som obefintlig eftersom det är mark under.
* Golvvärme med undermålig isoleringstjocklek (som i ditt fall) kan innebära risk för omvänd fuktvandring och problem även i kringliggande byggnadsdelar.
* Är det risk för luktproblematik med golvvärme på tjärpapp?
Jag får inte ihop det men är ingen expert. Blir intressant att höra svaret när någon expert kommer förbi.
Men blir lite fundersam på om du inte kan ha sprickor i cementplattan. Vad är det för marktyp där huset ligger?
10cm betong ska ju klara att en lastbil kör på det. Men dålig kvalitet på friggo från 1975, ingen eller väldigt bristfällig armering, problematisk cementkvalitet eller liknande kan ställa till det, särskilt om gruset inte är ordentligt vibbat och/eller marken rört på sig.
Men blir lite fundersam på om du inte kan ha sprickor i cementplattan. Vad är det för marktyp där huset ligger?
10cm betong ska ju klara att en lastbil kör på det. Men dålig kvalitet på friggo från 1975, ingen eller väldigt bristfällig armering, problematisk cementkvalitet eller liknande kan ställa till det, särskilt om gruset inte är ordentligt vibbat och/eller marken rört på sig.
I ditt fall är det väl inte så farligt att sätta nytt tätskikt? Man vilar väl bara bort befintligt klinkers och fix, flytspacklar igen, lägger folier och sedan ny klinkers?
Tack för kloka inlägg!
Hela huset är omgjort i grunden på samma sätt, och har klinkers på de flesta golv. Det är dock bara badrum och tvättstuga som har dessa sprickor. Dvs de rum som har tjärpapp och flytspackel. Jag tänker att sannolikheten är låg att det skulle slumpa sig att just dessa betongplattor gett sig.
Även om jag är villig att strunta i vissa GVK-regler så är jag benägen att undvika dubbla tätskikt. PU på microcement tänker jag dock skulle få gå. Vatten och fukt som eventuellt kommer ner under PU kan förhoppningsvis söka sig ut vid golvbrunnarna (de ligger i nivå med tjärpappen, med ett galler i nivå med klinkern. Däremellan ligger flytspacklet som då ”dränerar” ut i brunnen
Hela huset är omgjort i grunden på samma sätt, och har klinkers på de flesta golv. Det är dock bara badrum och tvättstuga som har dessa sprickor. Dvs de rum som har tjärpapp och flytspackel. Jag tänker att sannolikheten är låg att det skulle slumpa sig att just dessa betongplattor gett sig.
Även om jag är villig att strunta i vissa GVK-regler så är jag benägen att undvika dubbla tätskikt. PU på microcement tänker jag dock skulle få gå. Vatten och fukt som eventuellt kommer ner under PU kan förhoppningsvis söka sig ut vid golvbrunnarna (de ligger i nivå med tjärpappen, med ett galler i nivå med klinkern. Däremellan ligger flytspacklet som då ”dränerar” ut i brunnen
Aha, då stänger man inne fukten, fattar…mexitegel skrev:
Jag kommer ju troligtvis få svaret när jag bilar upp klinkern. Men det hade varit ganska bra om man kunnat lista ut det innan så det gick att ha en klar plan. Men inser att det kan vara lite väl optimistiskt 😊
Tja, man kan ju resonera på lite olika sätt men sannolikt så sker det inte mer sättningar eller rörelser utan att det är något vi inte vet som har hänt.
Det finns ju egentligen bara två vägar; 1. Riva upp och undersöka och åtgärda om det är djupare än under klinker och fix. 2. Hoppas på det bästa, flytspackla och gå vidare med renoveringen.
Det finns ju egentligen bara två vägar; 1. Riva upp och undersöka och åtgärda om det är djupare än under klinker och fix. 2. Hoppas på det bästa, flytspackla och gå vidare med renoveringen.
När du ändå ska göra en hel del jobb med att ta bort klinker, med risk att ta sönder befintligt tätskikt, lägga golvvärme mm.
Är det inte bättre att göra ett nytt tätskikt på golvet och då ser du ju även om det är plattan som satt sig eller om det är som du tror?
Jag är verkligen ingen expert på det här, mer en spekulerare 😊
Är det inte bättre att göra ett nytt tätskikt på golvet och då ser du ju även om det är plattan som satt sig eller om det är som du tror?
Jag är verkligen ingen expert på det här, mer en spekulerare 😊
Är du säker på det?C charlieboyswe skrev:
Klinkern, både färgen och läggningen parvis åt olika håll, är typisk för 90-talet. Gjorde man en renovering -75 med plastmatta och la klinker 20 år senare när plastmattan såg ful ut?
Har du tänkt duscha i ett badkar eller en duschkabin?
Att duscha direkt på golvet är ju riskfyllt när man inte har ett tätskikt som är tätt anslutet till golvbrunnen.
Som svar på din fråga 3 eftersom det inte finns några särskilda renoveringsbrunnar.
Tack igen för kloka tankar!
Jag är helt säker på att badrummet gjordes 1975.
Duschen kommer att användas av 1-2 personer, så den brunnen är viktig. Den andra kommer bara ha ett rör från ett badkar.
För att förklara lite varför jag inte vill göra ett mer omfattande arbete beskriver jag mitt resonemang:
Huset är ett gammalt stenhus från 1800-talet där man tagit bort krypgrunden, fyllt med grus och sedan lagt frigolit och gjutit 10cm betong. En eventuell skada på tätskiktet skulle, som jag ser det, leda till att det läcker ut vatten som i sprickor och skarvar söker sig ner till grusen.
Worst case är att det 1. söker sig till en av innerväggarna i trä (de flesta är i sten) eller 2. att det börjar växa lite mögel i något skrymsle. Det är alltså inte fråga om att en hel grannlägenhet behöver totalrenoveras.
Vattenbelastningen kommer vara i duschen, så den stora risken är den brunnen och anslutningen där. Den tänker jag att jag får hålla lite koll på.
Branschreglerna är ju satta för att man ska kunna använda badrummet utan någon begränsning. Så länge jag själv bor här så vet jag vilka begränsningar detta badrum har, t ex att det inte är läge att spola ut vatten på hela golvet. Säljer jag huset så informerar jag köparen.
Om jag ska ha nytt tätskikt, så måste det gamla bort. Så då åker jag på att bila bort 4 cm flytspackel i hela badrummet. Sedan kommer nästa utmaning: få bort kletig tjärpapp som bitit sig fast i betongen. När jag sedan flytspacklat, lagt nytt tätskikt och ny ytbeläggning så kommer det ändå inte vara godkänt. För att det ska bli godkänt så måste även alla väggar göras om. Troligtvis även en del el och vatten också.
Jag behöver helt enkelt inte ett ”idiotsäkert” badrum. Jag vill kunna duscha. Några våta fötter på resten av golvet kommer inte orsaka en fuktskada. 😊
Jag är helt säker på att badrummet gjordes 1975.
Duschen kommer att användas av 1-2 personer, så den brunnen är viktig. Den andra kommer bara ha ett rör från ett badkar.
För att förklara lite varför jag inte vill göra ett mer omfattande arbete beskriver jag mitt resonemang:
Huset är ett gammalt stenhus från 1800-talet där man tagit bort krypgrunden, fyllt med grus och sedan lagt frigolit och gjutit 10cm betong. En eventuell skada på tätskiktet skulle, som jag ser det, leda till att det läcker ut vatten som i sprickor och skarvar söker sig ner till grusen.
Worst case är att det 1. söker sig till en av innerväggarna i trä (de flesta är i sten) eller 2. att det börjar växa lite mögel i något skrymsle. Det är alltså inte fråga om att en hel grannlägenhet behöver totalrenoveras.
Vattenbelastningen kommer vara i duschen, så den stora risken är den brunnen och anslutningen där. Den tänker jag att jag får hålla lite koll på.
Branschreglerna är ju satta för att man ska kunna använda badrummet utan någon begränsning. Så länge jag själv bor här så vet jag vilka begränsningar detta badrum har, t ex att det inte är läge att spola ut vatten på hela golvet. Säljer jag huset så informerar jag köparen.
Om jag ska ha nytt tätskikt, så måste det gamla bort. Så då åker jag på att bila bort 4 cm flytspackel i hela badrummet. Sedan kommer nästa utmaning: få bort kletig tjärpapp som bitit sig fast i betongen. När jag sedan flytspacklat, lagt nytt tätskikt och ny ytbeläggning så kommer det ändå inte vara godkänt. För att det ska bli godkänt så måste även alla väggar göras om. Troligtvis även en del el och vatten också.
Jag behöver helt enkelt inte ett ”idiotsäkert” badrum. Jag vill kunna duscha. Några våta fötter på resten av golvet kommer inte orsaka en fuktskada. 😊