Hmmm, men man vill ju gärna ha nån vettig ventilation då också, blir ju så attans torrt inomhus annars?Cheesen skrev:
Har du förresten fjäderstängda spjäll på avluft/uteluft, så att du inte får totalt kallras in i huset när FTX:en står still (och potentiell kondens på utsidan av eventuella oisolerade till/frånluftsrör inomhus, typ i källartaket)?
Och hur får du igång allt när det utetempen går upp, och det "bara" blir -20 grader, måste du upp på vinden med frugans hårtork då?
Blir inte torrt innomhus, snarare tvärt om. Luften ute håller ju kanske bara 10% luftfuktighet när det är så kallt. DEt är faktist enda gången på vintern som vi har bra luftfuktighet inne.. annars så blir det förjäkla torr luft med FTX:en igångE eplgh skrev:
Har fjäderstängda spjäll på frånluften som inte är i FTXen, saknar källare
Om jag bara stängt av i tid så är det inga problem att starta. Is är nämligen i princip obefintlig, men om FTX en får gå tills den stannar på grund av isbildning i kylan så får jag värma den med varmluft.. Men senaste åren har jag kommit på att jag kan "förvärma" FTX genom att sätta den i "sommarläge" utan rotation på trumman och köra endast frånluft enstund manuellt, Det innebär i princip att den blir isfri själv.. Man får ju fippla i inställningarna en stund men det kan det vara värt.
I vinter har det dock ine vart behov då -40 ena dagen gick till -4 dagen efter.
På vintern har vi hög RF ute och låg rf inne. Däremot är den absloluta fukthalten låg ute på vintern.
minns inte exakt men 20 gradig luft bär ungefär 20 g vattenånga per kubik för att ha 100% RF. Nollgradig luft ligger på ca 5 g vattenånga per kubik vid 100%RF.
det fryser eftersom frånluften har säg RF30% och är 22 grader Eller 6 g vattenånga.
Principen är densamma som varför en måste frosta av frysen.
Ja vad jag menar att om du tar luften utifrån och värmer upp den till innomhustemperatur, vilket sker när du ventilerar. Så är fuktigheten på den färdiga innomhusluften blir under 20%. FTX med roterande trumma återför ju en del av fukten inåt, men inte all fukt (den har ju långt till 100% i verkningsgrad). så luften blir definitivt torrare om man ventilerar oavsett metod.I Installation skrev:
Den lilla mängd fukt du får tillbaka via växlaren är försumbar. Verkningsgraden på värmeväxling och återfuktningen är två helt skiljda saker.
Vintertid är det en bra sak att du har en viss fuktöverföring för att höja RF ett par % det är bara av godo. Sommartid kan det kanske vara sådär med att anrika fukt via rotorn.
Jag tänker att man borde få aningens fuktigare och behagligare vintertid (alltså norrländsk vinter med -20 grader) om man jämför en roterande FTX med platt-FTX, eller med enbart frånluftsventilation, förutsatt att man har lika mycket frånluft i alla fallen.
Även om bara en del av fukten i frånluften "återvinns" så blir det ju ändå ett litet fukttillskott. Men såklart får man minst torr vinterluft om man har ett helt tätt hus utan någon som helst ventilation. Men det har väl andra nackdelar...
Även om bara en del av fukten i frånluften "återvinns" så blir det ju ändå ett litet fukttillskott. Men såklart får man minst torr vinterluft om man har ett helt tätt hus utan någon som helst ventilation. Men det har väl andra nackdelar...
Roterande värmeväxlare behöver förvärmare för att fungera utan driftstopp i Norrbotten. En vanlig myt är att de inte behöver förvärmare, och även att de inte behöver avfrostas. Inget av det stämmer i Norrbotten. De behöver både avfrostning och förvärmare.
För den som vill läsa på mer om fryspunkter så har Swegon en bra artikel: https://blog.swegon.com/en/condensation-and-frosting-in-rotary-heat-exchangers
För er andra kommer en snabbkurs.
Alla roterande värmeväxlare bildar is. Hur mycket och hur snabbt beror på utomhustemperatur, luftflöde och fuktlast (dusch, tvätt med mera). Eftersom de flesta har mellan 20-23C inomhus och alla familjer lever ungefär liknande så kan vi anta att inomhustemperatur och fuktlast är konstanta. Det ger oss två variabler att arbeta med; utomhustemperatur och luftflöden.
Is börjar att bildas från -8C ner till -15C beroende på dessa två. Lägre flöden tillåter lägre utomhustemperatur. Även större obalans över rotorn tillåter lägre utomhustemperatur. En del aggregat har därför ett vinterläge som minskar tilluftens hastighet och ökar frånluftens hastighet. En del aggregat kan även sänka hastigheten på rotorn för att minska verkningsgraden. Är det riktigt kallt kan man behöva göra båda.
Att det bildas is är dock inte samma sak som att rotorn fryser fast. Att det bildas is är ingenting konstigt och det löser aggregatets avfrostningsautomatik. En del är tryckstyrda, andra använder en timer. Med advekat avfrostning så fungerar de flesta aggregat, i de flesta hem, ner till -20C utan några problem.
Är det kallare än -20C behövs även en förvärmare utöver avfrostningsfunktionen. Det krävs inte särskilt mycket värmetillskott och inte särskilt många dygn per år vilket gör att kostnaden är försumbar.
När rotorn fryser fast har det oftast gått väldigt långt. Avfrostningsfunktionen har försökt bli av med isen, men bara lyckats delvis. Vattnet som smält under cykeln droppar ner från rotorn och landar i botten av lådan. Efter några dagar har denna is byggt så högt att den tar i rotorn och sedan fryser den fast. Det är ofta därför rotorn fryser mitt under en avfrostningscykel.
Summering: Bor du i Norrbotten. Installera en elektrisk förvärmare. Då kan du göra annat än att klättra på kallvinden i -30C mitt i natten.
För den som vill läsa på mer om fryspunkter så har Swegon en bra artikel: https://blog.swegon.com/en/condensation-and-frosting-in-rotary-heat-exchangers
För er andra kommer en snabbkurs.
Alla roterande värmeväxlare bildar is. Hur mycket och hur snabbt beror på utomhustemperatur, luftflöde och fuktlast (dusch, tvätt med mera). Eftersom de flesta har mellan 20-23C inomhus och alla familjer lever ungefär liknande så kan vi anta att inomhustemperatur och fuktlast är konstanta. Det ger oss två variabler att arbeta med; utomhustemperatur och luftflöden.
Is börjar att bildas från -8C ner till -15C beroende på dessa två. Lägre flöden tillåter lägre utomhustemperatur. Även större obalans över rotorn tillåter lägre utomhustemperatur. En del aggregat har därför ett vinterläge som minskar tilluftens hastighet och ökar frånluftens hastighet. En del aggregat kan även sänka hastigheten på rotorn för att minska verkningsgraden. Är det riktigt kallt kan man behöva göra båda.
Att det bildas is är dock inte samma sak som att rotorn fryser fast. Att det bildas is är ingenting konstigt och det löser aggregatets avfrostningsautomatik. En del är tryckstyrda, andra använder en timer. Med advekat avfrostning så fungerar de flesta aggregat, i de flesta hem, ner till -20C utan några problem.
Är det kallare än -20C behövs även en förvärmare utöver avfrostningsfunktionen. Det krävs inte särskilt mycket värmetillskott och inte särskilt många dygn per år vilket gör att kostnaden är försumbar.
När rotorn fryser fast har det oftast gått väldigt långt. Avfrostningsfunktionen har försökt bli av med isen, men bara lyckats delvis. Vattnet som smält under cykeln droppar ner från rotorn och landar i botten av lådan. Efter några dagar har denna is byggt så högt att den tar i rotorn och sedan fryser den fast. Det är ofta därför rotorn fryser mitt under en avfrostningscykel.
Summering: Bor du i Norrbotten. Installera en elektrisk förvärmare. Då kan du göra annat än att klättra på kallvinden i -30C mitt i natten.