Potentialutjämning eller ?
Så har jag dykt på det här med potentialutjämning i platta.
Kommer gjuta en husgrund på 143 kvm samt garage 80kvm. Nu till frågan om det är krav på Potentialutjämning? Enligt http://www.elsakerhetsverket.se/sv/.../Behover-armeringen-i-plattan-skyddsutjamnas/ ska det göras om armeringen är åtkomlig vilket jag inte räknar ingjuten armering som, eller ?
Om jag måste göra detta ska ju stållinan vara 8mm. Skulle det gå lika bra med 2st 4.6mm stållina från Biltema som en på 8mm??
Har sett på http://www.elrond.se/potentialutjamning/pus-paket/ hur det ser ut om man nu måste ha detta.
Någon som köpt delarna på typ Biltema eller likanande och kan tipsa på bästa pris för paket?
Kommer gjuta en husgrund på 143 kvm samt garage 80kvm. Nu till frågan om det är krav på Potentialutjämning? Enligt http://www.elsakerhetsverket.se/sv/.../Behover-armeringen-i-plattan-skyddsutjamnas/ ska det göras om armeringen är åtkomlig vilket jag inte räknar ingjuten armering som, eller ?
Om jag måste göra detta ska ju stållinan vara 8mm. Skulle det gå lika bra med 2st 4.6mm stållina från Biltema som en på 8mm??
Har sett på http://www.elrond.se/potentialutjamning/pus-paket/ hur det ser ut om man nu måste ha detta.
Någon som köpt delarna på typ Biltema eller likanande och kan tipsa på bästa pris för paket?
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 847 inlägg
Ja, det är krav på skyddsutjämning av främmande ledande delar. Sådana ska dels ha
- kontakt med jord och
- vara berörbara inomhus (inkl indirekt berörbar via andra metalldelar som har kontakt med armeringen), och
- även om det inte nämns när ämnet är på tal, så finns faktiskt ett tredje villkor - att det även finns en utsatt del (t.ex höljet på en jordad apparat) inom räckhåll från de främmande ledande delarna.
Närmare bestämt innebär "kontakt" att resistansen mellan den främmande ledande delen och utsatta delar är mindre än 4 kΩ. Är resistansen högre kan inte strömmen genom en person bli farligt hög, och då krävs ingen skyddsutjämning. Detta gäller dock endast vid jordfel i huset, inte jordfel utifrån. 4 kΩ imponerar inte på åskan!
Normalt (idag) betraktas inte inbäddad armering i betongplatta som en främmande ledande del. Men ämnet är ganska nytt och för bara något år sedan var det kutym att reservationslöst skyddsutjämna armeringen. Det kan ändra sig igen... Garaget kan behöva denna skyddsutjämning om du avser att bulta fast maskiner i golvet, eller inhysa kossor.
Dessutom kan det finnas fler skäl som bättre elmiljö. Då ska du i så fall se till att armeringen har god kontakt med sann jord.
- kontakt med jord och
- vara berörbara inomhus (inkl indirekt berörbar via andra metalldelar som har kontakt med armeringen), och
- även om det inte nämns när ämnet är på tal, så finns faktiskt ett tredje villkor - att det även finns en utsatt del (t.ex höljet på en jordad apparat) inom räckhåll från de främmande ledande delarna.
Närmare bestämt innebär "kontakt" att resistansen mellan den främmande ledande delen och utsatta delar är mindre än 4 kΩ. Är resistansen högre kan inte strömmen genom en person bli farligt hög, och då krävs ingen skyddsutjämning. Detta gäller dock endast vid jordfel i huset, inte jordfel utifrån. 4 kΩ imponerar inte på åskan!
Normalt (idag) betraktas inte inbäddad armering i betongplatta som en främmande ledande del. Men ämnet är ganska nytt och för bara något år sedan var det kutym att reservationslöst skyddsutjämna armeringen. Det kan ändra sig igen... Garaget kan behöva denna skyddsutjämning om du avser att bulta fast maskiner i golvet, eller inhysa kossor.
Dessutom kan det finnas fler skäl som bättre elmiljö. Då ska du i så fall se till att armeringen har god kontakt med sann jord.
Bo.Siltberg: Jag kommer inte bulta några bänkar eller lyftar i garaget. Ska jag tolka ditt svar som att jag INTE behöver potentialutjämna armeringen då den EJ räknas som främmande ledande del?
Sen kan det som sagt vara bra ändå att göra detta. Så om någon har tips på var jag köper 8mm stållinor, fästen så tar jag gärna emot tips
Sen kan det som sagt vara bra ändå att göra detta. Så om någon har tips på var jag köper 8mm stållinor, fästen så tar jag gärna emot tips
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 847 inlägg
Jag vill inte ge ett definitivt svar på denna fråga, för jag tror inte det finns ett sådant
Ur elsäkerhetssynvinkel finns kravet om de två (tre) villkoren först i mitt inlägg är uppfyllda. Jag ser nu att det möjligen kan misstolkas som att man ska anstränga sig för att jorda armeringen. Är alltså armeringen potentialfri eller ej berörbar så finns idag inget krav på skyddsutjämning av den.
Men då det är ytterst kostsamt (omöjligt) att skyddsutjämna den i efterhand så är det ju värt att titta på den betydligt lägre kostnaden att förbereda för det.
Några trådar i ämnet:
http://www.byggahus.se/forum/el/92970-potentialutjamning.html
http://www.byggahus.se/forum/el/146727-potentialutjamningen.html
http://www.byggahus.se/forum/el/178714-potentialutjamning-av-garageplatta-slipper-jag.html
http://www.byggahus.se/forum/el/62726-potentialjordning-av-armering-och-balkar.html
Observera dock att före 2010 fanns inte krav på skyddsutjämning om jag inte tar fel - det är nytt i utgåva 2 av elinstallationsreglerna(?).
Jag hoppas andra hjälper till med att hitta lämplig och billig materiel.
Ur elsäkerhetssynvinkel finns kravet om de två (tre) villkoren först i mitt inlägg är uppfyllda. Jag ser nu att det möjligen kan misstolkas som att man ska anstränga sig för att jorda armeringen. Är alltså armeringen potentialfri eller ej berörbar så finns idag inget krav på skyddsutjämning av den.
Men då det är ytterst kostsamt (omöjligt) att skyddsutjämna den i efterhand så är det ju värt att titta på den betydligt lägre kostnaden att förbereda för det.
Några trådar i ämnet:
http://www.byggahus.se/forum/el/92970-potentialutjamning.html
http://www.byggahus.se/forum/el/146727-potentialutjamningen.html
http://www.byggahus.se/forum/el/178714-potentialutjamning-av-garageplatta-slipper-jag.html
http://www.byggahus.se/forum/el/62726-potentialjordning-av-armering-och-balkar.html
Observera dock att före 2010 fanns inte krav på skyddsutjämning om jag inte tar fel - det är nytt i utgåva 2 av elinstallationsreglerna(?).
Jag hoppas andra hjälper till med att hitta lämplig och billig materiel.
Tack igen för snabb återkoppling
Fick offert på potentialutjämning på 10.000kr av elektriker vilket verkade mycket dyrt. Så kan jag komma billigare undan, gärna under 3-4.000kr så gör jag det. Annars får det kanske vara (eller nåt )
Får väl ringa elsäkerhetsverket annars se hur dom ser på saken !
Fick offert på potentialutjämning på 10.000kr av elektriker vilket verkade mycket dyrt. Så kan jag komma billigare undan, gärna under 3-4.000kr så gör jag det. Annars får det kanske vara (eller nåt
)Får väl ringa elsäkerhetsverket annars se hur dom ser på saken !
Kan denna Galvade 8mm wire från Jula funka http://www.jula.se/vajer-for-skogskran-o8-mm-027022. Eller ska det vara varmförzinkad wire. Inte riktigt mitt område med skillnad på dom här
Julas wire har helt ok korrosionsskydd.Proton skrev:Kan denna Galvade 8mm wire från Jula funka [länk]. Eller ska det vara varmförzinkad wire. Inte riktigt mitt område med skillnad på dom här
Den skall ju gjutas in i betong. Du vet väl dessutom att armeringen inte har något korrosionsskydd alls.
För övrigt tycker jag att hela frågan om potentialutjämning är märklig.
Om det kan vara risk därför att elsystemets jord inte har samma potential som marken borde det väl vara elsystemet som skall jordas lokalt, inte grundarmeringens potential som skall ändras? Man kan ju ändå inte "potentialutjämna" hela tomten med brevlådor, stängsel etc.
Vad säger den kunnige Bo.Siltberg?
Har sagt det förut och säger det igen ,varför potentialutjämna:|
Om åskan slår ned i huset tja,vad göra,hjälper nog inte att plattan är försedd med en wire som kopplas till jord i huset,däremot om wiren kopplas till ett jordspett i backen, det är en annan femma.
Men att skyddsjorda armeringen i betongen har jag inte fattat:x
Ordet potentialutjämna betyder att olika delar nära varandra har olika spänning förövrigt.Som ett batteri.Menas det att betongplattan kan uppträda som ett batteri,halelulia:wow:
Någon med mer kunskap kanske kan förklara
Om åskan slår ned i huset tja,vad göra,hjälper nog inte att plattan är försedd med en wire som kopplas till jord i huset,däremot om wiren kopplas till ett jordspett i backen, det är en annan femma.
Men att skyddsjorda armeringen i betongen har jag inte fattat:x
Ordet potentialutjämna betyder att olika delar nära varandra har olika spänning förövrigt.Som ett batteri.Menas det att betongplattan kan uppträda som ett batteri,halelulia:wow:
Någon med mer kunskap kanske kan förklara
Det kan uppträda en hel del fenomen som undviks genom potentialutjämning.
Ett sådan är att det kittlar lite när man tar i kranarna i duschen. I detta fall har vattenledningsrören och plattan man står på olika potential. Detta undvikes genom potentialutjämning mellan plattan (armeringen) och rören.
Slår sedan åskan ner i närheten medan man duschar kan det kittla mer än lite.. Potentialutjämningen är alltså inte avsedd som åskledare för huset utan för att skydda dess innevånare mot farliga potentialskillnader.
Ett sådan är att det kittlar lite när man tar i kranarna i duschen. I detta fall har vattenledningsrören och plattan man står på olika potential. Detta undvikes genom potentialutjämning mellan plattan (armeringen) och rören.
Slår sedan åskan ner i närheten medan man duschar kan det kittla mer än lite.. Potentialutjämningen är alltså inte avsedd som åskledare för huset utan för att skydda dess innevånare mot farliga potentialskillnader.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 847 inlägg
Titta på bilderna här så kanske det klarnar. Den andra bilden visar fallet utan skyddsutjämning. Det finns två huvudsakliga felfall:
- Jordfel i nätet eller i en apparat i huset, t.ex kortslutning i tvättmaskinen. Detta gör höljet på TM (utsatt del) spänningsförande jämfört med jord (en kort stund innan säkringen eller JFBn löser). Det är spänningsfallet i skyddsledaren orsakad av kortslutningsströmmen som ger denna beröringsspänning gentemot distr.transformatorns nollpunkt.
- Åsköverspänningar kan leta sig in via metallrör och orsaka en potentialskillnad mot utsatta delar.
För att detta ska bli farligt skall det alltså finnas utsatta delar och främmande ledande delar inom räckhåll som bilden visar. Genom skyddsutjämning som första bilden visar blir det ingen potentialskillnad vid fel utifrån.
Dock kan det fortfarande bli en farlig potentialskillnad vid jordfel inne i huset, t.ex i den "utsatt del" som är inramad i rött till vänster i bilderna. Kortslutningsströmmen orsakar ett spänningsfall i skyddsledaren fram till den punkt i centralen där skyddsutjämningen är gjord, "HJS" i bilden. Därför finns även kravet på kompletterande skyddsutjämning i badrum.
Nedanstående taffliga bild visar detta lite mer utförligt. Kortslutning i A1 ger ett spänningsfall ∆U1. Om inte den kompletterande skyddsutjämningen mellan punkt 2-3 hade funnits så hade Oscarsson känt denna spänning. Det krävs dock höga kortslutningsströmmar och långa ledningar mellan A1 och elcentralen för att denna spänning ska bli farligt hög.
Kortslutning i A1 ger likaså ett spänningsfall ∆U2 och ∆U3. Om Oscarsson varken har skyddsutjämning (4-5) eller kompletterande skyddsutjämning (2-3) så får man hela ∆U2 + ∆U3 över sig. Arvidsson får dock "endast" ∆U3 över sig, men det kan räcka för att ta kål på honom Sträckan mellan punkt (1)-J1 kan ju vara lång. Så är ni rädd om era grannar så installera en JFB! Han lever dock redan lite farligt då kortslutning i hans tvättmaskin ger ett spänningsfall mellan A2-J1.
- Jordfel i nätet eller i en apparat i huset, t.ex kortslutning i tvättmaskinen. Detta gör höljet på TM (utsatt del) spänningsförande jämfört med jord (en kort stund innan säkringen eller JFBn löser). Det är spänningsfallet i skyddsledaren orsakad av kortslutningsströmmen som ger denna beröringsspänning gentemot distr.transformatorns nollpunkt.
- Åsköverspänningar kan leta sig in via metallrör och orsaka en potentialskillnad mot utsatta delar.
För att detta ska bli farligt skall det alltså finnas utsatta delar och främmande ledande delar inom räckhåll som bilden visar. Genom skyddsutjämning som första bilden visar blir det ingen potentialskillnad vid fel utifrån.
Dock kan det fortfarande bli en farlig potentialskillnad vid jordfel inne i huset, t.ex i den "utsatt del" som är inramad i rött till vänster i bilderna. Kortslutningsströmmen orsakar ett spänningsfall i skyddsledaren fram till den punkt i centralen där skyddsutjämningen är gjord, "HJS" i bilden. Därför finns även kravet på kompletterande skyddsutjämning i badrum.
Nedanstående taffliga bild visar detta lite mer utförligt. Kortslutning i A1 ger ett spänningsfall ∆U1. Om inte den kompletterande skyddsutjämningen mellan punkt 2-3 hade funnits så hade Oscarsson känt denna spänning. Det krävs dock höga kortslutningsströmmar och långa ledningar mellan A1 och elcentralen för att denna spänning ska bli farligt hög.
Kortslutning i A1 ger likaså ett spänningsfall ∆U2 och ∆U3. Om Oscarsson varken har skyddsutjämning (4-5) eller kompletterande skyddsutjämning (2-3) så får man hela ∆U2 + ∆U3 över sig. Arvidsson får dock "endast" ∆U3 över sig, men det kan räcka för att ta kål på honom
Sträckan mellan punkt (1)-J1 kan ju vara lång. Så är ni rädd om era grannar så installera en JFB! Han lever dock redan lite farligt då kortslutning i hans tvättmaskin ger ett spänningsfall mellan A2-J1.
Då har jag fått ett tillfredsställande svar på detta. Gick direkt till källan, ringde upp en handläggare på Elsäkerhetsverket.
Summan av samtalet är att det INTE är ett krav med potentialutjämning av armering i en vanlig villa (har inga stålbalkar i konstruktionen). Resonemanget var att nya reglerna skärpte formuleringarna, vilket ett antal företag med intresse att sälja dessa produkter spann vidare stort på. Resonemanget och tolkning av standarden har sedan hamnat på en mer verklig nivå (ej hos dessa företag dock! ).
Då det är en vanlig villa, ingen industri eller djurhållning så ska inte kravet behövas (kan bara svara för Mitt fall). Sticker armeringen fram så den är beröringsbar är det ju ett klart felbygge eller ej färdigt hus (eller om man själv valt att bulta ner något i armeringen!).
DOCK sa dom att det självklart inte blir sämre av denna åtgärd.
Summa: Det är inget krav men om man vill kan man sätta dit det (nu utgår jag från mitt fall med vanlig villa, ingen stålkonstruktion etc.)
Summan av samtalet är att det INTE är ett krav med potentialutjämning av armering i en vanlig villa (har inga stålbalkar i konstruktionen). Resonemanget var att nya reglerna skärpte formuleringarna, vilket ett antal företag med intresse att sälja dessa produkter spann vidare stort på. Resonemanget och tolkning av standarden har sedan hamnat på en mer verklig nivå (ej hos dessa företag dock! ).
Då det är en vanlig villa, ingen industri eller djurhållning så ska inte kravet behövas (kan bara svara för Mitt fall). Sticker armeringen fram så den är beröringsbar är det ju ett klart felbygge eller ej färdigt hus (eller om man själv valt att bulta ner något i armeringen!).
DOCK sa dom att det självklart inte blir sämre av denna åtgärd.
Summa: Det är inget krav men om man vill kan man sätta dit det (nu utgår jag från mitt fall med vanlig villa, ingen stålkonstruktion etc.)
Redigerat:
Man kan ju tillägga att betongplattan normalt är torr (annars är något fel på huset!) och då isolerar väl betongen ganska bra tror jag. Någon som har siffror?
Å andra sidan får man ett fint jordplan under huset om man jordar armeringen. Det är säkert bra till något.
På tal om potentialutjämning, hur bra isolerar avloppsrör egentligen? De är ju fulla med guck på botten efter ett tag, och det lär väl vara mycket salter i det. Är ett plastavloppsrör verkligen väl isolerande med tiden? Någon som har mätt?
I mitt hus är frågan akademisk, gjutjärn i avloppet hela vägen ut i gatan + kopparservis för vattnet.
Å andra sidan får man ett fint jordplan under huset om man jordar armeringen. Det är säkert bra till något.
På tal om potentialutjämning, hur bra isolerar avloppsrör egentligen? De är ju fulla med guck på botten efter ett tag, och det lär väl vara mycket salter i det. Är ett plastavloppsrör verkligen väl isolerande med tiden? Någon som har mätt?
I mitt hus är frågan akademisk, gjutjärn i avloppet hela vägen ut i gatan + kopparservis för vattnet.
Tack för utredningen, Bo!Bo.Siltberg skrev:
Still confused but on a higher level som det heter
Jag ser dock både på Voltimums och på dina illustrationer att man ritat in en lokal jordning med jordspett/jordplåt.
Något sådant förekommer väl inte i en normal villainstallation, och det var mycket det jag ifrågasatte.
Proton: Bra att du gick till botten med detta och redovisade resultatet!
Det var väl lite som vi misstänkte. Follow the money