Potentialutjämningen
Ska pot.utjämna armeringsnätena med wire o wirelås och har , så klart , först sökt här på forumet om vilken wire dimension man minst måste ha, men inte riktigt fått klartecken på vad jag ska ha, så då frågar jag rakt ut nu:
Vilken tjocklek ska d minst vara på wiren?
Wirelåsen då, nåt spec. krav på dom?
*ca 100 kvm golv....10 st armeringsmattor
Tacksam för snabbt svar..
Vilken tjocklek ska d minst vara på wiren?
Wirelåsen då, nåt spec. krav på dom?
*ca 100 kvm golv....10 st armeringsmattor
Tacksam för snabbt svar..
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 850 inlägg
Har du hittat till denna tråd? Där finns en hel del info
http://www.byggahus.se/forum/el/92970-potentialutjaemning.html
http://www.byggahus.se/forum/el/92970-potentialutjaemning.html
Nu är jag ingen elektriker, dessutom är jag lite skeptiskt till vilken nytta PUS-jordning verkligen tillför. Trots allt så lägger jag givetvis ner en wire i min egen grund, bara för att ... 
Jag tycker att man lämpligtvis väljer wire-diameter = armeringsmattans diameter.
Dvs med 6150-matta så 6 mm wire, en 5150-matta 5 mm wire. Dock inte mindre än 5mm, då stål har runt dubbla resistiviteten mot koppar.
Anledningen är att wirelås fungerar relativt dåligt om inte båda bitarna har samma diameter.
Men egentligen är det lite olika på olika lås. 6mm wire är dock helt OK rent avseende på dimension.
Välj sen varmgalvad wire, inte elgalvad. Betongen är en hyggligt trist miljö, elgalvat klarar sig inte.
Även wirelåsen ska givetvis vara av en bra och varmgalvad typ.
Wiren ska "gå förbi" alla armeringsmattor och sättas fast med två wirelås i varje matta. Var noga med detta arbete, skrapa/fila bort rosten innan. Skruva fast låsen hårt, med hårt anliggningstryck kryper det inte så lätt in korrosion mellan.
Jag tycker att man lämpligtvis väljer wire-diameter = armeringsmattans diameter.
Dvs med 6150-matta så 6 mm wire, en 5150-matta 5 mm wire. Dock inte mindre än 5mm, då stål har runt dubbla resistiviteten mot koppar.
Anledningen är att wirelås fungerar relativt dåligt om inte båda bitarna har samma diameter.
Men egentligen är det lite olika på olika lås. 6mm wire är dock helt OK rent avseende på dimension.
Välj sen varmgalvad wire, inte elgalvad. Betongen är en hyggligt trist miljö, elgalvat klarar sig inte.
Även wirelåsen ska givetvis vara av en bra och varmgalvad typ.
Wiren ska "gå förbi" alla armeringsmattor och sättas fast med två wirelås i varje matta. Var noga med detta arbete, skrapa/fila bort rosten innan. Skruva fast låsen hårt, med hårt anliggningstryck kryper det inte så lätt in korrosion mellan.
Om jag inte minns alldeles fel så ska Pusjorden ha samma dimension som Jorden i centralen dock minst 6mm2
Ja jäsikens, och du verkar ha rätt också. Stål leder 9,3 ggr sämre än koppar. :x
http://sv.wikipedia.org/wiki/Resistivitet
Det betyder 8mm galvad stålwire.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Resistivitet
Det betyder 8mm galvad stålwire.
Har det verkligen någon betydelse?Mikael_L skrev:
Hur stora strömmar skall ledas bort egentligen?
Det är ju fråga om att kortsluta, inte leda någon stor effekt.
//KoW
Så om blixten slår ned i bottenplattan/armeringen så skall...?elmont skrev:
Ääääh, vad var det nu jordningen av armeringsmattorna skulle fixa?
//KoW
krypströmmar?KnockOnWood skrev:
Jordningen av armeringsmattorna är tillför att det inte skall uppstå farliga spänningsskillnader medllan plattan och andra metalldelar i byggnaden.
Strömmarna kan bli AVSEVÄRDA. Ett blixtnedslag handlar om strömmar på 30 - 100 kA, och effekter uppåt 1000 MW så snåla inte på dimensionerna.
Strömmarna kan bli AVSEVÄRDA. Ett blixtnedslag handlar om strömmar på 30 - 100 kA, och effekter uppåt 1000 MW så snåla inte på dimensionerna.
Pus ska fixa att så mycket som möjligt har samma elektriska potens OAVSETT vad som vållar spänningsskillnaderna. Tex. kan en blixt komma in i ena delen av huset och gå ut i den andra, under sin färd genom huset kan man få en spänningsskillnad på många tiotusen volt/m det kommer ofelbart att förstöra allt elektriskt ( och mycket mera) i dess väg. Med riktigt utförd PUS kommer spänningsskillnaderna i stort försvinna och skadorna minimeras. En riktig utförd pus med jordtag (ring kring huset) är troligen det bästa åskskydd man kan få
Man får skilja på två huvudlinjer vad gäller den ofta diskuterade potentialutjämningen.
Dels kraftfrekventa felströmmar dvs 50Hz som gäller direkta fel i eller utanför den egna anläggningen, detta berör då direkt elsäkerhetsföreskrifter mm. Dels såna överspänningar som direkt eller indirekt härstammar från åskslag. Båda kan dock ha gemensamma beröringspunkter och får god sammanlagringseffekt i skyddshänseende vid korrekt utförda åtgärder.
Vid spänningssättning pga isolationsfel i någon del av elinstallationen gäller som vanligt att binda samman ledande berörbara delar lågimpedivt. I detta fall är impedansen i praktiken rent resistiv så rejäl area av goda ledare ger positiv effekt. Som många tidigare trådar tagit upp är det bara att ansluta större ledande byggnadsstrukturer, rörsystem, armering osv till matande nätets PEN eller PE. Vid nybygge eller större renoveringar är det ju lätt att utföra på ett bra och billigt sätt, att ansluta så skenbart försumbara delar som putsnät eller nät vid golvvärmekabel kan skydda mot oförutsägbar spridning av fel vid spikning, skruvning etc.
Vid åsköverspänningar gäller däremot att impedansen kan ses som rent induktiv pga de branta fronterna på strömpulsen. Där får nu ledningsförmågan mindre betydelse och tvärsnittets utbredning dvs flata ledare med stor yta betyder mer och viktigast av allt är att hålla alla förbindningar korta <1m annars blir det i stort verkningslöst. Energiinnehållet är trots allt för det mesta beskedligt så arean behöver inte vara speciellt stor. En bra och enkel metod för armeringen i plattor är att använda vanligt bandstål, plattjärn tex 3x30 som enkelt svetsas i 2-3 punkter per matta. Dras detta i ett H eller runt ytterkanten är det enkelt att dra upp ett stick på några olika platser där det sen kan bli aktuellt med skyddsutjämning.
För överspänningsskydd på inkommande el och ev tele gäller i högsta grad ovanstående med korta anslutningar för skydden. Samt att om möjligt ordna skyddet för tele invid skydden för elmatningen. Små skillnader i montagesätt ger verkligen stor skillnad i verkan av skydden. Skydd direkt där matningen kommer in, ingen parallell förläggning av kablar före-efter skydd, korta ledningar i dm klassen, då finns i kombination med övrig PU stora förutsättningar att klara de flesta indirekta åskslag.
Som skydd skulle jag vilja framhålla de numera vanliga kombinerade "grov-mellanskydd" med 800V restspänning, de finns i tex ELROND och GAROS sortiment. De rena grovskydden med gnistgap verkar på en nivå där redan elleverantören ska vidta åtgärder och mellanskydden finns i många utföranden som har dålig impulstålighet. I vanlig ordning är det dumt att spara på detta om man nu bestämmer sig för att göra något överhuvudtaget, finns många leverantörer av skydd vars innehåll och funktion är tveksamt.
Dels kraftfrekventa felströmmar dvs 50Hz som gäller direkta fel i eller utanför den egna anläggningen, detta berör då direkt elsäkerhetsföreskrifter mm. Dels såna överspänningar som direkt eller indirekt härstammar från åskslag. Båda kan dock ha gemensamma beröringspunkter och får god sammanlagringseffekt i skyddshänseende vid korrekt utförda åtgärder.
Vid spänningssättning pga isolationsfel i någon del av elinstallationen gäller som vanligt att binda samman ledande berörbara delar lågimpedivt. I detta fall är impedansen i praktiken rent resistiv så rejäl area av goda ledare ger positiv effekt. Som många tidigare trådar tagit upp är det bara att ansluta större ledande byggnadsstrukturer, rörsystem, armering osv till matande nätets PEN eller PE. Vid nybygge eller större renoveringar är det ju lätt att utföra på ett bra och billigt sätt, att ansluta så skenbart försumbara delar som putsnät eller nät vid golvvärmekabel kan skydda mot oförutsägbar spridning av fel vid spikning, skruvning etc.
Vid åsköverspänningar gäller däremot att impedansen kan ses som rent induktiv pga de branta fronterna på strömpulsen. Där får nu ledningsförmågan mindre betydelse och tvärsnittets utbredning dvs flata ledare med stor yta betyder mer och viktigast av allt är att hålla alla förbindningar korta <1m annars blir det i stort verkningslöst. Energiinnehållet är trots allt för det mesta beskedligt så arean behöver inte vara speciellt stor. En bra och enkel metod för armeringen i plattor är att använda vanligt bandstål, plattjärn tex 3x30 som enkelt svetsas i 2-3 punkter per matta. Dras detta i ett H eller runt ytterkanten är det enkelt att dra upp ett stick på några olika platser där det sen kan bli aktuellt med skyddsutjämning.
För överspänningsskydd på inkommande el och ev tele gäller i högsta grad ovanstående med korta anslutningar för skydden. Samt att om möjligt ordna skyddet för tele invid skydden för elmatningen. Små skillnader i montagesätt ger verkligen stor skillnad i verkan av skydden. Skydd direkt där matningen kommer in, ingen parallell förläggning av kablar före-efter skydd, korta ledningar i dm klassen, då finns i kombination med övrig PU stora förutsättningar att klara de flesta indirekta åskslag.
Som skydd skulle jag vilja framhålla de numera vanliga kombinerade "grov-mellanskydd" med 800V restspänning, de finns i tex ELROND och GAROS sortiment. De rena grovskydden med gnistgap verkar på en nivå där redan elleverantören ska vidta åtgärder och mellanskydden finns i många utföranden som har dålig impulstålighet. I vanlig ordning är det dumt att spara på detta om man nu bestämmer sig för att göra något överhuvudtaget, finns många leverantörer av skydd vars innehåll och funktion är tveksamt.
Bra sammanfattning av GK100.
För att ge lite konkreta exempel kan jag berätta lite om hur jag tänkt i samband med renoveringen och tillbyggnaden av vårt gamla hus på 300m2.
Det är omöjligt att få till den ideala uppbyggnaden där alla ledningar kommer in på samma ställe i byggnaden och potentialutjämnas där. Elcentralen sitter på andra våningen och el och vatten kommer in på motsatta sidor av huset.
Åskskydd/EL. Även om kostnaden (ca 7 000 för grov och mellanskydd) är hög så kostar den nya värmepumpen tio gånger mer. Detta är därmed en no-brainer.
Åsksydd/Tele. Lyckligtvis fick vi fiber här i obyggden så detta är löst.
Åsksydd/Data. Lokala nätverk som binder samman datorer anslutna till olika faser ser jag som en stor potentiell risk. Det går inte att undvara trådbundet nätverk till 100%, men de flesta datorerna är anslutna trådlöst och därmed immuna mot transienter via nätverket.
Potentialutjämning. Vi har ca 60 m2 ny- och omgjutna golv. Helt nytt vattensystem och ny golvvärme. Allt detta har jag potentialutjämnat med galvad stålwire. Problemet är att elcentralen och PU-skenan ligger 8 meter bort och på andra våningen. Här får man en högimpediv förbindelse för snabba transienter (läs åska), men det är inte mycket att göra åt den saken. Det viktiga är i alla fall att alla metalldelar, maskiner och golv i bad(och tvätt)rummet är lågimpedivt förbundna med korta och grova ledare för att förhindra personfara.
Jordtag. Sista delen att göra. Ett lokalt jordtag har flera fördelar. Släpper PEN-ledaren på inkommande matning har man direkt en livsfarlig situation i huset samtidigt som det föreligger goda chanser att all elektronik blir förstörd. Likaså får man med ett lokalt jordtag man en lågimpediv väg till jord för transienter som tas upp av mellanskyddet i centralen. Elleverantörens jordpunkt ligger drygt 100 ledningsmeter från huset och risken är då att transienter i stället väljer att gå till jord via någon pump eller, exempelvis, tvättmaskinen.
För att ge lite konkreta exempel kan jag berätta lite om hur jag tänkt i samband med renoveringen och tillbyggnaden av vårt gamla hus på 300m2.
Det är omöjligt att få till den ideala uppbyggnaden där alla ledningar kommer in på samma ställe i byggnaden och potentialutjämnas där. Elcentralen sitter på andra våningen och el och vatten kommer in på motsatta sidor av huset.
Åskskydd/EL. Även om kostnaden (ca 7 000 för grov och mellanskydd) är hög så kostar den nya värmepumpen tio gånger mer. Detta är därmed en no-brainer.
Åsksydd/Tele. Lyckligtvis fick vi fiber här i obyggden så detta är löst.
Åsksydd/Data. Lokala nätverk som binder samman datorer anslutna till olika faser ser jag som en stor potentiell risk. Det går inte att undvara trådbundet nätverk till 100%, men de flesta datorerna är anslutna trådlöst och därmed immuna mot transienter via nätverket.
Potentialutjämning. Vi har ca 60 m2 ny- och omgjutna golv. Helt nytt vattensystem och ny golvvärme. Allt detta har jag potentialutjämnat med galvad stålwire. Problemet är att elcentralen och PU-skenan ligger 8 meter bort och på andra våningen. Här får man en högimpediv förbindelse för snabba transienter (läs åska), men det är inte mycket att göra åt den saken. Det viktiga är i alla fall att alla metalldelar, maskiner och golv i bad(och tvätt)rummet är lågimpedivt förbundna med korta och grova ledare för att förhindra personfara.
Jordtag. Sista delen att göra. Ett lokalt jordtag har flera fördelar. Släpper PEN-ledaren på inkommande matning har man direkt en livsfarlig situation i huset samtidigt som det föreligger goda chanser att all elektronik blir förstörd. Likaså får man med ett lokalt jordtag man en lågimpediv väg till jord för transienter som tas upp av mellanskyddet i centralen. Elleverantörens jordpunkt ligger drygt 100 ledningsmeter från huset och risken är då att transienter i stället väljer att gå till jord via någon pump eller, exempelvis, tvättmaskinen.
Redigerat:
Vad gäller fibern: är du säker på att det är en fiber med ickeledande styrkeelement i fiberkabeln (ståltråd är populärt att använda och leder bra) samt isolerande fyllnadsmaterial?
Vad gäller datanät: bäst skydd får man om datanätet följer elnätet, dvs en hierarkisk utbyggnad där båda träden följer varandra.
Vad gäller datanät: bäst skydd får man om datanätet följer elnätet, dvs en hierarkisk utbyggnad där båda träden följer varandra.