Räknas inte arvode som en slags lön? Då ska väl det dessutom bokföras på "rätt" sätt och det kan väl också bli tal om att betala arbetsgivaravgifter på arvodet?
 
  • Gilla
Hemmakatten och 1 till
  • Laddar…
Nerre skrev:
Räknas inte arvode som en slags lön? Då ska väl det dessutom bokföras på "rätt" sätt och det kan väl också bli tal om att betala arbetsgivaravgifter på arvodet?
Arvoden under 1.000 kronor är inte skattepliktiga, dvs man behöver inte betala varken skatt eller arbetsgivaravgifter. 1.000 kr eller mer blir det som du skriver, om inte arvodet faktureras från någon med F-skatt.
https://www.skatteverket.se/privat/...privatperson.4.d1afd3103d689ac2a80002439.html
https://www.skatteverket.se/foretag...tteregler.4.70ac421612e2a997f85800030688.html
 
  • Gilla
helder
  • Laddar…
Nerre skrev:
Räknas inte arvode som en slags lön? Då ska väl det dessutom bokföras på "rätt" sätt och det kan väl också bli tal om att betala arbetsgivaravgifter på arvodet?
Så är det.
Och alla beslut på stämman ska så klart med i protokollet.

Fråga om arvode för styrelse och revisor är ofta en stående punkt på stämman, även i föreningar där allt arbete sker helt ideellt.
 
Nerre skrev:
Det är också rätt vanligt att den som motvilligt hamnat i en styrelseroll (på grund av lågt intresse från övriga medlemmar) försöker "få ut så mycket som möjligt" av det. Det kan handla om att låta sin egen firma göra jobb åt föreningen, ta betalt för sånt som andra medlemmar hade kunnat göra gratis etc.
Har du varit aktiv i många föreningar?
Personligen har jag ALDRIG sett detta i nån förening jag varit aktiv i, dock brukar man ofta höra liknande från dem som aldrig engagerar sig
 
Ja, jag har varit aktiv i många föreningar, varit revisor i flera föreningar och haft insyn i andra föreningar där oegentligheter har förekommit.

Jag har varit med i två föreningar där kassörer har polisanmälts för förskingring, jag har haft insyn i en samfällighet där styrelsen betalat ut ersättning till sina familjemedlemmar för att de gjort jobb, medans när andra medlemmar i samfälligheten gjort samma jobb betalades ingen ersättning. Det var den senare samfälligheten som jag tror anmäldes för att de inte bokfört detta som löner och betalat arbetsgivaravgifter. (Jag är inte själv med i den men har en släkting som är med, så jag har inte riktigt alla detaljer, men jag har sett revisionsberättelsen och årsmötesprotokollet.)

Och om du undrar om jag har varit engagerad så har jag varit ideellt arbetande scoutledare i 30 års tid, jag sitter kvar som revisor i en förening som jag inte längre är medlem i.
 
  • Gilla
helder
  • Laddar…
O
När jag satt i styrelsen i den BRF jag bodde i, så var jag väldigt noga med att inte ha några fingrar i "syltburken"

Men det var en brf i närheten som blev väldigt (Ö) kända... Där hade de som satt i styrelsen egna företag och fakturerade föreningen hur mycket som helst. De vart avsatta och granskade av myndigheten.
 
Om man skall vara riktigt strikt, så innebär ett styrelseuppdrag att man skall lägga "erforderlig tid" på uppdraget, och för det får man den ersättning som beslutats på stämman. Om det sedan gäller en ideel förening, brf eller börsnoterat bolag spelar ingen roll. Styrelseuppdraget har ingen direkt begränsning i arbetsbeskrivningen.

Som styrelseledamot har du ingen rätt att få ut mer än det beslutade arvodet, oavsett vad du gör för verksamheten.

Detta bryts det dock mot även i A-liste noterade börsbolag, där styresledamöter ofta tar ut "konsultarvode" för olika insatser som de anser ligger utanför styrelseuppdaget. I strikt formell mening är det olagligt, men ingen kommer att bråka om det så länge de har en majoritet med sig på bolagsstämman.
 
  • Gilla
Hemmakatten och 2 till
  • Laddar…
Det finns väl inget som hindrar att man har flera "jobb"?

Man sitter i styrelsen 5 timmar i veckan, sen jobbar man som maskinförare 35 timmar i veckan. När man jobbar som maskinförare finns det väl inget formellt hinder att man gör grävjobb åt den styrelse där man även är ledamot? Då förutsätter jag alltså att styrelsen beslutat att lägga ut det jobbet på nån extern.

Det ingår ju knappast i styrelsens arbetsuppgifter att köra grävmaskin?

Däremot ska ju styrelsen kunna visa att föreningen tjänar på att låta ledamotens firma ta jobbet. Det är oftast där det brister. Styrelsen bör ju ta in flera offerter och välja den som är bäst för föreningen, inte den som är bäst för styrelsen.

Den ledamot som har grävfirman bör ju också lägga ner sin röst i valet av leverantör eftersom det annars kan ses som jäv. Men det slarvas det antagligen också med.

Jag kan tänka mig att det låter ungefär så här:

- Vi behöver nån som gräver bort den där jordhögen.
- Jag har grävfirma, jag kan fixa det till ett bra pris.
- Ok, vi andra har ingen koll så du får göra det.


I en förening jag var med i så KRÄVDE redaktören för medlemstidningen att föreningen skulle köpa in en Mac och InDesign till honom så han kunde göra medlemstidningen. Annars vägrade han göra tidningen. Då gick jag och en annan medlem (föreningens ena revisor, jag undrar om jag också var revisor då eller blev det året efter...) in och tog över redaktionsjobbet med Scribus och våra privata datorer.

I den föreningen så bestämde sig dessutom en ordförande för att på eget bevåg beställa annonser för 10 000. Utan styrelsebeslut i ryggen. Det fanns visserligen en budgetpost avsatt till rekryteringskampanj, men styrelsen hade ju inte beslutat om när och var man skulle annonsera.
 
Redigerat:
i våran fiberförening har styrelsen 9 tusen kr att fördela som dom vill bland styrelsen.

jag satt som ordförande i en bostadsrättsförening med 84 lgh, jag hade 6 tusen om året i fast arvode, sen hade vi ett mötes arvode på 150kr och en timpeng på 120 kr om vi gjorde något arbete i föreningen (det kunde förövrigt andra medlemmar oxå få)

så där har du några referenspunkter att utgå ifrån, själv tycker jag att våran ordförande i fiberföreningen som gör extremt mycket arbete för väldigt lite pengar, speciellt då vi har haft ganska mycket problem med våran fiber de första 2 åren! jag tippar på att han dagligen lagt någon/några timmar på föreningen. samt tog styrelsen inte ut något arvode första åren innan själva fibern var igång!.
 
  • Gilla
helder och 1 till
  • Laddar…
Lagen se SFS 1981:739 §4 p1. säger att 60:- är vad man får ta för en påminnelse (om man inte är staten förstås, de tar ju 500:- för försening av trängselavgifter enligt en särskild lag). Dessutom krävs det att det redan på den ursprungliga fakturan står att man tar ut påminnelseavgift annars får man inte ta ut nån alls....

Så 750:- ska man omedelbart protestera skriftligt mot, betala fakturan och 60:- därtill och begära en skriftlig kredit av 690:-

Om man INTE protesterar inom skälig tid, sådär en vecka? efter att man kan anses att ha mottagit fakturan (man kan ju ha varit bortsrest, eller den har kommit i fel brevlåda...) så anses man ha accepterat fakturan. Så det gäller att smälla till direkt man får galna krav.

mvh

/Nisken
 
  • Gilla
helder
  • Laddar…
Jag tänkte på det här med påminnelse. Varför inte bara stänga av uppkopplingen (fiberföreningen då) om inte räkningarna betalats innan slutdatum? Det handlar mer eller mindre om ett musklick för att göra det.

I byn jag bodde i tidigare så fanns det också någon sådan knepig lösning. Kommunen tog över den ekonomiska biten och slog då ihop sophämtningen med uppkopplingen, så betalades inget så hämtades inga sopor heller. Sen som grädde på moset så var/är den kommunen känd för att skicka allt till inkasso istället för att skicka en påminnelse.


Själv sitter jag i en slöjdförening som IT-ansvarig. Jag offrar kanske 10-20 timmar om året till det + att jag klipper klorna på ordförandets katt mot att jag får behålla huvudnyckeln till lokalerna = fritt nyttjande av alla maskiner och verktyg man kan hitta i en slöjdsal. :D
 
  • Gilla
helder
  • Laddar…
Trist med styrelser som plockar ut för stora arvoden. Säkert inte ovanligt att styrelser i föreningar
med bra ekonomi tar för sig, och presenterar alla uttag på årsmötet, under
exv. kontot driftskostnader, som vår förening i Mellansverige brukar göra.
Föreningsteknik gäller även inom kommunala möten.
De tjänstvilliga, erbjuder sina kunskaper och får oftast betalt, och ingen vill idag jobba
gratis, inte ens i vanliga ideella föreningar, vilket omfattar ett stort föreningsområde.

Kanske borde ideell verksamhet tittas på under lupp, då där finns mycket att syna.
Tycker att det är märkligt att inte berörda myndigheter synar noggrannare det djupast
liggande kortet, som kostnaden baserats på.
varje kontopost är kopplat mot varje verifikat, och obehöriga s k lekmannarevisorer anses
behöriga att ändå syna av föreningars olika räkenskaper, trots att de oftast är lojala mot det,
som ska granskas, och därmed godkänna hela verksamheten, t.o.m. hög årsomsättning..
Det brukar finnas som ett stim av olika intressen omkring styrelsens förvaltade pengar, som
kan kvittas mot tänkbara tjänster.
Vår bredbandsförening har beslutat att flytta parallell beslutsrätt till ett
nystartat AB, och många styrelsevalda har en låt gå attityd som är irriterande lamt.
Röstande medlemmar godkänner oftast, och ifrågasätter sällan utan sitter tysta och
vågar inte bli obekväma på mötet, utan är medgörliga och flyter med, vilket för min del är konstigt.

Många svenskar tiger hellre, än säger ifrån öppet, då Svensson ser ut att sakna mod, som istället
borde plockas fram emellanåt och användas kritiskt för medlemmarnas skull för föreningen.
Eller är det så illa att många inom föreningslivet, har en passiv låt gå attityd, och därmed är
nöjda med att ha det som andra beslutat, trots att föreningens ekonomi borde ha lockat
medlemmarnas intresse.
 
Problemet tror jag är att folk i gemen idag inte inser skillnaden mellan att vara medlem i en förening och att köpa en tjänst.

Grunden för föreningar är ju att göra saker tillsammans med de andra medlemmarna, inte att majoriteten betalar några få för att sköta jobbet.
 
  • Gilla
Flamman och 1 till
  • Laddar…
Klart att det finns Föreningar som missköts & om så är fallet så skall de skyldiga står till svars.

Men, problemet för de flesta Föreningar är att många medlemmar vill komma till dukat bord utan egen arbetsinsats..... dvs, man förutsätter (utan att skämmas) att någon av de andra medlemmarna skall göra det jobb man själv undanhåller sig från att göra.

En del Klubbar/Föreningar (syftar inte på Fiber) väljer att erbjuda alternativ..... Ex; Alt 1 - Den medlem som är med på arbets/städ dagar samt deltar & hjälper till enligt de krav som finns.... betalar 500kr per år i medlemsavgift.
Alt 2 - Den medlem som vill slippa arbetsinsats betalar 2000kr per år.

Att efter uppstart leja bort en del av det löpande tidskrävande jobbet med fakturering/bokföring avlastar Styrelsen för en Fiber förening avsevärt....men blir såklart en kostnad.

Jag tror att det är väldigt viktigt att man inte kör slut på de förmågor som är villiga att ställa upp ideellt om man inte vill stå där utan några som vill ställa upp & man tvingas leja bort allt jobb (dyrt) alternativt sälja nätet (mycket dumt).

Personligen är jag tveksam till Styrelsearvoden.... ser hellre att Styrelsen visas uppskattning med något typ en trevlig "Steak dinner"/Julbord eller liknande.... en eller två gånger per år.
 
  • Gilla
Flamman
  • Laddar…
Ekonomiska föreningar är i grund och botten en sorts företag, som drivs i syfte att tillhandahålla en eller annan nyttighet på en mer eller mindre begränsad marknad. Specifikt för den typiska EKF:en är att ägare och kunder är desamma. De har med andra ord två roller.

Bara med denna insikt blir det fullt begripligt och hanterbart såväl juridiskt som moraliskt, att en medlem (hur aktiv eller inaktiv medlem som helst) kan åberopa sin rätt som konsument visavi ett säljande företag. Man behöver inte gå på årsmöten för att bevärdigas rätten att ha synpunkter på leveranser och fakturor. Det räcker att åberopa konsumenträtt. Den orätt behandlade konsumenten tillhandahålles faktiskt en hel uppsättning skyddslagar. De gäller oavsett om konsumenten är delägare eller ej i det företag som blivit konsumentens motpart i en tvist.

Problemet med passiva och/eller "rånade" småägare är djupare. Lagen tillhandahåller nämligen inget förbud mot att göra dåliga affärer. Aktiebolagslagen innehåller viss skyddslagstiftning mot majoritetsägares envälde i AB. I EKF:er saknas motsvarigheten, eftersom en medlem - oavsett sin insats - äger endast en röst. Resultatet av detta blir att rättssäkerheten faktiskt kan vara mindre för en fibermedlem en för minoritetsägaren i ett storföretag.

OBS att jag med detta på inget sätt tar ställning för eller emot i trådens faktiska fall. Jag beskriver bara ramarna, och vill påminna om medlemmens dubbelroll.
 
  • Gilla
Enolf och 2 till
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.