Peters shotgunhus i Husdrömmar - med ALLT om konstruktionen

[Josth]

Det är jag som byggt huset, jag tycker detta är ett intressant samtalsämne och jag vill egentligen inte ge mig in i samtal kring huset eftersom det är många val och aspekter jag gjort som inte alla vet bakgrunden till och andra hade sannolikt inte gjort som jag som är svårt förklara och bli förstådd.

Jag planerade för att kunna eftermontera luft-luft värmepump på en plats i mitten av huset. Där jag över en öppning kan husera en innerdel åt varsitt håll. Jag har dock inte framdragit elen till inomhusdelarna men till utomhusdelar.

Gällande uppvärmningen har jag gjort många beräkningar och funderat mycket på det. Ett fel jag uppgav till Byggahus reporter är att den beräknade kostnaden för elförbrukningen var cirka 42 000 kr (Detta var utefter förbrukning januari till augusti 2024 som jag räknade om) men den faktiska blev 34 848 kr (20 677 kWh) inkl. nät och överföring etcetera. Cirka 1,69 kr per kWh i jämförelse med pelletskaminen där pelletsen kostade 0,99 kr per kWh inkl. frakt. Dock om man räknar in alla kostnader för pelletskaminen under dess beräknade livslängd 15 år med sotning och installation etcetera Så blir den 9,7 per kWh för myseldandet vid heltidsbonde och 42,7 kr per kWh om man bara är där 80% av tiden. Så mer prisvärt bara köra radiatorer men så klart mysigt med kamin.

Om jag installerar en luft-luft av bättre märke som klarar utomhustemperaturen och värmer 60 procent av huset så kan jag enligt installatören förvänta mig en besparing realistiskt på 40-60 procent av elförbrukningen för värmen. Jag räknar in att jag lånar till pumpen och betalar amortering under dess livslängd och ränta. Jag räknar med pump, stativ, platta/stenar/grus, elinstallation från central och värmetråg så får jag en möjlig årlig besparing på cirka 4 104 kWh eller 6 917 kr som ger mig en återbetalningstid på nästan 8 år.

Eftersom huset är långsmalt (vilket man kan tycka är dumt) kommer inte en pump kunna värma hela huset och om jag installerar 2 pumpar enligt ovan exempel kan jag inte riktigt få samma nytta av värmen då kaminen värmer ena halva. Men då blir återbetalningstiden nästa 13 år.

Om huset i stället används som fritidshus 20% av tiden med 15 grader övrig tid så blir kalkylen sämre. Då minskar det totala behovet av kWh från 20 677 till 14 271 och kostnaden från 34 848 kr till 27 116 kr. Återbetalningstiden blir då cirka 8 år för en värmepump och 14 år för två pumpar. Kallställer jag huset helt i stället för att sänka tempen till 15 grader de 80 procent huset inte används blir det en kostnad att ha värmepump(arna) och ingen besparing.



2 pumpar ger alltså ingen lönsam kalkyl, eftersom återbetalningstiden är liknande som livslängden, men dom kan ju så klart hålla längre än 15 år, då blir det en annan sak. 1 pump kan vara idé men är det verkligen värt det? Det får jag fundera vidare på! Efter pumparnas livslängd cirka 15 år ska köldmedium och pumparna bytas ut och ersättas. Vad den miljöbelastningen kan jag inte uppskatta. Det finns flera som berättat om problem med kondensvatten och liknande. El-radiatorerna kommer sannolikt fungera i 30-50 år innan de behöver bytas ut (bara radiatorer kostar under 16 tkr) och i alla fall vissa av dem behövs som stöd till värmepumparna oavsett. Det är helt tyst med elradiatorer och helt bekymmersfritt, inget kallras från fönstren och smidigt justera temperaturen i respektive rum.

Ser du något fel i mina beräkningar så hojta gärna till, om jag kan spara pengar och få en bättre lösning så är jag öppen för det! Har man pengarna och inte behöver låna så förbättrar ju det kalkylen en del med marginellt då räntan är låg. Sen om man bor i Skåne där elpriserna är annorlunda blir kalkylen så klart helt annorlunda.


Min avsikt är inte heller att bo permanent i fritidshuset men jag har inte råd att ha två hus som läget är nu. Så jag byggde ett fritidshus och bor där ett tag tills jag bestämt mig vart jag vill bo och hur.

Tack för ett utomordentligt utvecklat och omfattande svar! Det är mycket arbete du lagt ner på att fundera kring detta förutom hela bygget. Först tänker jag på att du borde titta på Daikin Perfera XTH30 eller XTH40 om du är intresserad av luftvärmepumpar. De är utvecklade för att ge värme även vid -30 °C, bättre än Daikin Comfora. Det är sedan utomordenligt viktigt hur utedelen monteras med hänsyn till möjliga snödrivor runt husknuten och avrinning av kondensvattnet som fryser till is som kan bilda en is-pelare. I Norrland monterar man ofta utedelen mycket högt på fasaden för att klara stora snödjup. Det är viktigt att använda stålfjädrar för att dämpa vibrationer mot fasaden istället för gummidämpare som blir hårda i kylan. Om man bor där det är helt tyst så kan jag förstå att man funderar på om det tydliga surrandet från luftvärmepumpens utedel är värt det eller ej förutom påverkan på värmekomforten i huset. Jag tror nog på en något högre energibesparing med luftvärmepump än i ditt antagande men det är ett speciellt hus så det är svårt att säga något med säkerhet.

När man gör återbetalningskalkylen för att beräkna återbetalningstiden brukar man heller inte ta med amorteringen. Den räknas inte som en kostnad/utgift utan bara som en återbetalning. Om man räknar den blir det som att man i princip räknar värmepumpens pris/investeringen två gånger om under de åren. Både att man betalar värmepumpen med amorteringarna och hur lång tid det tar att återbetala samma värmepump igen med resten av överskottet per år. I första exemplet med 1 pers i huset så får jag det man vanligtvis menar med återbetalningstiden till 5,1 år respektive 6,9 år med övriga indata oförändrade. Vanligtvis brukar det löna sig inom fem år med luftvärmepump.

 

[nilsson_architecture]

Tack för input. Jag räknar återbetalning på 15 år med amorteringar av investering på produktens livslängd. Jag måste ju sannolikt byta ut pumpen efter 15 år och får då ny kostnad för den. Så jag drar av totalkostnaden delat på 15 per år och får därmed fram en för mig relevant återbetalningskalkyl. Man kan ju räkna på andra sättet som du redovisar jag tycker det spelar mindre roll. Jag pratade med två olika installatörer och jag tror min besparingaskalkyl är realistisk.

Om det är 5 eller 9 år kanske är mindre intressant. Det är många faktorer att väga in som komfort och ljud. Samt om jag kommer använda huset bara som fritidshus och kallställa helt. Då är det helt ointressant med luft värmepump.

Jag är tacksam för förslaget av andra modeller, jag ska fundera på det fram till sommaren. Är ingen ko på isen direkt. Besparingen som jag ev. Går miste om kräver ändå en stor kontantinsats eller utökad lån så inget jag gör i en handvändning.

 

[nilsson_architecture]

Har någon frågor till mig som byggt huset så svarar jag på dom om jag kan. Ställ dom isf pånytt till detta inlägg.

 

[Markokoistinen]

is lönar det sig med bergvärme

Jag blev också väldigt förvånad över att man klarar energikraven helt utan isolering och med ditektel.
I min kommun säger man att det är i princip samma regler för energiprestanda för nybyggda fritidshus som permanenthus. Iaf sa de det när jag sökte bygglov 2017.

Hur är det ens möjligt? Finns det inga nationella regler?

det finns inga energikrav på fritidshus.

 

[Huddingebo]

det finns inga energikrav på fritidshus.

Ja högst 4 månader per år i detta fallet då. .
Ställer mig väldigt tveksam till att han har lagt flera miljoner på att bygga ett hus i glesbygd som han inte tänker bo i mer än fyra månader.
Speciellt när han inte verkar ha något eget boende utöver detta.

 

[Markokoistinen]

Ja högst 4 månader per år i detta fallet då. .
Ställer mig väldigt tveksam till att han har lagt flera miljoner på att bygga ett hus i glesbygd som han inte tänker bo i mer än fyra månader.
Speciellt när han inte verkar ha något eget boende utöver detta.

Det är han nog inte ensam om
Det är därför många bor i vinterbonade fritidshus i Sverige Man ser ju den beskrivningen på hemnet ofta av mäklare och en del som dom är större fritidshus säljs som vanliga villor när dom säljs vidare efter byggnation.


Det finns inte häller några lagar som reglerar kring boende i ditt fritidshus.
Det fanns en skilland för i tiden, men inte längre, det var ett tag sedan den skillanden togs bort.
då var skillanden i taxeringen.

idag är båda Villa och fritidshus "småhus" i taxeringen och du får skriva dig på båda.
Så när det är genomfört och gått igenom bygglov etc är det i pricnip vilket hus som helst.

Rätt vanligt sätt att kringgå vissa regelverk om har mer en ett annat boende och bygger nytt i skärgården tex. Vips så bor man där på heltid

BBR/PBL
För fritidshus finns vissa undantag från kraven på byggnader i plan- och bygglagstiftningen. Det gäller kraven på.

• tillgänglighet
• bostadsutformning,
• rumshöjd
• driftutrymmen
• energihushållning
• hushållning med vatten
• bredbandsanslutning.

 

[jliljeha]

Jag bodde i en hus klassat som fritidshus 2007 till 2014, det är fullt tillåtet. Vårt hade fyra rum och kök och ett stort garage, de flesta grannhusen var också permanent bebodda.

Området var dock ett fritidshusområde från början - det finns många sådana exempel.

 

[maria01]

Ja högst 4 månader per år i detta fallet då. .
Ställer mig väldigt tveksam till att han har lagt flera miljoner på att bygga ett hus i glesbygd som han inte tänker bo i mer än fyra månader.
Speciellt när han inte verkar ha något eget boende utöver detta.

varför ställer du inte frågan direkt till han

 

[nilsson_architecture]

Ja högst 4 månader per år i detta fallet då. .
Ställer mig väldigt tveksam till att han har lagt flera miljoner på att bygga ett hus i glesbygd som han inte tänker bo i mer än fyra månader.
Speciellt när han inte verkar ha något eget boende utöver detta.

Tomten som är bebyggd ligger i ett fritidshus med en äldre detaljplan där man empelvis inte får ha vanligt avlopp och byggrätterna är anpassad efter fritidshus. Det skulle vara märkligt att bygga ett permanent hus i området som inte skulle passa in.

Självklart kan man inte söka för fritidshus i en storstadsmiljö och inte med en standard för permanent boende. Det skulle nog de flesta kommuner inte bevilja bygglov på. Men som i mitt fall i ett område med 300-400 fritidshus är det helt normalt.

Min avsikt är inte heller att bo permanent i fritidshuset men jag har inte råd att ha två hus som läget är nu. Så jag byggde ett fritidshus och bor där ett tag tills jag bestämt mig vart jag vill bo och hur. Jag hoppas kunna hitta en partner och tillsammans köpa en lägenhet eller bygga hus i en större stad inom kort och ha kvar mitt hus som fritidshus eller också säljer jag huset och flyttar någon annanstans. Det är avsikten med husbygget, tänkt användning under husets livslängd och inte några få år och lämpligheten som ska avgöra i bedömningen om man som söker bygglov får det beviljat eller inte. Inte hur huset används ett fåtal år under dess livslängd.

I tv programmet husdrömmar har jag förklarat mina tankar kring detta men det är mycket som klippts om och bort. Hoppas du nu fått en förklaring från någon som även jobbar med bygglov och har byggt just detta huset och bor där tillfälligt just nu permanent.

Det finns ingen lagstiftning som hindrar detta. Du kan läsa mer om reglerna kring fritidshus och om man kan bo permanent i ett fritidshus på Boverkets hemsida. Samma regler gäller för hela Sverige.

Ska man vara strikt och tänker bo i fritidshuset permanent rekommenderar Boverket att man söker ändrad användning och då kan kommunen ställa krav på förbättringsåtgärder för energi och tillgänglighet med mera, men då bara det som är rimligt utifrån det huset som redan finns. Men det finns ingen lag som tvingar någon att söka ändrad användning.

https://www.boverket.se/sv/PBL-kuns...ggnadsverk-tomter-mm/byggnadsverk/fritidshus/

 

[Sommartorparn]

Har någon frågor till mig som byggt huset så svarar jag på dom om jag kan. Ställ dom isf pånytt till detta inlägg.

Två undringar:
1. Hur fungerar huset i storm med tanke på att det utgör ett stort vindfång?
2. Med tanke på egna erfarenheter av mulltoa i fjällen är jag tveksam till om det kan fungera med din toakompostering. Har du hört dig för i byn angående andras erfarenheter? Som jag förstått det är den biologiska aktiviteten är långsam i det klimatet och sommaren relativt kort, så att nedbrytningen inte funkar som det är tänkt.

 

[nilsson_architecture]

Två undringar:
1. Hur fungerar huset i storm med tanke på att det utgör ett stort vindfång?
2. Med tanke på egna erfarenheter av mulltoa i fjällen är jag tveksam till om det kan fungera med din toakompostering. Har du hört dig för i byn angående andras erfarenheter? Som jag förstått det är den biologiska aktiviteten är långsam i det klimatet och sommaren relativt kort, så att nedbrytningen inte funkar som det är tänkt.

1) Jag förstår inte riktigt varför du tycker det är ett stort vindfång? Huset är mycket smalt med gaveln mot norr och har en byggnadshöjd från medelmarknivå på 4,5 meter, jag har bevarat all fjällbjörksskog runt huset och mycket nära. Takutsprången på långsidorna är cirka 20cm och på gavlarna runt 50cm för att skydda den högre fasaden mer. Taket är ett rejält plåttak med mycket grov korrigering som är fäst i 2 tums virke som läkt. Mitt hus ligger väldigt skyddat precis nedanför en höjd på tomten. Det har stormat en hel del senaste året och visst hörs det och märks i huset. Men inte mer än andra hus jag bott i på ex. Orust där det också blåser en del. Men huset står kvar på markskruven och jag märker inga spår efter potentiella skador eller risker. Du får gärna utveckla vad du menar om jag svarat på fel fundering.

2) Min granne som jag köpt tomten av har en stor tank under huset som han aldrig tänt sen huset byggdes på 70-talet. Dom använder det några veckor om året som fritidshus och har aldrig haft problem. Min toalett har en vanlig porslinsskål med ett större hål. Jag har en tank som har 1,5 kubikmeter volym där 1 kubik kan användas för avföring, den ventileras till taket och om huset används som fritidshus räknar jag med att den inte behöver tömmas på många många år, liknande om jag är själv permanent några år. Avföring blir ju när det komposteras väldigt liten volym. Jag brukar varje kvartal hittills köra runt med en kultivator ner i tanken ovanifrån. Tanken är isolerad och det har inte trots minus 35 grader ute fryst i tanken då jag rört runt iaf. En gång på sommaren dränerade jag tanken på vätska som jag blandade ut med vatten och spridde på tomten. Skulle jag byggt idag hade jag nog byggt in tanken i en liten mini källare så att jag kunde värma upp utrymmet, då tror jag komposteringen och avdunstningen skulle bli ännu bättre. Dom jag hört som har problem är med dom komposttoaletterna som är av typen mulltoa med en tank direkt i toalettstolen som ska tömmas flera gånger om året. Den har jag ingen erfarenhet men valda bort eftersom ingen jag pratade med var nöjd med den. Jag tror det är mycket viktigt med konstant ventilation upp på taket från stolen. Att man kultivera och blandar i lite strö i bland och dränerar när det blir mycket vätska och att man har en stor tank så att man inte behöver efterkompostera. Hittills bara fördelar mot vatentoalett, större hål så mindre tillfällen man behöver städa skvätt i skålen, all lukt sugs upp från stolen så det luktar aldrig på toaletten som det gör på en vanlig toalett när man bajsat. Hur den kommer fungera kan jag nog först svara på efter 5-7 år när man ev. Behöver tömmas en två skottkärror kompost. Leverantören har dock levererat samma tank till många dass i norra Sverige som funkar bra så jag är optimistisk.

 

[Sommartorparn]

1) Jag förstår inte riktigt varför du tycker det är ett stort vindfång? Huset är mycket smalt med gaveln mot norr och har en byggnadshöjd från medelmarknivå på 4,5 meter, jag har bevarat all fjällbjörksskog runt huset och mycket nära. Takutsprången på långsidorna är cirka 20cm och på gavlarna runt 50cm för att skydda den högre fasaden mer. Taket är ett rejält plåttak med mycket grov korrigering som är fäst i 2 tums virke som läkt. Mitt hus ligger väldigt skyddat precis nedanför en höjd på tomten. Det har stormat en hel del senaste året och visst hörs det och märks i huset. Men inte mer än andra hus jag bott i på ex. Orust där det också blåser en del. Men huset står kvar på markskruven och jag märker inga spår efter potentiella skador eller risker. Du får gärna utveckla vad du menar om jag svarat på fel fundering.

2) Min granne som jag köpt tomten av har en stor tank under huset som han aldrig tänt sen huset byggdes på 70-talet. Dom använder det några veckor om året som fritidshus och har aldrig haft problem. Min toalett har en vanlig porslinsskål med ett större hål. Jag har en tank som har 1,5 kubikmeter volym där 1 kubik kan användas för avföring, den ventileras till taket och om huset används som fritidshus räknar jag med att den inte behöver tömmas på många många år, liknande om jag är själv permanent några år. Avföring blir ju när det komposteras väldigt liten volym. Jag brukar varje kvartal hittills köra runt med en kultivator ner i tanken ovanifrån. Tanken är isolerad och det har inte trots minus 35 grader ute fryst i tanken då jag rört runt iaf. En gång på sommaren dränerade jag tanken på vätska som jag blandade ut med vatten och spridde på tomten. Skulle jag byggt idag hade jag nog byggt in tanken i en liten mini källare så att jag kunde värma upp utrymmet, då tror jag komposteringen och avdunstningen skulle bli ännu bättre. Dom jag hört som har problem är med dom komposttoaletterna som är av typen mulltoa med en tank direkt i toalettstolen som ska tömmas flera gånger om året. Den har jag ingen erfarenhet men valda bort eftersom ingen jag pratade med var nöjd med den. Jag tror det är mycket viktigt med konstant ventilation upp på taket från stolen. Att man kultivera och blandar i lite strö i bland och dränerar när det blir mycket vätska och att man har en stor tank så att man inte behöver efterkompostera. Hittills bara fördelar mot vatentoalett, större hål så mindre tillfällen man behöver städa skvätt i skålen, all lukt sugs upp från stolen så det luktar aldrig på toaletten som det gör på en vanlig toalett när man bajsat. Hur den kommer fungera kan jag nog först svara på efter 5-7 år när man ev. Behöver tömmas en två skottkärror kompost. Leverantören har dock levererat samma tank till många dass i norra Sverige som funkar bra så jag är optimistisk.

Tack för att du tog dig tid att svara!
Men, visst är det väl ett stort vindfång med ett så långt hus, dessutom uppställt på pålar!? Men kanske du utgick från huvudsaklig vindriktning vid storm när du placerade huset? Det jag framför allt tänkte på när jag ställde frågan var drivbildning mot huset, men såklart också risken för skador.

Låter ju betryggande att det finns andra med samma toalösning som det funkar för!

 

[nilsson_architecture]

Tack för att du tog dig tid att svara!
Men, visst är det väl ett stort vindfång med ett så långt hus, dessutom uppställt på pålar!? Men kanske du utgick från huvudsaklig vindriktning vid storm när du placerade huset? Det jag framför allt tänkte på när jag ställde frågan var drivbildning mot huset, men såklart också risken för skador.

Låter ju betryggande att det finns andra med samma toalösning som det funkar för!

Allt är relativt. Ett vanligt litet flerbostadshus per trapphus är cirka 18 till 26 meter långt

Om huset inte var placerat som det är i en svacka och bland vegetation hade säkert vinden fått bättre fäste.

På mina 14 månader sker ingen drivbildning mot huset. Det blir snarare någon meter fritt mot huset och sedan en liten kulle på 1 till 3 meter. Den snön som ligger mot plintgrunden är det jag som skottat dit från uppfarten

Det var en av anledningarna att huset står på pelare, att slippa få snö mot fasaden, fönster och dörrar som hus med låg grund ofta får här uppe.

 

[nilsson_architecture]

Jag tycker det är intressant att prata om huspriser och priser per kvadratmeter.

Jag tycker det är flera begrepp som blandas ihop i husbyggarprogrammen. Följande begrepp är viktiga reda ut tycker jag:

Byggherrekostnader
Byggherrekostnaden motsvarar alla kostnader som krävs för att genomföra en åtgärd utöver entreprenadkostnaden (arbetskostnad och materialkostnad). Detta eftersom det ofta medför mer kostnader och mer arbete än bara att beställa en entreprenad för att ta en åtgärd från första tanke till helt färdig och godkänd. Detta gäller speciellt större åtgärder/projekt.

Exempel på kostnadsposter som kan ingå i byggherrekostnad:

Projekt-/bygg/-projekteringsledning
Projektering/utredning/analys
Arkitekt
Kontroll/besiktningar
BAS-P/U och andra lagstadgade funktioner
Tillstånd/certifikat
Bygglov/bygganmälan
Försäkringar
Kreditkort nader
Anslutningsavgifter
Tomtköp
Stämpelskatt
Övriga kostnader kopplade till åtgärdens genomförande som inte ingår i entreprenadkostnaden

 Entreprenadkostnader
Här ingår Produktionskostnaden är summan av kostnaden för byggprocessens alla aktiviteter fram till att en byggnad eller anläggning är färdig att tas i bruk.

Arbetskostnader för byggnation
Materilkostnader

Nyckelfärdigt
Här borde både byggherre kostnader och entreprenadkostnader ingå. Dock räknar vissa inte med tomtköp i detta, inte heller kreditkostnader (villa kan bli höga, speciellt om bygget drar ut på tid)

För mig är nyckelfärdigt allt ingår, alltså att att man köper ett färdigt redan byggt hus på typ Hemnet med tomt och avlopp etc. och sedan räknar med alla kostnader kring den affären.

Förhandsvärdering och slutförande värdering
Dessa begrepp är viktiga om man tänkt låna till huset, iaf när man bygger själv. Att en värdering göra på marknadsmässiga grunder, vad är huset värt på Hemnet när det är färdigt för att kunna få ett byggnadskreditiv. När man väll är klart brukar banken kräva en värdering som visar på värdering på vad som verkligen blev byggt och värdet vid den tidpunkten för att kunna omvandla byggnadskreditiv till bolån.

Många glömmer att en tomt på en plats kan vara jättebillig men marknadsvärdet på färdigt hus kan vara så låg att man ändå inte kan få lån för att täcka kostnaderna att bygga huset.

---

Jag tycker det är svårt att veta vilken av dessa tre begrepp som avses? Ska man kunna jämföra olika hus vad dom kostat behöver man prata om alla tre begreppen. Hustillverkarnas priser som hänvisas till inkluderar väll bara entreprenadkostnaderna? Men då med villkor om grundläggning eller inte med grund?

Jag byggde shotgun huset i tv i år och det fanns många kommentarer om kostnader i olika forum. Att vissa tyckte det blev dyrt. Om någon av er läser detta får ni gärna utveckla.

Det dom skiljer mitt hus från vanligt hus är att stommen är dyrare men samtidigt är arbetskostnaderna lägger eftersom jag behövde runt 1000 timmer istället för upp mot 2000 timmar i arbete då väggar är klara vid monteringen. Jag räknade också en hög timpeng på min egna tid. 1250 kr inkl. Moms som arkitekt och projektledare och 700 kr inkl. Moms som hantverkare.

Jag har cirka 600 kostnadsposter i min planering som inkluderar allt från frakter, till material, tomt och egna timmar. Varje liten spik, såg, sandpapper och hantske är med.

Jag har valt redovisa kostnaderna uppdelat enligt olika poster. Exempelvis kostade huset som produktionskostnad/entreprenadkostnad cirka 2,8 miljoner eller 34 tkr per kvm BOA ibland räknar man BTA och då blir priset istället cirka 30,5 tkr per kvm.

Om jag sedan lägger på byggherre kostnaderna med tomt och anslutningsavgifter etc. Så kostade huset 3,4 miljoner eller cirka 41,2 tkr per kvm BOA. Inräknat förråds container och verktyg och lite andra extra prylar.

Lägger jag på arbetskostnaden för eget arbete (ej elektriker, rörmokare, markskruv och vägentreprenad som ingår i produktions/entreprenadkostnaden så hamnar jag på cirka 4,4 miljoner totalt.

---

Skulle vara intressant att få veta vad andra på byggahus anser ska ingå när man pratar om husbygge?