Tycker du att detta är allvarlig oskicklighet eller bara illa utfört?A Autodidak1 skrev:
Centralt då det är vårat särskilda skäl som ger oss rätt att avvisa avhjälpandet.
Tycker gemenne man att detta inte är allvarlig oskicklighet så har ju domstolen rätt tyvärr.
Kan dock inte se hur man skall kunna vara oskickligare.
Det gav er tydligen inte rätt att avvisa avhjälpandet, så enkelt var det.
Och ni har inget tydligt lagstöd för detta heller, så det var en risk ni tog.
Tyckte er advokat att ni skulle häva, eller var det ni själva som valde hävning emot advokatens råd?
Och ni har inget tydligt lagstöd för detta heller, så det var en risk ni tog.
Tyckte er advokat att ni skulle häva, eller var det ni själva som valde hävning emot advokatens råd?
Medlem
· Västra Götaland
· 1 849 inlägg
Det är inte jag som ska avgöra och inte du heller. På de bilder som du publicerat så ser jag ett klantigt utfört arbete som jag på ett par dagar skulle kunna fixa så att det uppfyller alla hållfasthetskrav. Eventuella andra problem ser inte jag.G Gha skrev:
Men oavsett allt så har du, dina ingenjörer och advokaten gjort en felbedömning om rättsläget.
Tyvärr för din del så är det dina ingenjörer och advokat som får betalt av dig trots att det blev dåligt i domstolen för dig.
Tycker uppriktigt synd om dig, inget bra situation du hamnat i
Jag förstår vad du menar.K Kinta skrev:Inget illa taget, tycker det är skitkul att lära mig, även om jag har fel ibland
Ja precis, jag valde att göra en bedömning till varför domstolen gjorde sin bedömning. Inte vem som har rätt!
Det rättsfallet jag citera har egentligen inget med detta fall att göra, men då det är en dom i HD så kan den anses vara vägledande.
Det jag menar med åtgärdsförslaget kan jag förklara.
Även om förslaget är förkastligt och det inte finns någon chans att det lyckas. Så ska hantverkaren i grunden få möjlighet att försöka fixa de fel som bygget har.
Så även om alla i domstolen och sakkunniga "vet" att det kommer att misslyckas eller lyckas så vill man inte döma på saker som inte är helt 100%.
Rättssäkerheten skulle helt försvinna om man börjar döma saker som ännu inte hänt. I detta fall skulle byggaren få provat sin lösning så hade det varit väldigt lätt att döma efter ytligare en besiktning. Det hade inte påverkat ts något att låta dom prova, taket var ju enligt experterna värt 0?
För att få rätt i en domstol så gäller det att man spelar rätt spel. Man ska kunna bevisa utom tvivel att man har rätt. Då får man rätt.
Din bedömning till varför domstolen gjorde sin bedömning visar väl ytterligare på att domstolen gjort sin alldeles egna bedömning och då även utifrån avsaknad av sakkunskap(den bästa sakkunskapen i hela målet borde ju TS besiktningsmännen ha)
Jag tycker att det låter bra att lagen långt stödjer ex byggare att få åtgärda om de gjort fel, alla kan göra fel, och allt kan ju inte behöva hamna i domstol för allas skull.
Men ingen av oss vet om företaget här skulle orsaka mer skada då om de utifrån deras inlämnade bristfälliga(av besiktningsmännens bedömning, bristfällig) åtgärdsplan åtgärdade ,företaget kunde ex borrat sönder väggar eller inte mm mm det vet ingen av oss, däremot vet vi att företaget efter åtgärd(företagets åtgärdsplan) skulle lämna ett bristfälligt lappat och lagat resultat vilket inte var vad TS från början bett om att få.
Vad jag förstått här i tråden så finns det i lagen utrymme för att inte låta företaget som gjort felet åtgärda detta, detta utrymme har TS använt sig av,och hon angav väl starka skäl, eftersom detta utrymme finns i lagen så kan det ju inte vara så att företagen alltid har rätt att åtgärda sina fel,
jag undrar vad som krävs att företaget gjort för fel för att domstolen kan godkänna att detta utrymme i lagen används av konsumenten???(som lekman så tycker jag att TS har väldigt starka skäl).
Ja att rätt spel måste spelas håller jag helt med om, och där har jag stor respekt för er med juridisk kunskap, vilket jag har begränsad med!
ja rätt hen på rätt plats.
Men att alla får rätt trots att de kunnat bevisa utom tvivel att man har rätt håller jag inte med om, och det beror nog på många olika faktorer.
Gha, en av anledningarna till att jag frågar så mycket om advokatens roll och åsikter i det hela är att det kan ju vara så att han har brustit i att tillvarata sin klients intressen i detta fall.
Det kan ju vara så att ni dels kanske kan slippa betalningsansvar för hans del, dels kan han bli skadeståndsskyldig.
Kan du inte berätta lite om hur det gick till när ni dels bestämde er för att processe, dels när ni bestämde er för att ensidigt häva avtalet genom att vägra avhjälpande.
Så långt som jag fått information om ärendet (men den informationen är ju genom dina ögon/åsikter dock), så tycker jag det var ett starkt utgångsläge, det borde inte kunnat slarvats bort av advokaten.
Den rättsliga styrkan i ert läge är dock inte alls det du upprepar som en papegoja "allvarlig oskicklighet".
Det kan ju vara så att ni dels kanske kan slippa betalningsansvar för hans del, dels kan han bli skadeståndsskyldig.
Kan du inte berätta lite om hur det gick till när ni dels bestämde er för att processe, dels när ni bestämde er för att ensidigt häva avtalet genom att vägra avhjälpande.
Så långt som jag fått information om ärendet (men den informationen är ju genom dina ögon/åsikter dock), så tycker jag det var ett starkt utgångsläge, det borde inte kunnat slarvats bort av advokaten.
Den rättsliga styrkan i ert läge är dock inte alls det du upprepar som en papegoja "allvarlig oskicklighet".
Nej, det är just det vi inte vet att de skulle gjort. Och inte (de partiska, glöm inte det !) besiktningsmännen heller. För ingen kan veta det till 100% förrän efter att de gjort ett försök. Läs vad Kinta skriver igen.B brfbo skrev:
För dels är förslaget inte alls så totaldumt som TS och besiktningsmännen försökt få det till (finns många kommentarer om det), dels vet man inte förrän efteråt om företaget följt sitt förslag eller kanske t.o.m. gjort det på ett ännu bättre sätt. Ibland ger sig saker medan man håller på.
Om inte TS är synsk så är det där ett påstående som man alltså inte kan göra. Betänker man sedan att TS i tråden visar en (arrangerad, skulle det senare visa sig) bild på hur hon och besiktningsmännen felaktigt tolkat ordet "vinkeljärn" i åtgärdsförslaget så kan man verkligen ifrågasätta trovärdigheten av utlåtande om åtgärdsförslaget.G Gha skrev:
Det talas om att domstolen inte är sakkunnig, men glöm inte att det dåliga utförandet trots allt är oomtvistat och inget som domstolen behövde besluta om.
Sedan - en åtgärd som företaget skulle gjort skall givetvis besiktigas. Vanligen (vid tvister) av en gemensamt utsedd besiktningsman. Då förekommer man den situation TS satt sig i.
Och om TS lärt sig något och inte återigen väntar med att kolla/besiktiga bygget så behöver ingen oroa sig för att fel (mögel) skulle visa sig först förrän efter flera år.
Rätten har att ta ställning till de bevis som läggs fram och tillämpa lagen, inte skapa någon slags moralisk rättvisa utifrån ena partens önskemål eller ens ta reda på "sanningen".
Praxis och prejudicerande domar väger också väldigt starkt, medan vittnesmål, speciellt när ord står mot ord är svagare. Rätten söker gärna rättstekniska skäl att bortse från vittnesmål om det inte är relevant för hur den aktuella typen av mål döms enligt praxis.
Det kan kännas som att sanningen inte kommer fram, men det är ju förarbetet, i det här fallet TS/stallägaren och advokatens jobb, att ta fram den bevisning som behövs för att vinna målet, eller avstå.
Det kan väl också vara bra att se vad företaget har för ekonomiska resurser. Om bemanningsföretaget går i konkurs om de förlorar, så är det kanske ingen idé att driva fallet!? Nu gick företaget i konkurs fast de vann målet.
Målet handlade om att företaget stämt TS/stallägaren för att få betalt. Det var inte företaget som blev stämt för fuskjobbet.
Domen är väl rent av "snäll" som inte låter "förloraren" betala hela advokatkostnaderna.
Praxis och prejudicerande domar väger också väldigt starkt, medan vittnesmål, speciellt när ord står mot ord är svagare. Rätten söker gärna rättstekniska skäl att bortse från vittnesmål om det inte är relevant för hur den aktuella typen av mål döms enligt praxis.
Det kan kännas som att sanningen inte kommer fram, men det är ju förarbetet, i det här fallet TS/stallägaren och advokatens jobb, att ta fram den bevisning som behövs för att vinna målet, eller avstå.
Det kan väl också vara bra att se vad företaget har för ekonomiska resurser. Om bemanningsföretaget går i konkurs om de förlorar, så är det kanske ingen idé att driva fallet!? Nu gick företaget i konkurs fast de vann målet.
Målet handlade om att företaget stämt TS/stallägaren för att få betalt. Det var inte företaget som blev stämt för fuskjobbet.
Domen är väl rent av "snäll" som inte låter "förloraren" betala hela advokatkostnaderna.
Det var ju tingsrätten som påstod att Pensionärspoolen sagt till stallägaren att det fanns rasrisk om man gick på taket och att man därför inte fick gå på det.Man skriver vidare att den informationen borde fått den första besiktningsmannen att reagera och rekommendera en närmare undersökning. Detta är med verkligheten ej överensstämmande och är ett av de felaktigt återgivna vittnessmålen/fakta som tingsrätten åstadkommit.P PatrikJo skrev:
Läs innantill!
Platta plåttak med för klena o glesa bärläkt är aldrig bra att gå på. Bättre att göra ett råspontak med takpapp.
Därefter kan man lägga på plåt av något slag.
Vill man ha ett sådant tak är det ju lämpligt att beställa det.
Nu ska man som beställare inte behöva detaljera sin beställning speciellt mycket, det ligger ett mycket större ansvar på utföraren att dels utföra jobbet fackmannamässigt och sen ta en dialog med kunden om utförande om det finns olika lösningar att välja och man inte är säker på vad kunden helst vill ha.
Nu har nog inte detta haft någon som helst betydelse i rättegången, då det var ostridigt mellan parterna att byggfelen förelåg.
Det fanns ingen konflikt om detta.
Nu har nog inte detta haft någon som helst betydelse i rättegången, då det var ostridigt mellan parterna att byggfelen förelåg.
Det fanns ingen konflikt om detta.
Nja, inte frågorna om ytskikt, som ju varit fullt synliga hela tiden men var förkastliga efter ett år.
Bortsett från vittnesmålen har ju advokaten hävdat att stallägaren inte hade förtroende för byggarens kompetens på grund av hur entreprenaden utförts-allvarlig oskicklighet- särskilt skäl som ger konsumenten rätt att neka ett avhjälpande och häva entreprenaden.blackarrow skrev:
Detta yrkandet behandlar tingsrätten genom att anse att stallägaren visar förtroende för byggarens kompetens när stallägaren reklamerar. Se domstolsprotoll.
Tingsrätten gör inte ens en bedömning huruvida entreprenaden utförts med allvarlig oskicklighet eller inte.
Rättstillämpning emot lagen?
Kan notera här att i princip alla på denna tråd liksom tingsrätten bortser ifrån det särskilda skälet allvarlig oskicklighet.
Frågan att ställa:
Är detta allvarlig oskicklighet eller inte?
De som inte anser detta får nu gä
E Enolf skrev:
Tydligt stöd i lagen är konsumentens rätt att neka ett avhjälpande med hänvisning till att man inte har förtroende för byggarens kompetens om denne har visat allvarlig oskicklighet när tjänsten utfördes.Mikael_L skrev:
Detta formuleras av advokaten i sitt yrkande. Stallägaren hade heller inget förtroende för Eriksson Bemanning på grund av hur bolaget utfört entreprenaden.Stallägaren förkastade därför förslaget.
Detta yrkande: allvarlig oskicklighet eller inte svarar inte tingsrätten på. Huruvida avhjälpandet skulle vara fullgott eller inte påverkar inte detta lagrum.
Istället för att göra en bedömning om det ni ser på bilderna är allvarlig oskicklighet eller inte, anser tingsrätten att när stallägaren reklamerar och begär avhjälpande har hon inte längre rätt att neka ett avhjälpande.
Tingsrätten skriver.Stallägaren har därtill begärt avhjälpande , vilket inte tyder på att hennes förtroende för Eriksson Bemanning varit så lågt att hon av det skälet haft skäl att neka ett avhjälpande. Stallägaren har därmed inte haft skäl att avvisa erbjudandet om avhjälpande. och kan följaktligen inte göra gällande fel i tjänsten.
Att reklamera och begära avhjälpande som Konsumenttjänstlagen föreskriver är en lagstadgad skyldighet och har ingenting med förtroende att göra eller inte. Rättstillämpning g emot lagen?
Genom att påstå detta tar tingsrätten udden av advokatens yrkande som korrekt hänvisar till det särskilda skälet allvarlig oskickliget för att ha rätten att neka ett avhjälpande.
Enligt denna tingsrätt så tappar stallägaren rätten att neka ett avhjälpande när denne utför sin lagstadgade skyldighet att reklamera.
Det enda som enligt Konsumenttjänstlagen skulle kunna kullkasta stallägarens rätt att neka ett avhjälpande är att det ni ser på bilderna på www.varstatakbygget.se inte motsvarar begreppet allvarlig oskicklighet.
Kommer framöver endast att svara på synpunkter på det som framförts ovan här gällande tingsrättens bedömning att stallägaren inte har rätt att neka ett avhjälpande då denne begärt ett avhjälpande vilket denna tingsrätt jämställer med att ha förtroende för byggarens kompetens!
Kommer även att svara på synpunkter om Pensionärspoolens takbygge motsvarar begreppet allvarlig oskicklighet eller inte
Det var ju kul uttryckt eftersom du hittills inte svarat på särskilt mycket alls. Eftersom du inte förstår hur ett diskussionsforum fungerar kanske det är bättre att du ägnar energin åt envägskommunikationen via websidan din. Vad var nu länken till den igen?G Gha skrev:
