Jag har väl stegat upp området grovt. Men inte räknat stammar eller diameter. Antal stammar ser jag som ett riktigt dåligt mått. Kapad massa skulle nog vara en intressantare siffra, men jag samlar inte in det jag kapar.
När jag började dominerade sliden och var upp mot 3m på området. Nu måste man veta att den finns för att hitta den.
När jag började dominerade sliden och var upp mot 3m på området. Nu måste man veta att den finns för att hitta den.
S STB skrev:
Jag måste säga att detta tar ogräsrensning till en helt ny nivå... Har nog aldrig tänkt tanken på att dokumentera något när jag röjer sly, rycker maskrosor eller andra liknande aktiviteter.S STB skrev:
Kanske dags för mig att tänka om. I detta fallet är det lite speciellt eftersom jag och Daniel hade en diskussion om hur ofta man skulle kapa parksliden för att nå optimalt resultat. Han inledde ett försök med kapning en gång per månad (eller var det 4 ggr per säsong?) på ett bestånd en bra bit från sitt hem. I normala fall är ju syftet att få bort parksliden från tomten, men i Daniels fall verkar det ju mest vara för nöjes skull eftersom även undersökningsmomentet verkar vara lågt prioriterat.Alfredo skrev:
Jag måste säga att detta tar ogräsrensning till en helt ny nivå... Har nog aldrig tänkt tanken på att dokumentera något när jag röjer sly, rycker maskrosor eller andra liknande aktiviteter.
Långt och långt, bet är inom ett par mil på en fastighet jag har anknytning till. Syftet är att bli av med den. Inget annat.
Moderator
· Stockholm
· 57 826 inlägg
Men hur skall man veta när fotosyntesen tar över? Egentligen kanske man skulle sätta en svart plastpåse över ett skott och låta det växa till sig ordentligt.
Jag och min kontakt på Statens Lantbruksuniversitet tror att man skall kapa och rycka ganska ofta. All fotosyntes ger rötterna mer energi så ju mindre den får desto bättre. Själv förordar jag robotgräsklippare som kapar den med bara någon eller några dagars mellanrum. Då har den ingen chans alls att lapa solljus.H hempularen skrev:
http://bit.ly/parkslide
Det är omdiskuterat, men jag tror att frånvaro av solljus, alltså övertäckning, stimulerar parksliden att skjuta skott längre bort i högre grad än kapning gör.
Jag är helt övertygad om att den förlorar mer energi på att producera större skott. De ska tas bort innan tillväxten avstannar. Det medför dessutom att den satsar energin på dessa skott i stället för att skjuta fler.
Dessutom medför det mindre jobb.
Dessutom medför det mindre jobb.
Jag antar att Daniel trots allt ligger närmre ett vettigt och realistiskt synsätt när det gäller detta alltför överexponerade tema. Kan du eller någon annan förklara den lilla masshysteri som på senare år framträtt kring växten? Vilka arealer hotas är det ens lönt att uttrycka i begripliga bråkdelar och är risken invid byggnader större än tex andra rotinträngningar i undermåliga rör, grundläggningar etc?S STB skrev:
Borde vara mer intressant för institutioner riktade mot humaniora och psykologi att undersöka än din kontakt vid SLU.
Parkslide är ett problem när den kommer ut i skogs eller parkmark, speciellt när den växer vid vatten. Där gör man inte den typen av insatser. Jag tror ändå att ett vettigt alternativ är att skicka ut sommarjobbande ungdomaren gång i månaden i 10år är ett rätt kostnadseffektivt sätt. Det är inte säkert att man kan avsluta insatsen helt efter 10år, men det är ett klart mindre problem. Vissa metoder som har testats förstår jag inte riktigt varför man ansåg det vara värt att testa. Tex Borås vickning av rot. Eller Linköping som skulle plocka upp vattenpest ur Roxen. Då undrar man vad de har för folk på kommunerna. Samma sak när man tror att djur löser det på en år. De är knappast effektivare än att rycka.
Mycket parkmark har karaktär av skog. Det anses helt enkelt inte finnas resurser att ta tag i problemet. Då sprider den sig. När det dessutom dyker upp råd om att inte röra den så är det klart att den blir större.
Den engelska studie som jag länkar till i mitt dokument utförde experimenten på 3 olika platser där varje plats hade en sammanhängande och homogen areal av minst 5000 kvadratmeter. Detta eftersom varje provyta var på 225 kvadrat och hade viss marginal till de närliggande ytorna. Det är inte svårt att gissa att totalytorna var betydligt större än så och att det finns flera sådana bestånd i England.
I södra Sverige så vinner Parkslide konkurrensen mot alla andra växter om de får starta från noll på en tom jordyta. Det enda som jag känner till som kan vinna är träd och höga buskar som redan är över parkslidens maximala höjd. När parksliden väl etablerat sig så skapas en monokultur där ingen annan växt har en chans. Det är svårt att veta men jag tror att ett väletablerat parkslidebestånd bredvid en skog sakta men säkert kommer tränga undan skogen. Så snart ett träd dör i skogsbrynet kommer parksliden ta över och gränsen flyttas för varje träd som dör. Inget fröplanterat träd bland parksliden har en chans.
Ekologiskt är dessa ytor en katastrof eftersom hela den biodiversitet vi önskar går förlorad. Visst finns det insekter och andra smådjur som kan leva där, men inte i närheten av det vi finner i en normal skog eller äng.
I trädgårdsmiljö är parksliden inte mycket värre än annan oönskad växtlighet, bara väldigt jobbig att bli av med. Visst tränger den oftare än andra växter in i skarvarna mellan gamla betongrör till dränering och avlopp, men det händer trots allt ganska sällan. Anlägger man en altan ovanför ogräs så tror jag man klarar sig ganska bra med alla andra växter förutom parkslide som har en tendens att titta upp mellan plankorna i många år.
Själv förstår jag varken den hysteri eller den ignorerande attityden som extremisterna har.
I södra Sverige så vinner Parkslide konkurrensen mot alla andra växter om de får starta från noll på en tom jordyta. Det enda som jag känner till som kan vinna är träd och höga buskar som redan är över parkslidens maximala höjd. När parksliden väl etablerat sig så skapas en monokultur där ingen annan växt har en chans. Det är svårt att veta men jag tror att ett väletablerat parkslidebestånd bredvid en skog sakta men säkert kommer tränga undan skogen. Så snart ett träd dör i skogsbrynet kommer parksliden ta över och gränsen flyttas för varje träd som dör. Inget fröplanterat träd bland parksliden har en chans.
Ekologiskt är dessa ytor en katastrof eftersom hela den biodiversitet vi önskar går förlorad. Visst finns det insekter och andra smådjur som kan leva där, men inte i närheten av det vi finner i en normal skog eller äng.
I trädgårdsmiljö är parksliden inte mycket värre än annan oönskad växtlighet, bara väldigt jobbig att bli av med. Visst tränger den oftare än andra växter in i skarvarna mellan gamla betongrör till dränering och avlopp, men det händer trots allt ganska sällan. Anlägger man en altan ovanför ogräs så tror jag man klarar sig ganska bra med alla andra växter förutom parkslide som har en tendens att titta upp mellan plankorna i många år.
Själv förstår jag varken den hysteri eller den ignorerande attityden som extremisterna har.
Jag har inte sett någon ignorant inställning från någon. Det är något de hispiga vill tillskriva de något mer balanserade. Men det är sällan någon skrivit det som påstås.
Bra skrivet STB ! Vill bara tillägga att parkslide har ytterligare en viktig konkurrensfördel gentemot annan växtlighet, den är allelopatisk dvs den idkar kemisk krigsföring gentemot annan växtlighet. Det finns det flera växter som gör t.ex. flocknävan men sammantaget med parkslidens storlek samt dess förmåga att lagra energi så är det ytterligare en egenskap som försvårar bekämpningen av stora bestånd.
Vad är allelopati? | SkogsSverige
Vad är allelopati? | SkogsSverige
