5 753 läst ·
31 svar
6k läst
31 svar
Parhusprojekt strider mot detaljplanen
Moderator
· Stockholm
· 57 826 inlägg
Vet inte om jag förstår situationen rätt. Där de vill bygga parhus, där finns redan idag/detaljplanen en tomtgräns? Som de bygger parhuset över?
Är det sedan en eller två bostäder i resp. halva?
Vanligen så har ju en detaljplan en gräns för hur små tomter man får stycka av, och en begränsning på hur stor yta som får bebyggas. Sedan i villaområden dessutom en formulering om en-tvåbostadshus.
Om du har en detaljplan som tillåter hur många bostäder som helst, så skulle de ju i princip kunna bygga 10 studentrum på 15 kvm på varje fastighet?
Är det sedan en eller två bostäder i resp. halva?
Vanligen så har ju en detaljplan en gräns för hur små tomter man får stycka av, och en begränsning på hur stor yta som får bebyggas. Sedan i villaområden dessutom en formulering om en-tvåbostadshus.
Om du har en detaljplan som tillåter hur många bostäder som helst, så skulle de ju i princip kunna bygga 10 studentrum på 15 kvm på varje fastighet?
Kan själv!
· Trelleborg
· 19 698 inlägg
Det ser ut som att man vill bygga parhus där man planerat fristående hus, och radhus där man får bygga parhus...
Ja faktiskt, de skulle ha rätt rent formellt att bygga flerbostadshus med mängder av bostäder i varje. Sen avsteget mot planbeskrivning/gestaltning i ett sådant scenario kanske skulle bli alltför stort, olägenheterna för stora och V/A, anslutningar osv skulle nog inte stoppa för det. Vad gäller fastigheterna, så finns det en gräns som anger hur många fastigheter det får vara i varje egenskapsområde, med benämning "e2". Så fastigheterna är ostyckbara. Det blir en upplåten tomtgräns av exploatören/föreningen där bostadsdelarna delas. Så på en fastighet, 2 upplåtna tomter och en bostad på varje. Byggrätten är 150kvm per fastighet på denna dp, som är från 2009.H hempularen skrev:Vet inte om jag förstår situationen rätt. Där de vill bygga parhus, där finns redan idag/detaljplanen en tomtgräns? Som de bygger parhuset över?
Är det sedan en eller två bostäder i resp. halva?
Vanligen så har ju en detaljplan en gräns för hur små tomter man får stycka av, och en begränsning på hur stor yta som får bebyggas. Sedan i villaområden dessutom en formulering om en-tvåbostadshus.
Om du har en detaljplan som tillåter hur många bostäder som helst, så skulle de ju i princip kunna bygga 10 studentrum på 15 kvm på varje fastighet?
Kan själv!
· Trelleborg
· 19 698 inlägg
Det står ju tydligt i detaljplanen, e1 innebär att man max får bygga 150kvm per fastighet, och e2 X innebär att man inom området max får ha X fastigheter.
Fast normalt sett så är ett tvåfamiljshus inte samma sak som ett parhus, det är kanske det de siktar på? Viktigt är då att det är en fastighet.
Fast normalt sett så är ett tvåfamiljshus inte samma sak som ett parhus, det är kanske det de siktar på? Viktigt är då att det är en fastighet.
Knivigt.
Gällande definitionen av hustyp finns det ju inte definierat i lagstiftningen, och då brukar man vända sig till teknisk nomenklatur, TNC 95. Parhus är då en och tvåbostadsus som är sammanbyggda parvis i tomtgräns, radhus är en- eller tvåbostadshus som ingår i en grupp bestående av minst tre hus som är direkt sammanbyggda med varandra i en rad. En tredje variant är flerbostadshus och då tittar man på hur självständiga bostadshusen är dels till utseendet och även funktionen, om man delar gemensamma uppgångar osv. Det finns rättsfall från MÖD (mark- och miljöverdomstolen) som grottat i detta, men jag hittar inte igen det nu. Har dock för mig att de där kom fram till att det var flerbostadshus och inte parhus, men då var det sk parhus i två våningar och man kom då fram till att det var flerbostadshus eftersom man hade gemensamma loftgångar eller något.
I detta fallet bedömer jag det dock som att det kanske skulle kunna tolkas som sammanbyggda parhus om man vill tänja lite på det.
En annan fråga är e2 bestämmelsen om max antal fastigheter. Det är enligt min bedömning en större avvikelse då i princip alla fastigheter har delats i två och illustrerats med parhus istället för fristående hus som i planen.
Gjordes det ingen bedömning angående detta i prövningen hos länsstyrelsen?
Min erfarenhet från kommunen är oavsett att om man ska driva ärenden ska man ta dom längre än länsstyrelsen, då de också "bara" är handläggare precis som tjänstemännen på kommunen.
Hoppas på uppdateringar angående detta då jag tycker det är spännande med lagstiftningen och hur den används.
Gällande definitionen av hustyp finns det ju inte definierat i lagstiftningen, och då brukar man vända sig till teknisk nomenklatur, TNC 95. Parhus är då en och tvåbostadsus som är sammanbyggda parvis i tomtgräns, radhus är en- eller tvåbostadshus som ingår i en grupp bestående av minst tre hus som är direkt sammanbyggda med varandra i en rad. En tredje variant är flerbostadshus och då tittar man på hur självständiga bostadshusen är dels till utseendet och även funktionen, om man delar gemensamma uppgångar osv. Det finns rättsfall från MÖD (mark- och miljöverdomstolen) som grottat i detta, men jag hittar inte igen det nu. Har dock för mig att de där kom fram till att det var flerbostadshus och inte parhus, men då var det sk parhus i två våningar och man kom då fram till att det var flerbostadshus eftersom man hade gemensamma loftgångar eller något.
I detta fallet bedömer jag det dock som att det kanske skulle kunna tolkas som sammanbyggda parhus om man vill tänja lite på det.
En annan fråga är e2 bestämmelsen om max antal fastigheter. Det är enligt min bedömning en större avvikelse då i princip alla fastigheter har delats i två och illustrerats med parhus istället för fristående hus som i planen.
Gjordes det ingen bedömning angående detta i prövningen hos länsstyrelsen?
Min erfarenhet från kommunen är oavsett att om man ska driva ärenden ska man ta dom längre än länsstyrelsen, då de också "bara" är handläggare precis som tjänstemännen på kommunen.
Hoppas på uppdateringar angående detta då jag tycker det är spännande med lagstiftningen och hur den används.
Tack för svar! Jo man pratar ju mycket om hur det visuella faktiskt spelar roll. Även om tomtgränsen är upplåten av fastighetsägaren ska det spela roll.A Alias_Olle skrev:Knivigt.
Gällande definitionen av hustyp finns det ju inte definierat i lagstiftningen, och då brukar man vända sig till teknisk nomenklatur, TNC 95. Parhus är då en och tvåbostadsus som är sammanbyggda parvis i tomtgräns, radhus är en- eller tvåbostadshus som ingår i en grupp bestående av minst tre hus som är direkt sammanbyggda med varandra i en rad. En tredje variant är flerbostadshus och då tittar man på hur självständiga bostadshusen är dels till utseendet och även funktionen, om man delar gemensamma uppgångar osv. Det finns rättsfall från MÖD (mark- och miljöverdomstolen) som grottat i detta, men jag hittar inte igen det nu. Har dock för mig att de där kom fram till att det var flerbostadshus och inte parhus, men då var det sk parhus i två våningar och man kom då fram till att det var flerbostadshus eftersom man hade gemensamma loftgångar eller något.
I detta fallet bedömer jag det dock som att det kanske skulle kunna tolkas som sammanbyggda parhus om man vill tänja lite på det.
En annan fråga är e2 bestämmelsen om max antal fastigheter. Det är enligt min bedömning en större avvikelse då i princip alla fastigheter har delats i två och illustrerats med parhus istället för fristående hus som i planen.
Gjordes det ingen bedömning angående detta i prövningen hos länsstyrelsen?
Min erfarenhet från kommunen är oavsett att om man ska driva ärenden ska man ta dom längre än länsstyrelsen, då de också "bara" är handläggare precis som tjänstemännen på kommunen.
Hoppas på uppdateringar angående detta då jag tycker det är spännande med lagstiftningen och hur den används.
Boverket har en bra dokumentation här vilket tydligt visar på hur vi tänker.
https://www.boverket.se/contentasse...-man-bygga-attefallshus-till-ett-kedjehus.pdf
Tvåbostadshus i byggherrens form är parhus och ska betraktas som två st huvudbyggnader vilket inte planen medger. Det står även skrivet i singularis "huvudbyggnad" på detaljplanen om det nu spelar någon roll. Men det viktigaste är att ju parhus faktiskt redan finns som en bestämmelse. Ok om man tolkar den annorlunda än oss, men då är den ju i varje fall otydlig.
Kan själv!
· Trelleborg
· 19 698 inlägg
Frågan är om de anses vara parhus eller tvåbostadshus, det senare kan de nog inte hindra. Tvåbostadshus borde dock innebära att det är en fastighet, och att någon får hyra in sig på andra halvan. 
Moderator
· Stockholm
· 57 826 inlägg
På bilden ser det ut som man gjort nya tomtgränser och halverat tomterna. Är det så, eller skall det bli bostadsrätter, uthyrningshus? Så att man inte har de här tomtgränserna "på riktigt"?
Det är det här vi menar, vad som är rimligt, vad man de facto ser framför sig. Husen är delade med brandklassad vägg(blir då två separata byggnader enl skatteverket). Fungerar som två helt separata byggnader, delar ingenting med varandra, har en upplåten tomtgräns med en häck samt separata förråd emellan. Funktionellt och visuellt 100% parhus. Vi tycker att det känns oseriöst att man kan "välja" vilken definition som passar bäst för dagen och som ger störst möjlighet att få beviljas bygglov. Det vill vi få prövat, det visuella spelar stor roll helt enkelt, finns både dokumenterat hos boverket och i domar från MÖD. Radhuslängan är ännu mer frågetecken kring. Där har man inte ens brytt sig om att på något sätt göra en om möjligt ännu tydligare gräns mellan de 2 tvåbostadshusen utan framstår helt utom allt tvivel som ett radhus (se länken till boverket ovan).13th Marine skrev:
Redigerat:
Det är inga riktiga fastighetsgränser, utan upplåtna tomtgränser av föreningen/byggherren. Så det talar ju för byggherren och emot "e2", men avsteget från dp:n blir i verkligheten lika stor som om man styckat tomterna på riktigt. JuH hempularen skrev:
Tillägg, har nog inte sagt att det är alltså en BRF de vill uppföra(som svar på din fråga hempularen), med 14 lägenheter. Mitt i samfälligheten vilket verkligen bådar gott
Redigerat:
I vårt område köper byggherrar upp en eller gärna två tomter bredvid varandra och gör brf med flera lägenheter plus attefallare. I vår detaljplan ska områdets karaktär bevaras och området ska inte förtätas, men byggherrarna får bygglov för kommunen (grannkommun till Sthlm) har stor del bostadsbrist. Som mest har en brf två tomter med ett hus på varje på 260kvm men fyra lägenheter i varje plus två attefallare, en på varje tomt så totalt 10 olika lägenheter. Många grannar har försökt stoppa alla dessa projekt, men utan framgång. Så är det brf som byggs hos er tror jag tyvärr inte att ni får rätt.
Hejsan. Jo har sett några skräckexempel i villaområden med gamla stadsplaner som enda stöd. Typ som den där barn/pixiboken Viktor bygger en broH Hedax skrev:I vårt område köper byggherrar upp en eller gärna två tomter bredvid varandra och gör brf med flera lägenheter plus attefallare. I vår detaljplan ska områdets karaktär bevaras och området ska inte förtätas, men byggherrarna får bygglov för kommunen (grannkommun till Sthlm) har stor del bostadsbrist. Som mest har en brf två tomter med ett hus på varje på 260kvm men fyra lägenheter i varje plus två attefallare, en på varje tomt så totalt 10 olika lägenheter. Många grannar har försökt stoppa alla dessa projekt, men utan framgång. Så är det brf som byggs hos er tror jag tyvärr inte att ni får rätt.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 233 inlägg
Det är klart att byggande av fler bostäder per kvm mark minskar bostadsbristen. Kan du på en tomt för tre miljoner bygga fem bostäder á tre miljoner istället för en á åtta miljoner har du både i det närmaste fördubblat den ekonomiska nyttan med tomten och skapat ytterligare fyra bostäder.
Motsatsen, att låta befintliga områden vara som de är däremot – det skyddar den besuttna medelklassen.
Nu kan man förstås med all rätt vilja hävda sitt egenintresse, men försök inte förklä det till något annat än vad det är.
För övrigt vill du förhindra den organiska förändringen av området genom reglering. Eller väljer du att tolka organisk utveckling som något annat än det som sker när inga speciella hinder föreligger?
Motsatsen, att låta befintliga områden vara som de är däremot – det skyddar den besuttna medelklassen.
Nu kan man förstås med all rätt vilja hävda sitt egenintresse, men försök inte förklä det till något annat än vad det är.
För övrigt vill du förhindra den organiska förändringen av området genom reglering. Eller väljer du att tolka organisk utveckling som något annat än det som sker när inga speciella hinder föreligger?
Det jag säger är att det finns alla möjligheter i världen för etablissemanget att ex påskynda planprocesser i jungfruliga områden som kan tänkas vara med lämpade för lägenhetshus/flerbostadshus än att trampa befintliga områden på tårna och sabba omgivningarna. Väljer man att tömma sina fickor och bygga ett hus är miljön/omgivningen ett incitament, det tror jag du kan hålla med om. Finns det dessutom föreskrivet i planhandlingar att det ska se ut på ett visst sätt blir dessa förutsättningar ännu viktigare. Klä in? Det spelar väl ingen roll om det handlar om en by i Norrbotten där husen inte är värda mer än lösvikten på virket eller om det är Älvsjö? Det handlar om vad man skrev upp sig för när man köpte sin tomt. Din fråga om organiskt, nej jag tycker inte att den här typen av bebyggelse är det, tycker det tvärtom känns konstgjort av given anledning. Har inget att göra med min klasstillhörighet. Som du kanske sett gäller dp:n vi är drabbade av Ösmo..Nötegårdsgubben skrev:
Det är klart att byggande av fler bostäder per kvm mark minskar bostadsbristen. Kan du på en tomt för tre miljoner bygga fem bostäder á tre miljoner istället för en á åtta miljoner har du både i det närmaste fördubblat den ekonomiska nyttan med tomten och skapat ytterligare fyra bostäder.
Motsatsen, att låta befintliga områden vara som de är däremot – det skyddar den besuttna medelklassen.
Nu kan man förstås med all rätt vilja hävda sitt egenintresse, men försök inte förklä det till något annat än vad det är.
För övrigt vill du förhindra den organiska förändringen av området genom reglering. Eller väljer du att tolka organisk utveckling som något annat än det som sker när inga speciella hinder föreligger?
Allvetare
· Stockholm
· 3 063 inlägg
Du har rätt allt handlar om egenintresse. fastighetsägaren som väljer att bygga ett hus med flera lägenheter i gör det för att maximera sin vinst. Det finns absolut inget nobelt i det, utan ren och skär ekonomi. Att folk protesterar mot sådana byggen är inte så konstigt. Det skulle även du göra! Även där har vi ett egenintresse.Nötegårdsgubben skrev:
Det är klart att byggande av fler bostäder per kvm mark minskar bostadsbristen. Kan du på en tomt för tre miljoner bygga fem bostäder á tre miljoner istället för en á åtta miljoner har du både i det närmaste fördubblat den ekonomiska nyttan med tomten och skapat ytterligare fyra bostäder.
Motsatsen, att låta befintliga områden vara som de är däremot – det skyddar den besuttna medelklassen.
Nu kan man förstås med all rätt vilja hävda sitt egenintresse, men försök inte förklä det till något annat än vad det är.
För övrigt vill du förhindra den organiska förändringen av området genom reglering. Eller väljer du att tolka organisk utveckling som något annat än det som sker när inga speciella hinder föreligger?
Allting styrs av egenintressen. Vad är det för fel att bo i ett villaområde? Vad är det för fel att att tillhöra medelklassen? Du har samma problem med Södermalm, där har du gott om lgh som bara den övre medelklassen har råd med. Vad är felet?
Att man i sitt område där man köpt sitt hus försöker stoppa byggen av flerbostadshus i ens egna område vad är felet?
Vi har möjligheten att överklaga ett bygglov, då kan det inte vara fel att göra det. Om man anser att beslutet är felaktigt. Finns det en DP ska den följas. Även om lgh behövs så kan man inte för den skull få bygga överallt.
I ett samhälle som är uppbyggt kring lagar är det viktigt att man följer dessa.
Det är inte okej att råna en bank bara även om du skänker alla pengarna till välgörenhet.
Jag förstår absolut att TS bråkar om detta bygglov. Det strider enligt TS tolkning mot DP och kommunen har ändå godkänt det. Då ska det naturligtvis överklagas. Jag hade förstått överklagan även om det inte hade stridit mot DP.
Om TS hade klagat över att det skulle byggas en normalstor villa på tomten bredvid i ett villaområde, då hade jag inte förstått det. Men nu handlar det inte om en villa.
