Pannplåt erfarenheter

[PTA]

Under sommaren har jag byggt ett Attefallshus med yttertak av pannplåt. Jag har under processen gjort en del erfarenheter som jag vill dela här, och som jag är intresserad att få synpunkter på och råd kring.

Jag valde traditionell pannplåt i originalutförande från Ekonomistål främst eftersom det harmonierar med en del övriga byggnader på fastigheten, men också eftersom plåten fanns på hyllan med mått som stämde bra med Attefallshusets takmått. Min enda tveksamhet handlade om nödvändigheten att åka tio mil till lagerförande butik, K-bygg i Östersund.
Inledningsvis kontaktade jag K-bygg i Strömsund, där bygget ägt rum, i förhoppning om att de kunde anskaffa och frakta plåten dit - plåten fanns ju ändå i K-byggs sortiment enligt portal. Men fraktkostnader och tidsaspekt gjorde att jag ändå for till Östersund. Jag uppfattade att även K-bygg i Strömsund tyckte det var enklast och bäst för mig.

På grund av regn blev husbygge och takläggning försenad. När det några veckor senare var dags att montera plåten hade den blivit flammig, trots förvaring på reglar under presenning. På något sätt måste kondensvatten om inte regn med hjälp av blåst ha tagit sig in mellan plåtarna. Det var visserligen en ren tillfällighet att jag förvarat plåtarna under presenning eftersom jag inte fått någon information om förvaringskrav vid köptillfället och inte funnit någon sådan när jag sökt monteringsanvisning på leverantörens och återförsäljarens hemsida, men när jag hörde av mig till leverantören fick jag veta att plåtarna inte tål vatten när de ligger staplade på varandra.

Flammigheten var dock ett mindre bekymmer vid tidpunkten. Det större problemet och orsaken till min kontakt var att jag vid montering inte lyckats få plåtarna att sluta tätt i längdskarvarna. Första tanken var att orsak var felaktig monteringsmetod eller möjligen snett undertak. Det senare kunde jag dock avfärda med en extra kontrollmätning. Hus- inklusive takstomme var dessutom ny och takstolarna fabriksgjorda så jag hade inte förväntat mig något annat.

Problemet fick heller inte sin förklaring vid ett samtal med Pokab om metod. Man föreslog kontrollmätning av plåtarna, var de raka? Mätning visade att plåtarna svängde ut med några millimeter nära kortsidorna, dvs att de inte var helt raka, och man kunde även se det tydligt från rätt vinkel. Deformationen visade sig också vara plastisk snarare än elastisk. När jag rapporterade detta tillbaka till återförsäljare och leverantör erbjöd K-bygg nya plåtar från en ny leverans som nu fanns i lager. Jag bad för säkerhets skull säljaren kontrollera plåtarna innan jag satt mig i bilen för att resa 23 mil tur och retur, vilket han sa sig ha gjort med en rätskiva. Väl på plats kunde vi tillsammans ändå konstatera att plåtarna ändå inte var helt raka. Säljaren tycker dock inte att det är ett problem om längdskarvarna inte sluter helt tätt om det bara handlar om ett par tre millimeter stora springor. Med springor på upp till fem sex millimeter på mitt tak tycker jag att skillnaden mot dessa nya plåtar är för liten för att det ska vara värt att ta ner taket och lägga om det. Jag pekar på K-byggs förvaring av plåtarna, att plåtarnas svagaste delar kortsidorna punktbelastas hårt av plåtarnas egentyngd och med endast två till tre stödpunkter för en hel trave. Jag får ingen tydlig kommentar, återvänder hem utan nya plåtar.

Något frustrerad och missnöjd över resultatet - fastighetens tre pannplåtstak från 70-talet har bättre passform än det nya taket - skickar jag foto på K-byggs förvaringslösning till tillverkaren Pokab och ber dem samtidigt ange sina toleransmått - de mått som återförsäljare och slutkund förväntas acceptera för att såväl takläggning som resultat ska bli acceptabelt. Hur mycket kan plåtarna tillåtas "flyta ut" i kortändarna innan de anses felaktiga? Men jag får inget svar trots ett extra mail där jag förtydligar att det jag efterfrågar är ett toleransmått. Jag får bara svaret "Tråkigt att du är missnöjd med plåtarna, men vi ser inte att det här är ett problem. Vi har haft kontakt med återförsäljaren som inte heller ser något fel på plåten.". De har alltså utifrån bilder och min berättelse accepterat att undertaket är rakt och att jag följt deras monteringsanvisningar, men tycker ändå att jag får nöja mig med resultatet.

Ska man nöja sig med det?

 

[heimlaga]

Det är allmänt känt att plåtbuntar måste ströläggas med ribbor eller brädlappar direkt när man har fått hem dem för att det inte skall dra in fukt mellan plåtarna. Svagt och ynkligt att ingen kunde berätta det för dig eller skriva det i någon anvisning.

Jag som har lagt ett antal tak med återanvänd pannplåt och är van med deformationer brukar lägga varje plåt med ytterkanten ungefär så som jag vill ha den. Sedan skruvar jag fast den näst yttersta skruvraden. Sedan pressar jag ned plåten med kroppsvikten så att korrugeringen faller på plats mot föregående plåt och så skruvar jag. Man skall inte behöva göra så med ny plåt men det går att göra så och få ihop taket fastän plåtarna har brett ut sig i ändorna.

 

[PTA]

Det är allmänt känt att plåtbuntar måste ströläggas med ribbor eller brädlappar direkt när man har fått hem dem för att det inte skall dra in fukt mellan plåtarna. Svagt och ynkligt att ingen kunde berätta det för dig eller skriva det i någon anvisning.

Jag som har lagt ett antal tak med återanvänd pannplåt och är van med deformationer brukar lägga varje plåt med ytterkanten ungefär så som jag vill ha den. Sedan skruvar jag fast den näst yttersta skruvraden. Sedan pressar jag ned plåten med kroppsvikten så att korrugeringen faller på plats mot föregående plåt och så skruvar jag. Man skall inte behöva göra så med ny plåt men det går att göra så och få ihop taket fastän plåtarna har brett ut sig i ändorna.

Tack för svar. Är inte säker på vad du menar med näst yttersta skruvraden, men jag provade olika skruvsättningar (ordningar) och metoder även efter samtal med tillverkaren Pokab utan att lyckas få ihop plåtarna tillräckligt. De kunde gå ihop fullständigt i ändarna men ändå inte gå att ”hänga ihop” i mitten med hjälp av kroppstyngden. Till saken hör att jag var ensam montör och att alla ordningar på skruvar inte var praktiskt möjliga. Montering utan medhjälpare var ett villkor när jag valde plåten då det sades att det skulle vara möjligt att montera den själv.
Min huvudsynpunkt är att såväl tillverkare Pokab som leverantör Ekonomistål och återförsäljare K-bygg duckar frågan om tolerans, alltså hur mycket måtten får avvika från nominellt angivna innan produkten får anses felaktig och ok att reklamera. De vill inte ens veta vilka mått plåten hade, och har idag på K-byggs lager, de tycker ändå inte att det finns något problem.

 

[heimlaga]

Med näst yttersta skruvraden menar jag de skruvarna som är så långt från det redan lagda taket som möjligt utan att hamna där kanten på nästa plåt skall ligga.
Det är lättare att trycka ihop än att dra ut plåten så du lägger den så den ligger bra på mitten och skruvar det som är längst ut så pressar du ned ändorna i korrugeringen med kroppsvikten.

Om den metoden inte fungerar är toleranserna åt helvete och både K-järn och Pokab borde få runt öronen.