253 811 läst ·
3 373 svar
254k läst
3,4k svar
På lördag börjar utfasningen av Ringhals 2
Det verkar som att du inte riktigt greppar ekonomin i detta.
Som Mikael_L skriver ovan så är batterilagren dimensionerade efter ett förväntat driftfall. Det finns inga "extra batterier" eller "extra kapacitet" som inte redan finns för att man vill ha just den extra kapaciteten. I de flesta fall är batterilagren (och reservkraften i övrigt) dimensionerad för minsta möjliga kostnadspåverkan (dvs kostnaden för reservkraften kontra kostnaden för driftavbrott och sannolikheten för detsamma). Allt grundläggande kalkyleringsarbete fungerar så. Det är inte så att datacenter och annat köper lite extra för att det var rea eller liknande.
Om nätägaren ska betala ersättning för att datacenter och liknande har batterilager som de ställer till förfogande så kommer de få betala så mycket som krävs för att finansiera hela den batterikapaciteten. Det finns väldigt lite skalfördelar här så kostnaden blir troligen samma eller nästan samma som om nätägaren bara byggde batterilagringen själva. Faktum är att det kan bli billigare om nätägaren kontrakterar ett bolag som specialiserar sig på att bygga och drifta batterilager istället för att försöka betala pengar till företag som sysslar med något helt annat och råkar ha reservkraft på grund av att man inte vill ha driftavbrott.
Som Mikael_L skriver ovan så är batterilagren dimensionerade efter ett förväntat driftfall. Det finns inga "extra batterier" eller "extra kapacitet" som inte redan finns för att man vill ha just den extra kapaciteten. I de flesta fall är batterilagren (och reservkraften i övrigt) dimensionerad för minsta möjliga kostnadspåverkan (dvs kostnaden för reservkraften kontra kostnaden för driftavbrott och sannolikheten för detsamma). Allt grundläggande kalkyleringsarbete fungerar så. Det är inte så att datacenter och annat köper lite extra för att det var rea eller liknande.
Om nätägaren ska betala ersättning för att datacenter och liknande har batterilager som de ställer till förfogande så kommer de få betala så mycket som krävs för att finansiera hela den batterikapaciteten. Det finns väldigt lite skalfördelar här så kostnaden blir troligen samma eller nästan samma som om nätägaren bara byggde batterilagringen själva. Faktum är att det kan bli billigare om nätägaren kontrakterar ett bolag som specialiserar sig på att bygga och drifta batterilager istället för att försöka betala pengar till företag som sysslar med något helt annat och råkar ha reservkraft på grund av att man inte vill ha driftavbrott.
Redigerat:
Telecom har inga krav på batteri, de har krav på tillgänglighet. Backuperna är i princip helt borttagna. Vid Gudrun så hade mobilnätet backup i runt 12-24 timmar. Idag har de sålt dieselaggregaten. Man bygger istället med redundans över flera sitter för att det är billigare. Men det gäller ute i nätet. Centralt har man redundanta system istället då det skalar billigare. Med fyra siter så kan man nöja sig med 33% överkapacitet och hämta data på en av de andra tre om en går ned. Men trots detta så är varje system i sig redundant.X xLnT skrev:Telecom är ju inte direkt datacenter, och där har man ju krav på sig att ha ett par timmars batterikapacitet.
Där passar det ju utmärkt att köpa in större kapacitet batterier, dels för att själva klara längre avbrott, men även bidra med kapacitet till elnätet och få ersättning för det.
Jo, det är vanligt att större datacenter får högspänning från två olika stationer. Men det är ju inte så att de stänger ner sin verksamhet som du skrev, de har batterikapacitet för xx minuter (jag vet ingen som ligger extremt nära gränsen för vad de klarar av) tills dess att deras dieselgeneratorer tagit över driften, precis så som jag förklarade i inläggen ovan.
Poängen är fortfarande att batterierna i dessa system är pyttesmå jämfört med vad elnätet behöver.
Från PTS:pacman42 skrev:
Telecom har inga krav på batteri, de har krav på tillgänglighet. Backuperna är i princip helt borttagna. Vid Gudrun så hade mobilnätet backup i runt 12-24 timmar. Idag har de sålt dieselaggregaten. Man bygger istället med redundans över flera sitter för att det är billigare. Men det gäller ute i nätet. Centralt har man redundanta system istället då det skalar billigare. Med fyra siter så kan man nöja sig med 33% överkapacitet och hämta data på en av de andra tre om en går ned. Men trots detta så är varje system i sig redundant.
Poängen är fortfarande att batterierna i dessa system är pyttesmå jämfört med vad elnätet behöver.
"basstationerna ska enligt föreskrifterna senast juni 2020 vara försedda med en viss mängd reservkraft, men det rör sig om batterikapacitet för några timmar, och inte reservkraft för dagar och veckor."
Basstationerna sitter inte i några datacenter. De har dessutom rätt låga energibehov. Dessutom måste inte alla ha reservkapaciteten (kommer inte ihåg detaljerna, men det behövs täckning för exempelvis 112 och andra ssmtalstjänster men inte för alla datatjänster). Man har återinfört en del krav på tillgänglighet, men man är fortfarande inte ens nära det man hade under 2005 då Gudrun gjorde stora delar av landet strömlöst. Då hade jag fungerande mobiltelefoni i över ett dygn innan dieseln tog slut i basstationen.
Men som sagt var, här pratar vi om låga effekter. Dock ganska många basstationer. Dock inget som kan matas tillbaka till elnätet vid strömavbrott, då behövs ju elen i basstationen. Dessutom är det så låga effekter.
Men som sagt var, här pratar vi om låga effekter. Dock ganska många basstationer. Dock inget som kan matas tillbaka till elnätet vid strömavbrott, då behövs ju elen i basstationen. Dessutom är det så låga effekter.
Många verkar vara fast beslutna att tänka hur det ser ut idag och saknar visioner om hur saker kan utvecklas.pacman42 skrev:
Basstationerna sitter inte i några datacenter. De har dessutom rätt låga energibehov. Dessutom måste inte alla ha reservkapaciteten (kommer inte ihåg detaljerna, men det behövs täckning för exempelvis 112 och andra ssmtalstjänster men inte för alla datatjänster). Man har återinfört en del krav på tillgänglighet, men man är fortfarande inte ens nära det man hade under 2005 då Gudrun gjorde stora delar av landet strömlöst. Då hade jag fungerande mobiltelefoni i över ett dygn innan dieseln tog slut i basstationen.
Men som sagt var, här pratar vi om låga effekter. Dock ganska många basstationer. Dock inget som kan matas tillbaka till elnätet vid strömavbrott, då behövs ju elen i basstationen. Dessutom är det så låga effekter.
Sluta jämföra med hur det fungerar idag, det är inte det jag pratar om.
Vårt största problem är distributionen av energin, det går ju att lösa ganska enkelt genom att flytta produktionen närmre förbrukarna. Vilket solceller och batterilagring gör, för folk är ju villiga att installera detta.
Vid strömavbrott är det ju inte aktuellt att mata ut något oavsett. Det är ju samband med hårt belastat fungerande nät det skulle kunna vara aktuellt. Men det är för dyrt för att vara vettigt.
Redigerat:
Men snälla du, solen behöver lagras från sommaren till vintern och det görs inte med batterier.
Vill man lagra solenergi så görs det rimligen som vätgas, även om även det är för dyrt idag och har vissa säkerhetsproblem. Hursomhelst så är batterier inte lösningen. Möjligen, men det finns inte ekonomi i det, så skulle man kunna tänka sig att lagra solenergi i bstterier från dagen till natten, men det är på dagen vi behöver energin framförallt. I praktiken så skulle batterier kanske kunna vara en extra buffert för reglerkraften i elnätet. Men det blir en dyr buffert. I Australien så lönar det sig dock, men de har riktigt stora problem med elförsörjningen.
Om vi skall spekulera vilt så satsar jag på kall fusion istället. Det vore grejer det. Men om man får det att fungera så blir det väl förbjudet för att det är kärnkraft...
Vill man lagra solenergi så görs det rimligen som vätgas, även om även det är för dyrt idag och har vissa säkerhetsproblem. Hursomhelst så är batterier inte lösningen. Möjligen, men det finns inte ekonomi i det, så skulle man kunna tänka sig att lagra solenergi i bstterier från dagen till natten, men det är på dagen vi behöver energin framförallt. I praktiken så skulle batterier kanske kunna vara en extra buffert för reglerkraften i elnätet. Men det blir en dyr buffert. I Australien så lönar det sig dock, men de har riktigt stora problem med elförsörjningen.
Om vi skall spekulera vilt så satsar jag på kall fusion istället. Det vore grejer det. Men om man får det att fungera så blir det väl förbjudet för att det är kärnkraft...
Tips, läs rapporten från Transportstyrelsen. Tar 45 år att räkna hem byggnationen av snabbtåg med co2 och då räknar dom med att 70% av alla som flyger idag skall ta tåget istället. (Alltid roligt att ändra den siffran tills den känns bra, tror Gunilla som gjort beräkningen kanske var liiiite målsökande)pacman42 skrev:
Jag gjorde ett snabbt överslag på snabbtåg mellan Stockholm och Göteborg. Fem tåg per dag och riktning skulle räcka för att transportera alla flygresenärerna. Här diskuterar man nu snabbtåg för mängder med miljarder för att ta föra över resenärerna till tåg, en del vill ha maglev också. Men vem skall betala?
En timme kortare restid är vad som krävs för att konkurrera ut flyget. När X2000 kom så körde de 20-30 minuter snabbare än idag. Men istället diskuterar man helt nya spår mellan de tre största städerna...
Här har vi lågt hängande frukt för att minska beroendet av fossila bränslen, även om så tåget går på kolkraft! Men kärnkraft vore naturligtvis mycket bättre!
Än en gång, börja i rätt ände. Se till att tågen kommer fram snabbare och adressera flaskhalsarna först. Det gör skillnad i närtid!
Edit: notera att flaskhalsarna är in i Stockholm och Göteborg, inte så mycket däremellan...
Så i samma andetag som klimatrörelsen vill stänga kärnkraftverk (där elen till tågen kommer ifrån) så vill de släppa ut 6,5milj ton co2 under byggtiden som vi inte får igen innan de hävdar att det är för sent. Galenskaper...
Med tanke på hur märkligt du har skrivit så har jag svårt att ta dig på allvar.pacman42 skrev:
Men snälla du, solen behöver lagras från sommaren till vintern och det görs inte med batterier.
Vill man lagra solenergi så görs det rimligen som vätgas, även om även det är för dyrt idag och har vissa säkerhetsproblem. Hursomhelst så är batterier inte lösningen. Möjligen, men det finns inte ekonomi i det, så skulle man kunna tänka sig att lagra solenergi i bstterier från dagen till natten, men det är på dagen vi behöver energin framförallt. I praktiken så skulle batterier kanske kunna vara en extra buffert för reglerkraften i elnätet. Men det blir en dyr buffert. I Australien så lönar det sig dock, men de har riktigt stora problem med elförsörjningen.
Om vi skall spekulera vilt så satsar jag på kall fusion istället. Det vore grejer det. Men om man får det att fungera så blir det väl förbjudet för att det är kärnkraft...
Här är lite siffror som kan vara intressanta.
Detta är grova generella siffror men tagna från verkligheten.
1kWp solceller ger ca 10kWh en januarimånad med en vardaglig växelriktare och panel.
Den samlade kärnkraften i Sverige producerade samma januarimånad 6TWh energi.
För att klara detta med samma solceller som ovan så krävs det 2miljarder 300W paneler.
Det är ca 450st per hushåll i Sverige.
När man funderar på hur många miljarder vi lagt på att bygga, underhålla och distribuera kärnkraften så kanske det skulle gå att lägga detta på andra alternativ?
Finns många förhoppningsfulla som tror att sol/vind med batteribackup kan ersätta fossil och kärnkraft de närmaste åren. 2030? 2050?
”Bry er inte om hur det ser ut idag, ha visioner!”
Man kan inte värma hus med visioner.
Politiker har ansvar.
”Bry er inte om hur det ser ut idag, ha visioner!”
Man kan inte värma hus med visioner.
Politiker har ansvar.
Men herregud... du tänker alltså bara ha el när du är på jobbet. När du kommer hem och det är mörkt så finns det ingen effekt. Det är totalt skit samma hur mycket som panelerna teoretiskt kan producera. Elsystemet måste vara i balans. Elen måste produceras när den används, det finns inga ellagringslösnkngsr för detta. Skall du ersätta kärnkraften med batterier tex. Så hade vi under februari 2018 behövt ha ersatt en sammanhängande period av 10 dagar och 1.8twh av produktion från kärnkraft som ej kom från sol eller vind. Att lagra den elen från solkraft kräver 25ggr alla batterier som någonsin monterats i en Tesla eller översatt i pengar en investering om 6500 miljarder kronor. (Och nu har jag inte ens räknat att den elen måste även laddas upp i batterierna så då krävs det enligt din beräkning minst det dubbla antalet paneler per hushåll.X xLnT skrev:Med tanke på hur märkligt du har skrivit så har jag svårt att ta dig på allvar.
Här är lite siffror som kan vara intressanta.
Detta är grova generella siffror men tagna från verkligheten.
1kWp solceller ger ca 10kWh en januarimånad med en vardaglig växelriktare och panel.
Den samlade kärnkraften i Sverige producerade samma januarimånad 6TWh energi.
För att klara detta med samma solceller som ovan så krävs det 2miljarder 300W paneler.
Det är ca 450st per hushåll i Sverige.
När man funderar på hur många miljarder vi lagt på att bygga, underhålla och distribuera kärnkraften så kanske det skulle gå att lägga detta på andra alternativ?
Solpaneler är ett komplement. Inget annat. Vind är ett komplement. Inget annat.
På sikt, kanske lång sikt, så tror jag att det kommer bli solenergi och i viss mån termisk energi från djupa hål som kommer vara de absolut dominerande energikällorna.
Redan utbyggd vattenkraft kommer finnas kvar mycket länge, i viss mån för alltid.
Och sen tror jag, och hoppas jag, att det kommer finnas en del kärnkraft i den framtida energimixen, kärnkraft av någon teknologi som bränner ut vårt högaktiva kärnavfall, oavsett hur många år det projektet tar. Och jag tycker inte att det spelar någon roll ifall dessa kWh blir de dyraste, det är ändå paybacktime för den billiga energin som vi fick då "avfallet" skapades.
Redan utbyggd vattenkraft kommer finnas kvar mycket länge, i viss mån för alltid.
Och sen tror jag, och hoppas jag, att det kommer finnas en del kärnkraft i den framtida energimixen, kärnkraft av någon teknologi som bränner ut vårt högaktiva kärnavfall, oavsett hur många år det projektet tar. Och jag tycker inte att det spelar någon roll ifall dessa kWh blir de dyraste, det är ändå paybacktime för den billiga energin som vi fick då "avfallet" skapades.
Nu vet jag inte om du hade otur när du skrev och inte tänkte ett varv till.C Chris11 skrev:Men herregud... du tänker alltså bara ha el när du är på jobbet. När du kommer hem och det är mörkt så finns det ingen effekt. Det är totalt skit samma hur mycket som panelerna teoretiskt kan producera. Elsystemet måste vara i balans. Elen måste produceras när den används, det finns inga ellagringslösnkngsr för detta. Skall du ersätta kärnkraften med batterier tex. Så hade vi under februari 2018 behövt ha ersatt en sammanhängande period av 10 dagar och 1.8twh av produktion från kärnkraft som ej kom från sol eller vind. Att lagra den elen från solkraft kräver 25ggr alla batterier som någonsin monterats i en Tesla eller översatt i pengar en investering om 6500 miljarder kronor. (Och nu har jag inte ens räknat att den elen måste även laddas upp i batterierna så då krävs det enligt din beräkning minst det dubbla antalet paneler per hushåll.
Solpaneler är ett komplement. Inget annat. Vind är ett komplement. Inget annat.
Hade jag nu haft batterier så hade jag lagrat energin under dagen som laddat bilen när jag kom hem, om det nu inte var på sommarhalvåret. Jag hade dessutom sålt överskottsel som exporterades till andra behövanden.
Sen kanske du missade när jag skrev att jag inte ser det som en direkt ersättare av kärnkraften, den kommer vi fortsatt behöva ett tag till.
Men jag delar Mikael_Ls åsikt ovan.
Det är ju ganska märkligt att Eon väljer att ta betalt för två huvudsäkrningar så fort jag säljer 1kWh mer än jag förbrukar på ett år.
Varför gör man så?
Varför skulle man inte kunna få sälja hur mycket el man kan med den huvudsäkring som finns oavsett eget inköp. Det är så otroligt hämmande.
Nja, inte så otur iom att i dina beräkningar så räknade du på att panelerna skulle täcka upp effektbristen genom att på ca 8h solljus kunna både sköta momentan effektförsörjning samt ladda batterierna som skall räcka i 16h. Dvs elnätet måste dimensioneras till att kunna transportera ca 3ggr nödvändig maxeffekt. Hoppas du och dina solpaneler står för den systemkostnaden.X xLnT skrev:Nu vet jag inte om du hade otur när du skrev och inte tänkte ett varv till.
Hade jag nu haft batterier så hade jag lagrat energin under dagen som laddat bilen när jag kom hem, om det nu inte var på sommarhalvåret. Jag hade dessutom sålt överskottsel som exporterades till andra behövanden.
Sen kanske du missade när jag skrev att jag inte ser det som en direkt ersättare av kärnkraften, den kommer vi fortsatt behöva ett tag till.
Men jag delar Mikael_Ls åsikt ovan.
Det är ju ganska märkligt att Eon väljer att ta betalt för två huvudsäkrningar så fort jag säljer 1kWh mer än jag förbrukar på ett år.
Varför gör man så?
Varför skulle man inte kunna få sälja hur mycket el man kan med den huvudsäkring som finns oavsett eget inköp. Det är så otroligt hämmande.
Och i exemplet ovan så är det genomsnittscaset. Försök igen den/de dagar som det är mulet/snöigt. Måste hålla isär energi och effekt
Du är otroligt gynnad som får en rejäl skatterabatt på det du säljer.
