På lördag börjar utfasningen av Ringhals 2

[Anders_Nilsson]

Du är inte ingenjör va...?
Trodde du på vindkraften och att vi skulle få snurror med blad längre än långtradare eller avfärdade du det likadant?
Tror du på allvar att de bara hänger alltihop i elkabeln och hoppas på att det håller?
Gällande båttrafik så här du inte ens fattat att de lägger drakarna på långt under båtars djupgående.

När startar serieproduktionen och när ser vi en fullskalepark i drift i Skandinavien? Det är liksom det tråden handlar om, att vi kan producera ersättningskraft för Ringhals i vårt närområde.

 

[hapazard]

Artikeln handlar om tidal locking, inte om inbromsning av en måne som sedan fjärmar sig från centralkroppen.

Forskning och framsteg eller Wikipedia? I Wikipediartikeln förklaras precis vad som händer, varför månen har hamnat i 'tidal lock' och varför den inbromsning som månen utövar på jordens rotation gör att månens bana förskjuts utåt (och omloppstiden ökar).

"The tidal locking effect is also experienced by the larger body A, but at a slower rate because B's gravitational effect is weaker due to B's smaller mass. For example, Earth's rotation is gradually being slowed by the Moon, by an amount that becomes noticeable over geological time as revealed in the fossil record.[7] Current estimations are that this (together with the tidal influence of the Sun) has helped lengthen the Earth day from about 6 hours to the current 24 hours (over ≈ ⁠4½ billion years). Currently, atomic clocks show that Earth's day lengthens, on average, by about 2.3 milliseconds per century.[8] Given enough time, this would create a mutual tidal locking between Earth and the Moon. The length of the Earth's day would increase and the length of a lunar month would also increase." https://en.wikipedia.org/wiki/Tidal_locking

 

[lars_stefan_axelsson]

Forskning och framsteg eller Wikipedia? I Wikipediartikeln förklaras precis vad som händer, varför månen har hamnat i 'tidal lock' och varför den inbromsning som månen utövar på jordens rotation gör att månens bana förskjuts utåt (och omloppstiden ökar).

Precis. Problemet är att även om Kepler (och Newton) ger bra förklaringar för många fenomen vi kan observera så är de naturligtvis approximationer. Så om man enligt dessa ekvationer exv. antar att himlakroppar är punktmassor så kan man naturligtvis inte förklara fenomen som "tidal locking". Det fallet täcks inte av grundantagandena.

Och eftersom vi observerat bla "tidal locking" så är det i så fall tillämpningen av teorierna det är fel på, inte det vi faktiskt observerat.

Nu visar det sig att om man antar en rikare modell; en som räknar med att himlakroppar har utsträckning i rummet, vinkelmoment, och inte är perfekt stela, så kan vi förklara dessa fenomen. Och då får vi dessutom samma konsekvenser som förklarats tidigare. Nämligen att om vi inte har perfekt stela himlakroppar som roterar runt sin egen axel, och även runt varandra, så blir det en koppling mellan dessa båda rotationer, och den ena kommer att påverka den andra.

Något som Kepler inte ens var medveten om. (Intressant nog så kom teorin innan observationerna här. I slutet av 1800-talet så antog man att Venus var låst med samma sida mot solen hela tiden. Det var inte förrän 1965 som man mha doppler-radar-mätningar förstod att den var låst i ett 3:2-förhållande).

MEN, det är OT. Så iaf jag stoppar där. (Även om det finns mycket mer intressant att säga).

 

[karlmb]

För det finns inget sätt att få bort rörelsen i kabeln när dom vill skapelsen ska röra sig.
Man får helt enkelt ta kostnaden att byta kabel relativt ofta.

Jag gissar att de ordnat en "led" nere vid fundamentet som leder in kabeln i ett utrymme där den kan röra sig obelastad och böjas utefter en mkt längre sträcka än om man bara "knyter fast " den runt en bult eller nåt. Troligen en patenterad lösning.

 

[Soltorp40]

"Favoritmetall" för att leda elektrisk ström är koppar.

Koppar har dock självhärdning som en känd egenskap. När man har vickat ett antal gånger på kopparn blir den stel, och om man fortsätter vicka brister den.

I kablar kan man "fördröja" brottet genom att göra väldigt många tunna kardeler, men i en planerad rörelse blir kopparkabel likvärdigt med förprogrammerad livslängd.

Skall man ha överföring från "rörelse" till fast borde det vara bäst med någon typ av motorkol som gnider mot en kupad yta. Väldigt lätt att underhålla under vatten...

Men detta är säkert bara en av många tekniska detaljer som man jobbar på att lösa, billigt,driftsäkert och med god livslängd.

 

[karlmb]

När startar serieproduktionen och när ser vi en fullskalepark i drift i Skandinavien? Det är liksom det tråden handlar om, att vi kan producera ersättningskraft för Ringhals i vårt närområde.

Snittproduktion inom 2 år pessimistiskt räknat.
Riktigt stora parker, säg 8 år.
Är väl ungefär som tillståndsprocessen bara för en ny reaktor.

 

[karlmb]

"Favoritmetall" för att leda elektrisk ström är koppar.

Koppar har dock självhärdning som en känd egenskap. När man har vickat ett antal gånger på kopparn blir den stel, och om man fortsätter vicka brister den.

I kablar kan man "fördröja" brottet genom att göra väldigt många tunna kardeler, men i en planerad rörelse blir kopparkabel likvärdigt med förprogrammerad livslängd.

Skall man ha överföring från "rörelse" till fast borde det vara bäst med någon typ av motorkol som gnider mot en kupad yta. Väldigt lätt att underhålla under vatten...

Men detta är säkert bara en av många tekniska detaljer som man jobbar på att lösa, billigt,driftsäkert och med god livslängd.

Är koppar annorlunda mot andra metaller i detta avseende?
Så länge man inte överskrider materialets flytgräns är normalt sett livslängden oändlig.
Om man tex lindar koppartråd till sprialfjäder så ser jag inte varför den skulle gå av inom några miljoner böjningar.
Det är ingen större skillnad mot fjädrarna i hjulupphängningarna på en bil.

 

[Göran.W]

Problemet här är att kabels ska vara under vatten och då är det hårdare krav isolering.
Det funkar inte då med en gummi kabel med många kardeler.
Finns det ens någon kabel med många kardeler för HSP (högspänning) dvs spänning över 1000 volt.
Spänningen från verket måste vara hög för annars så stökar ohms lag till det och kräver orealistiskt hög ström i den och sen blir den grövre och styvare.

 

[Anders_Nilsson]

Är koppar annorlunda mot andra metaller i detta avseende?
Så länge man inte överskrider materialets flytgräns är normalt sett livslängden oändlig.
Om man tex lindar koppartråd till sprialfjäder så ser jag inte varför den skulle gå av inom några miljoner böjningar.
Det är ingen större skillnad mot fjädrarna i hjulupphängningarna på en bil.

Nej. Koppar och aluminium får förr eller senare utmattningsbrott men t ex stål har en lastgräns under vilken utmattningsbrott aldrig inträffar. En av anledningarna till att stål är en populär konstruktionsnetall.

 

[Anders_Nilsson]

Snittproduktion inom 2 år pessimistiskt räknat.
Riktigt stora parker, säg 8 år.
Är väl ungefär som tillståndsprocessen bara för en ny reaktor.

OK, inom två år har vi en park. Finns det data på var den kommer att placeras och vad produktionen beräknas bli? Vi är nu så nära produktionsstart att planeringen borde vara rätt detaljerad.

 

[Mikael_L]

Skulle man lite tillspetsat kunna påstå att nu när vi importerar, så får vi helt enkelt betala europeiska elpriser, iom att vi köper från europa ...?

Om vi haft överproduktion så skulle vi i Sverige betalt ett mycket lägre Svenskt elpris som mer baseras på produktionskostnaden ...? ...Och överskottet skulle sålts till Europa till europeiskt elpris, med mellanskillnaden som vinst ...?

Isåfall tänker jag såhär ... just nu importerar vi 742MW till spotpris på 200€/MWh, vilket betyder att vi köper el för 1,5 miljoner kronor i timmen just nu ...
Om produktionskostnaden i R1 hade varit 50 öre/kWh så är den direkta merkostnaden för stängningen av R1 1,2 miljoner kronor i timmen, just nu ...
Till detta skulle vi haft en liten överproduktion på ca 150MW, vilket skulle gett en vinst på såld el på ytterligare drygt 200.000 kr i timmen.

Men sen, så länge som det är kallt nere i Nordeuropa, så skulle elpriserna där fortsätta att ligga högt, då skulle väl R1 generera rätt OK vinst för Sverige under långa delar av vintern (även när vi inte importerar), tills de europeiska priserna sjunker framåt sommaren till ...

 

[Anders_Nilsson]

Min tanke om det så kallade enorma elöverskottet är:

Troligen producerar Sverige enormt mycket el när det finns gott om el så att vi får sälja med förlust och subventionera Tyskland. Men detta gör ingenting för fanatikerna för vi är goda européer.

Sedan att vi kommer få brownouts och lokala blackouts gör heller inget för samma grupp människor, bara de får driva igenom sin ideologi.

Kom ihåg att det är lika gott att äta kallskuret till frukost en kall vinterdag och att i lumpen i början på 80-talet städade vi med kvast och mopp så dammsugare är helt onödigt.

Jag garanterar att den svenska elexporten är i det närmaste en förlustafför för annars hade man nämnt siffror på hur mycket vi tjänar.

 

[Magnus E K]

Dagens dyra timme (8-9, 195 öre) kostade elen i Tyskland bara 62 öre så det var inte importpriset som satte gränsen.

När förbrukningen är låg och det inte (som förra året) råder extrema överskott på vatten någonstans kommer det redan vara samma eller i stort sett samma pris i hela Europa (eller åtminstone de länder som går att se på Nordpool).

 

[ajn82]

Ansökan om att bygga en ny prototyp reaktor i Oskarshamn
http://cornucopia.cornubot.se/2021/02/uniper-kth-och-blykalla-ansoker-om.html

 

[Nötegårdsgubben]

En intressant debatt seglar upp nu där vindkraftsförespråkare som professor Lennart Söder menar att kärnkraftsutbyggnad skulle kosta det svenska kraftsystemet mer än det smakar. Jag är skeptisk.

Ett antagande som verkar missas är vilka som kan och behöver producera när priset är högt. Ett annat är svängmassan.

Om vindkraften är lönsam vid 60 öre/kWh och kärnkraften vid 80 betyder det inte med nödvändighet att vindkraften oftare är lönsam. För när priset är högt kan den inte producera, eller rättare, priset stiger när vindkraften inte levererar, så snittpriset för kärnkrafts- och vattenkraftsel kommer naturligt att vara högre än för vindkraftsel. Lägg till det värdet av svängmassan, som snart kommer behöva prissättas.

Det är som sagt en intressant diskussion, men man hade kanske önskat sig en mindre partisk akademiker i debatten. Eller bara fler, som kan ge lite olika perspektiv.