114 371 läst ·
466 svar
114k läst
466 svar
Oskälig priset? Fyrstads el ockerpriser
JanneJanne123
Husägare
· Stockholm
· 2 911 inlägg
JanneJanne123
Husägare
- Stockholm
- 2 911 inlägg
Jag är ledsen, men jag tror du har missuppfattat vad tråden handlar om.N Nps skrev:Vad tror ni om att alla ni som gnäller skaffar er en utbildning i något av ovanstående yrken. Jag menar det är ju ingen som klagar på sotaren som debiterar ex.... för att kontrollera/filma er skorsten. Han var ju ändå där och sotade 2 månader innan. Ja menar vadå 4000 kr i timmen. Ingen som krigar om det? Kanske gå till tandläkaren undersökning 750 kr av en ..... lite foton 150-200 kr st. Jag är just som er en hantverkardjävul som behövde lite hjälp av en jurist. Svaret blev om du börjar med att sätta in 10 tusen på detta konto så kan vi eventuellt ta tag i detta. Ja men va faan häng hantverkar djäveln han är ju ändå förmodligen den mest förmögna utav ovanstående.
Ja glöm inte att det handlar om att ta ett kliv högre i näringskedjan (värdekedjan heter det kanske).T Taxture skrev:
Det finns en tillverkare eller generalagent, denne säljer till några få kunder, dessa kunder tänker tjäna lite pengar på detta, dvs har ett påslag.
Typiska kunder till generalagenten är grossisterna (Dahl, Ahlsell osv), men troligen handlar CDON i kraft av sin försäljningsvolym direkt av tillverkare/generalagent.
De stora byggbolagen (Skanska, Peab etc) kan också förhandla sig fram till en sådan position.
Men sen kommer Calore och gänget och ska köpa av grossisten, som lagt på lite för att också tjäna lite pengar.
Nu har Calore upptäckt att kunden kan köpa från CDON för lägre pris.
Och det beror helt enkelt på att när slutkunden köper från CDON så hoppar kunden över ett steg i värdekedjan, dvs ytterligare en som ska snylta och ha sin andel av kakan. Det är som att kunden får köpa av grossist direkt, dvs även då hoppa över Calore och co.
Sen har CDON i kraft av att inte ha fysiska butiker, grunt kunnande, inga inne eller ute-säljare ännu bättre möjlighet att klara sig på en mindre marginal.
Jag vet inte riktig när steget kommer, men förr eller senare måste nog hantverkarbranschen också börja jaga lägre priser och helt enkelt gå över till att köpa mer från nätjättarna. Det är nämligen inte hållbart i detta priskonkurrensens tidevarv hålla på och låta fler nivåer i värdekedjan ta ut sina vinster för att göra det hela dyrare för slutkonsumenten.
Lägg sen till jättarna i byggbranschen, de kommer nog också alltmer övergå till att hoppa över alla led som ska ha pengar bara för att transportera materialet till nästa nivå i kedjan. De kommer också börja handla allt mer direkt av tillverkare/generalagent.
Jag spår att det kommer synas en förändringar de närmaste åren.
Och du som ett jobbigt spädbarn eller ngt i tillvetkningsfasen.TotalControl skrev:
Då lär det inte gå så bra för dig där ute. Då väljer marknaden en person som kan planera sitt jobb bättre utan att behöva betala för en massa väntetider.
Varför vill du inte anpassa dig till marknaden om det skulle ske? Varför väljer du den lösningen att kunden ska betala för att du inte kan planera ditt jobb?
Du är som en trotsig unge![]()
Du använder en ful härskar teknik
Var saklig gäller har erfarenhet av vetkligheten
Du verkar lite insatt .S Spikin skrev:Rätten för Konsument att reklamera behöver det inte avtalas om.
Det finns alltid ett avtal mellan 2 parter , tyst , muntligt eller skriftligt. Mellan konsument och hantverkare gäller vad
konsumenten anser vara skäligt om inte hantverkaren kan styrka annat. Vad som anses vara avtalat mellan konsument
och hantverkare vid beställning utan skriftlig offert är .- Hantverkaren utför arbetet - fackmässigt - till skälig timkostnad
- inom / i skälig tid . - med skäligt prispåslag på tillförda varans verkliga ( hantverkarens ) inköpspris inte fiktiva priser
baserade på grossistens reklam där största rabatterna ges i syfte att locka flera hantverkare att handla.
Även oskäliga avtalade priser kan falla efter avtalet om Konsumenten har blivit lurad /förvillad .
Att använda sig av fiktiva priser ( priser som inte anger varans verkliga värde) strider mot konsumentlagarnas syfte.
Om hantverkaren anser att han skall har rätt till ett oskäligt högt prispåslag på sitt verkliga inköpspris skall han
informera konsumenten innan avtalet ingås annars har han ingen rätt till oskäligt påslag.
Konsumentlagarna har tillkommit för att lagstiftarna har funnit det nödvändigt att stärka konsumenternas rätt mot
fiktiva , påhittade , osanna påståenden som innebär att konsumenten köper luft. Att grossisten anger ett utpris
till detaljisten ( hantverkaren ) är olagligt, varför hantverkarens användning av grossistens utprislista även är
irrelevant och utan lagligt stöd . Det enda verkliga varupriset i avtalet mellan konsument och hantverkare är priset som
hantverkaren betalar till grossisten för varan som följaktligen måste visas.
Stöd för rätten att få se det verkliga priset finns i Konsumentlagarna, accept för fiktiva priser har inget stöd .
För stora företag som beställare gäller endast Köplagen och Avtalslagen samt praxis varför jämförelse med konsumentköp
inte är relevant. Avtal mellan företag är dispositiva och träffas mellan likvärdiga parter varför allt måste avtalas skriftligt .
Vet du om det finns någon dom som är prejudicerande. Skulle vara intressant.
Då kanske många får svar
Se där där kom det lite nyttig info.S Spikin skrev:Att hantverkare har rätt till skäligt påslag på verkliga inköpspriset är praxis och rätt.
Det är hantverkarens uppgift att bevisa att begärt pris är skäligt och står i samklang med
KtjL . Beräkningsgrunden står i KtjL 36+40 och i avtal mellan Konsumentverket och hantverkarförbundet .
Det finns bara ett beräkningsgrundande pris som är relevant och det är inköpspriset från grossist.
Allt detta är fastställt genom Högsta Domstolens prejudikat i dom T 3445-15 där det slås fast att
konsument har rätt till rättvisande specificerad faktura baserad på hantverkarens inköpspris .
Alla nutida skälighetsprövningar följer detta prejudikat . Om hantverkaren inte visar sitt
inköpspris faller hans talan .
Jag förstår inte inläggen med påstående om att konsumenten skriftligen måste avtala om att få ärliga priser .
Konsumentlagarna har ju funnits i 40-50 år .
Hantverkares oskäliga priser / påslag har dessutom diskuterats flera gånger på detta forum.
Alla avtal förutsätts ha träffats i god tro mellan parterna och båda parter har vårdplikt om avtalet och
gentemot avtalspart .
Hur blir det om inköpspriset är tex 10 kr
Men o slutet av året får företaget 20% årsbonus på inköpt mtrl.finns det någon dom på det exemplet?
Förändringar blir det alltid så det är en enkel profetia.Mikael_L skrev:
Ja glöm inte att det handlar om att ta ett kliv högre i näringskedjan (värdekedjan heter det kanske).
Det finns en tillverkare eller generalagent, denne säljer till några få kunder, dessa kunder tänker tjäna lite pengar på detta, dvs har ett påslag.
Typiska kunder till generalagenten är grossisterna (Dahl, Ahlsell osv), men troligen handlar CDON i kraft av sin försäljningsvolym direkt av tillverkare/generalagent.
De stora byggbolagen (Skanska, Peab etc) kan också förhandla sig fram till en sådan position.
Men sen kommer Calore och gänget och ska köpa av grossisten, som lagt på lite för att också tjäna lite pengar.
Nu har Calore upptäckt att kunden kan köpa från CDON för lägre pris.
Och det beror helt enkelt på att när slutkunden köper från CDON så hoppar kunden över ett steg i värdekedjan, dvs ytterligare en som ska snylta och ha sin andel av kakan. Det är som att kunden får köpa av grossist direkt, dvs även då hoppa över Calore och co.
Sen har CDON i kraft av att inte ha fysiska butiker, grunt kunnande, inga inne eller ute-säljare ännu bättre möjlighet att klara sig på en mindre marginal.
Jag vet inte riktig när steget kommer, men förr eller senare måste nog hantverkarbranschen också börja jaga lägre priser och helt enkelt gå över till att köpa mer från nätjättarna. Det är nämligen inte hållbart i detta priskonkurrensens tidevarv hålla på och låta fler nivåer i värdekedjan ta ut sina vinster för att göra det hela dyrare för slutkonsumenten.
Lägg sen till jättarna i byggbranschen, de kommer nog också alltmer övergå till att hoppa över alla led som ska ha pengar bara för att transportera materialet till nästa nivå i kedjan. De kommer också börja handla allt mer direkt av tillverkare/generalagent.
Jag spår att det kommer synas en förändringar de närmaste åren.
problemet med rena nät butiker vs fysiska dito är tillgången och sortimentet.
du kan till exempel
troligen köpa en 90-vinkel 1/2" på nätbutiken. men du behöver oxå en 45á dito och det för dom inte.
likaväl som att du hittar en dubbeltrapp på nätet men inte kors-dito.
nätbutikerna har bara det vanligaste.
behöver man ha något udda tex övergång 18mm cu till 3/4" så har tex. Dahl det.
värme element till en udda varmvattenberedare mm.
finns det inte i fysisk butik så har Dahl även en web-dito.
sen är ju frågan om när vattnet sprutar om kunden nöjer sig med att man säger att cdon skickar delar om 4 dagar.
för lager har man inte råd med att ha om man inte tar höjd för detta i priset, leka bank blir man inte rik på. en konsument är nog inte nöjd med att man tillämpar "just in time" som industrin gör.
På tal om att leka bank så bör alla kunder förskottsbetala. så vet man att man får betalt och slipper lägga tid på att skicka dessa till kronkalle.
Jag skulle säga att det är tvärtom. Via näthandlare går det att få tag i nästan vad som helst. Det går inte att ha allt på lager hos alla lokala handlare.
Lägenhetsfixare
· Sverige
· 504 inlägg
C Calore skrev:
S Spikin skrev:Att hantverkare har rätt till skäligt påslag på verkliga inköpspriset är praxis och rätt.
Det är hantverkarens uppgift att bevisa att begärt pris är skäligt och står i samklang med
KtjL . Beräkningsgrunden står i KtjL 36+40 och i avtal mellan Konsumentverket och hantverkarförbundet .
Det finns bara ett beräkningsgrundande pris som är relevant och det är inköpspriset från grossist.
Allt detta är fastställt genom Högsta Domstolens prejudikat i dom T 3445-15 där det slås fast att
konsument har rätt till rättvisande specificerad faktura baserad på hantverkarens inköpspris .
Alla nutida skälighetsprövningar följer detta prejudikat . Om hantverkaren inte visar sitt
inköpspris faller hans talan .
Jag förstår inte inläggen med påstående om att konsumenten skriftligen måste avtala om att få ärliga priser .
Konsumentlagarna har ju funnits i 40-50 år .
Hantverkares oskäliga priser / påslag har dessutom diskuterats flera gånger på detta forum.
Alla avtal förutsätts ha träffats i god tro mellan parterna och båda parter har vårdplikt om avtalet och
gentemot avtalspart .
Det står att hantverkaren ska redovisa på sin faktura hur hantverkaren har beräknat priset, som kunden ska betala d.v.s. debiterat exempelvis 52 löpmeter med Trallvirke á 11,50 per löpmeter inklusive moms, vilket blir 598 kr inklusive moms, inte att hantverkaren ska redovisa sina inköpspriser.
Med skälighet menar inte domstolen priset per löpmeter utan att man debiterat rätt antal löpmeter, så hantverkaren inte har debiterat för 104 löpmeter trots att de levererat bara 52 löpmeter.
I just detta fall handlade det om antalet debiterade timmar som var 544 som kunde bevisas av leverantören men hjälp av vittnen och tidrapportering. Däremot hade man bara redovisat antalet timmar i klump, utan att redovisa varje delmoment, vilket domstolen önskade, därför reducerades priset på hela uppdraget. Så i detta fall framgår det tydligt att det hade med detaljnivån på redovisningen för det leverantören hade levererat som var det avgörande. Ingenstans i domen finns det omnämnt någon som helst referens till leverantörens inköpskostnad.
Sen var detta även ett specialfall i och med att parterna saknade skriftligt avtal. Annars hade domstolen utgått från vad som hade stått i det skriftliga avtalet, det står i klartext i domen.
Jag har faktiskt tagit mig tiden att läsa domen från HD NJA 2016 s 1011 som du refererade till som T 3445:15 (som var den ursprungliga domen i TR).. Du har inte koll på det juridiska språket, så du har misstolkat domen.
Jag tycker det var en bra och tydlig dom, den visar återigen vikten av att skriftliga avtal mellan parterna är viktigt för båda parter.
Redigerat: