Titta efter COP-faktor som är ett mått på hur många gånger inmatad eleffekt multipliceras för att ge en uteffekt i form av värme.
https://www.polarpumpen.se/varmepumpar/kunskapsbank/cop-scop
https://www.thermia.se/varmepump-kunskap/kopa-varmepump/varmepump-tre-faktorer/
https://www.thermia.se/varmepumpar/...armepumpar/atlas-bergvarmepump-jordvarmepump/
Thermia slår sig för bröstet med en SCOP-faktor på över 6, vilket innebär att du i idealfall får ut 6 kWh värme per kWh el.
https://www.polarpumpen.se/varmepumpar/kunskapsbank/cop-scop
https://www.thermia.se/varmepump-kunskap/kopa-varmepump/varmepump-tre-faktorer/
https://www.thermia.se/varmepumpar/...armepumpar/atlas-bergvarmepump-jordvarmepump/
Thermia slår sig för bröstet med en SCOP-faktor på över 6, vilket innebär att du i idealfall får ut 6 kWh värme per kWh el.
F fb35523 skrev:
Att bara titta på SCOP-faktor är lite fel enl mitt tycke.
Kan vara så att SCOP-faktorn är för fel temperatur zonför den "mellersta" zonen (som räknar på -7C ) för att det ger bättre värde, medan Sverige ligger i den kalla zonen (som räknar på -15C)
Dessutom så tycker jag att bara kolla på det värdet är lite galet då de oftast räknar på 35C framledning vilket fungerar fint om man ska köra med golvvärme men ska man köra med vatten-radiatorer ... då kanske man vill ha 45C eller 55C framledning
Och då stämmer inte SCOP siffran öht.
Det man tyvärr behöver göra då är att sätta upp ett excell/sheets ark där man skriver in modell & effekt och COP värde vid -7C & -15C vid den framledning man vill ha.
Ta tex Nibes F2120 8kW modellen,
Den har följande värden
Vid framledning på 35C så har den en COP på 3.2 vid -7C och 2.6 vid -15C
Vid framledning på 55C så har den en COP på 2.3 vid -7C och 2.0 vid -15C
Så det beror på vad man har för förutsättningar i sitt hus och var man bor och då kolla på rätt siffror för att få en bra uppfattning om vad som passar bäst.
Och kollar vi på TS förutsättningar
65kvm hus med ev tillbyggnad av övervåning framöver där det finns en stor Luft/Luft VP idag kan jag inte se att det skulle vara ekonomist försvarbart att dra in vattenburen värme.
Skulle personligen lagt pengarna på en till liten Luft/luft då kommande övervåning byggs samt att med nån som kan köra på iden med en liten kamin uppe som går till samma rökkanal. Och ev elgolvvärme i badrummet som byggs uppe. (bara för att det är så skönt med varmt golv i just badrum)
Men med luft/luft behöver man ju en planlösning som gör att man kan sprida ut den varma luften.
Tror att det skulle ge mest per investerad krona och dessutom hålla elkostnaderna nere
(undantag elgolvvärmen i badrummet som man ska vara medveten om att den kan dra en del ström)
Medlem
· Västra Götaland
· 239 inlägg
Vi tänker lika.M MrDizzy skrev:
Dock blir ju den totala boytan ca 110 m2 med övervåning, och det kommer bli ett antal mindre rum. Luft/luft (och i synnerhet då om man utökar med en till) är som du säger ekonomiskt försvarbart för en sådan yta, men samtidigt är det också beroende av att den varma luften effektivt kan ledas mellan rummen. Dessutom så är en något surrande värmepanna i tvättstugan som leder varmvarvatten till en radiator tystare än bruset från en luft/luft - vilket är uppskattat av chefen. Så det är inte bara en fråga om vad värmen kostar, det är också komforten av dito. Att t.ex. kunna öka värmen i ett specifikt rum samtisigt som ljudnivån är så låg det går. Det är (troligen) värt en högre initial investering och/eller några fler kWh per år. Det jag försöker utröna är väl mest är mer faktiska priser/kostnader och övriga för-/nackdelar, samt då inte minst hur man på smidigast sätt nyttjar backup-uppvärmningen av kaminen bäst i huset.
Medlem
· Västra Götaland
· 239 inlägg
Kompletterar med en skisser på hur det är tänkt att byggas ut. Det svarta röret som sticker upp genom sovrum på övervåning är skorsten för kaminen. Det blå inkladdade vid tv'n är luft/luft-värmepumpens placering idag., och det blå streckade markerar bara ungefär vart ursprungshuset är.
På skissen på planlösningen för undervåningen är det med ljusbrunt i golv ursprungshuset (ca 40 m2), medans resten ("utstickorna" på vardera sida) är tänkta tillbyggnader. Blå öppningar betyder att det inte kommer vara någon dörr här.
(Om man tar endast planlösningen för undervåningen och flyttar utbyggnaden som är ritad vid köket, och flyttar denna längst vänster så är det en ungefärlig bild av hur huset är tillbyggt idag. Dessa tillbyggnader har snedtak då man bara förlängt taket ner här, och ger en golvyta om ca 65.)
På skissen på planlösningen för undervåningen är det med ljusbrunt i golv ursprungshuset (ca 40 m2), medans resten ("utstickorna" på vardera sida) är tänkta tillbyggnader. Blå öppningar betyder att det inte kommer vara någon dörr här.
(Om man tar endast planlösningen för undervåningen och flyttar utbyggnaden som är ritad vid köket, och flyttar denna längst vänster så är det en ungefärlig bild av hur huset är tillbyggt idag. Dessa tillbyggnader har snedtak då man bara förlängt taket ner här, och ger en golvyta om ca 65.)
Min spontana reaktion på de ritningarna är att det är för många dörrar och dessutom en trappa som hindrar hela huset från att värmas från bara en plats. Jag har hört någon tumregel om att temperaturen i rum andra än där luftvärmepumpen sitter blir c:a 2º kallare för varje vidöppen dörr som värmen skall passera. Och en trappa är ännu sämre ur den synpunkten. Om du har en till luftvärmepump på övervåningen förbättras ju situationen något. Men det är fortfarande ganska många förträngningar i huset som värmen skall passera. Det är klart att man kan bo i huset även såsom du ritat. Men det ser ut som att man kommer att få för varmt i vardagsrummet och/eller för kallt i sovrummen på övervåningen. Alternativt att man för att undvika detta sätter upp element så att i slutänden driftkostnaden blir högre än om du ordnat ett riktigt vattenburet system och luft vattenpump.
