bstrand; Ok...! 
Frågade hustrun igen och ser om hon ändrat sig vad gäller sambolagen och äktenskap. Och hon sa (med reservation för att jag missat någon detalj) ungefär så här; Äktenskap med ett äktenskapsförord som registreras hos tingsrätten är bättre än dokument som skrivs i ett samboförhållande t o m med juristhjälp. Äktenskapsförord kungöres av tingsrätten i Post & Inrikes Tidningar, och på något annat ställe också, och innebär att efter ett tag som äktenskapsförordet varit offentligt är tillgångarna säkrade (blir enskild egendom) mot tredje part. Dokument skrivna enligt sambolagen kan aldrig gälla mot 3:e part, vilket kan innebära att om Din sambo t ex har borgenärer (alltså hennes fordringsägare) kan de begära utmätning av tillgångarna, vilket kanske just då är huset. Och då är vad Du och sambon kommit överens om inte intressant. - Ungefär så fattade jag det. Men vi har ju flera duktiga jurister här på forumet som säkert kan reda ut problemet bättre! Eftersom jag var skuld till att vi hamnade på ett sidospår ville jag i varje fall försöka sopa upp efter mig... Men himmel vilken snårskog lagarna verkar vara i det här landet! Tur man inte är jurist i varje fall... :-X
Frågade hustrun igen och ser om hon ändrat sig vad gäller sambolagen och äktenskap. Och hon sa (med reservation för att jag missat någon detalj) ungefär så här; Äktenskap med ett äktenskapsförord som registreras hos tingsrätten är bättre än dokument som skrivs i ett samboförhållande t o m med juristhjälp. Äktenskapsförord kungöres av tingsrätten i Post & Inrikes Tidningar, och på något annat ställe också, och innebär att efter ett tag som äktenskapsförordet varit offentligt är tillgångarna säkrade (blir enskild egendom) mot tredje part. Dokument skrivna enligt sambolagen kan aldrig gälla mot 3:e part, vilket kan innebära att om Din sambo t ex har borgenärer (alltså hennes fordringsägare) kan de begära utmätning av tillgångarna, vilket kanske just då är huset. Och då är vad Du och sambon kommit överens om inte intressant. - Ungefär så fattade jag det. Men vi har ju flera duktiga jurister här på forumet som säkert kan reda ut problemet bättre! Eftersom jag var skuld till att vi hamnade på ett sidospår ville jag i varje fall försöka sopa upp efter mig... Men himmel vilken snårskog lagarna verkar vara i det här landet! Tur man inte är jurist i varje fall... :-X
Så här gjorde vi
Jag pytsade in cirkus 1,2 mille och och hon ca 140000. Vi var bägge överens att säkra respektives tillgångar. Nu är det bara det där inbördes testamentet och skriva då giftemål är småborgligt..... ;D
Avtal mellan XXXXXXXoch HHHHHHH gällande samägande av fastigheten xxxxx , gfgfgfgf.
Detta avtal är avsett att reglera ägandefördelningen av ovan nämnda fastighet.
Ägandet skall fördelas procentuellt efter parternas kapitalinsats. Lånen delas lika mellan parterna och eventuella extra insättningar skall noteras och signeras av bägge partena på detta avtal. Ägandeandelen ändras löpande efter det att lånet amorteras och parterna anses amortera lika mycket Eventuella driftkostnader samt löpande reparationer skall ej medföra ändrad ägarandel så vida dessa ej noterats i detta avtal.
Skulle samboförhållendet upphöra har endera parten rätt att utkräva sin andel som senast skall regleras inom 9 månader. Andel beräknas på % -andel av fastigheten och baserad på ett gällande marknadsvärde. Marknadsvärdet skall bestämmas 2 av varandra oberoende värderingsmän valda var part, samt godkända av bägge parter.
Jag pytsade in cirkus 1,2 mille och och hon ca 140000. Vi var bägge överens att säkra respektives tillgångar. Nu är det bara det där inbördes testamentet och skriva då giftemål är småborgligt..... ;D
Avtal mellan XXXXXXXoch HHHHHHH gällande samägande av fastigheten xxxxx , gfgfgfgf.
Detta avtal är avsett att reglera ägandefördelningen av ovan nämnda fastighet.
Ägandet skall fördelas procentuellt efter parternas kapitalinsats. Lånen delas lika mellan parterna och eventuella extra insättningar skall noteras och signeras av bägge partena på detta avtal. Ägandeandelen ändras löpande efter det att lånet amorteras och parterna anses amortera lika mycket Eventuella driftkostnader samt löpande reparationer skall ej medföra ändrad ägarandel så vida dessa ej noterats i detta avtal.
Skulle samboförhållendet upphöra har endera parten rätt att utkräva sin andel som senast skall regleras inom 9 månader. Andel beräknas på % -andel av fastigheten och baserad på ett gällande marknadsvärde. Marknadsvärdet skall bestämmas 2 av varandra oberoende värderingsmän valda var part, samt godkända av bägge parter.
Och vad händer om värderingsmännen är lika oense som det separerade paret är vid det laget?
Tja, det är väl som det är med så mycket annat; Litar man på varandra behövs inga papper, och gör man inte det och den ene ställer till det för sig och för den andre, då hjälper inga papper hur gripande deras innehåll än må vara. Så vad ska man med papper till över huvud taget? :-X Kanske bättre att köra på känslan? 8)
Jag tänker försöka att inte komma med en massa "moralkakor" i ämnet eftersom det redan utdelats tillräckligt många sådana. :
Jag och min sambo köpte 1997 (efter att ha varit sambos i tre år) en bostadsrätt....
Jag hade under mitt ungkarlsliv inte funderat så mycket över min framtid utan levt i nuet.... Det var med andra ord inte så mycket i ladorna....
Eftersom vår insats i bostadsrätten skiljde sig markant åt så skrev vi ett avtal som reglerade hur pengarna skulle för delas vid en eventuell försäljning.... Det kan ge en vinst men även en förlust varför vi gjorde en procentuell fördelning vid en eventuell försäljning....
Jag som inte hade så mycket pengar med mig till insatsen tyckte att det var en självklarhet att hon skulle få mer pengar än mig vid försäljningen.
Vi skrev ett avtal som var väldigt tydligt framgick syftet med avtalet. Vad som avtalades och vem som ingick avtalet. Detta bevittnades därefter av två personer som vi båda hade tilltro till. Avtalet upprättades i två exemplar där vi fick var sitt.
Vi är förövrigt fortfarande sambos och det slogs inte in någon kil i vårt förhållande p g a det upprättade avtalet. Jag ser det snarare som en kärleksförklaring från min sida att jag valt att leva med henne för den hon är och inte för att att göra någon ekonomisk vinning om vårt förhållande skulle ta slut. Andan i sambolagen är väl ändå att det man har med sig in i förhållandet skall man även ha med sig ut vid en eventuell separation.
Ps Funderar faktiskt på att fria till henne nu men det är i alla fall inte p g a ett husköp Ds
Några moralkakor blev det väl ändå ..?? ;D
Jag och min sambo köpte 1997 (efter att ha varit sambos i tre år) en bostadsrätt....
Jag hade under mitt ungkarlsliv inte funderat så mycket över min framtid utan levt i nuet.... Det var med andra ord inte så mycket i ladorna....
Eftersom vår insats i bostadsrätten skiljde sig markant åt så skrev vi ett avtal som reglerade hur pengarna skulle för delas vid en eventuell försäljning.... Det kan ge en vinst men även en förlust varför vi gjorde en procentuell fördelning vid en eventuell försäljning....
Jag som inte hade så mycket pengar med mig till insatsen tyckte att det var en självklarhet att hon skulle få mer pengar än mig vid försäljningen.
Vi skrev ett avtal som var väldigt tydligt framgick syftet med avtalet. Vad som avtalades och vem som ingick avtalet. Detta bevittnades därefter av två personer som vi båda hade tilltro till. Avtalet upprättades i två exemplar där vi fick var sitt.
Vi är förövrigt fortfarande sambos och det slogs inte in någon kil i vårt förhållande p g a det upprättade avtalet. Jag ser det snarare som en kärleksförklaring från min sida att jag valt att leva med henne för den hon är och inte för att att göra någon ekonomisk vinning om vårt förhållande skulle ta slut. Andan i sambolagen är väl ändå att det man har med sig in i förhållandet skall man även ha med sig ut vid en eventuell separation.
Ps Funderar faktiskt på att fria till henne nu men det är i alla fall inte p g a ett husköp Ds
Några moralkakor blev det väl ändå ..?? ;D
Karolina - om ägandeförhållandet i ett samboförhållande är 70/30 och den som äger 30 % har en skuld han/hon inte kan betala, kanske en skuld som är större än värdet av de 30 % i huset, och hans/hennes tillgångar blir utmätta, lämnas då bara 30 % av fastigheten till försäljning? :
Ett oerhört naivt sätt att se på saken. Jag hoppas för din egen skull att du aldrig får uppleva hur illa det kan gå...Sillastryparen skrev:Tja, det är väl som det är med så mycket annat; Litar man på varandra behövs inga papper, och gör man inte det och den ene ställer till det för sig och för den andre, då hjälper inga papper hur gripande deras innehåll än må vara. Så vad ska man med papper till över huvud taget? :-X Kanske bättre att köra på känslan? 8)
För det finns inget som lockar fram människors sämsta sidor på samma sätt som en skilsmässa (eller en (döds-)bouppteckning).
Självklart skall man ha ett vattentätt äktenskapsförord/samboavtal. Vad ingen reflekterar över är att dagens skilsmässolagstiftning med 50/50 fördelning härör från den tid då alla kvinnor var hemmafruar. I dag när bägge förvärvsarbetar så är det enda rättvisa att man delar upp sina gemensamma tillgångar efter hur mycket pengar var och en har bidragit med.
Jag delar gärna med min partner, men om hon inte vill vara min partner längre, så får hon inte en spänn!
/
Skulle inte kalla det "naivt", snarare insiktsfullt, i den meningen att 'verklig förlust' faktiskt kan vara något som varken går att definiera eller ersätta med 'X antal kronor'Cujo skrev:
Ditt andra påstående ställer jag mig också tvekande till, spec. sedan ev. barn anlänt, man kan bidra med mer (och för den delen även mindre
) än antalet kronor ger sken av, hur otroligt det än kan låta .......... MVH//Christina.
Cujo - poängen med det jag skrev var faktiskt att jag nu vet (sic!) att det inte FINNS något vattentätt samboavtal i sinnevärlden... Det är liksom ingen slump att det finns jurister som får klienter som är sambos som ska dela på sig - att dessa jurister råder dom att först gifta sig innan de delar på sig - för att få rätsida på alla problem som sambolagen inte har förutsett. Jag har uppfattat denna tråd så att den som trädde i tråden från början undrade över hur man i ett samboförhållande skulle förfara för att tillgodose sina egna ekonomiska intressen om förhållandet gick åt skogen. Och mitt bidrag var; Gift er. För då har man helt andra regler som går in och som faktiskt underlättar i detta mycket tragiska läge. Man kan tycka att den saken är förfärlig, att äktenskap framför samboskap eller partnerskap gynnas - men så är det faktiskt. Sedan kan man anföra att de som puffar på äktenskap är moralister, man kan med hetta tala om att man ska bara gifta sig av kärlek, man kan irriterat anföra skilsmässostatistik som skäl för att man inte vill gifta sig (samtidigt som man tittar mycket noga i pengabörsen innan man ska köpa hus för att se vem som betalat vad) - det hör tycker jag inte hit. Inte för att jag och hustrun någonsin skulle tänka i de banorna, men hur skulle vi ens teoretiskt kunna få ihop det? Jag har en lång utbildning där hon jobbade för att vi skulle klara oss under mina studier, sedan fick jag ett välbetalt jobb, hon började plugga och jag skötte försörjningen, och efter ett antal år har nu hon ett välbetalt jobb som drar in över det dubbla mot min lön. Skulle vi då sitta och omförhandla procentsatser och ägandeskap under resans gång så att alla möjliga och omöjliga eventualiteter var täckta om vi säger hej då till varandra? Snacka om att ta livet av kärleken! Hade vi haft sådana tankar med oss i bagaget hade vi inte varit gifta så länge som vi faktiskt varit. Och asdl2 jag har aldrig gjort reklam för kyrkans vigsel! Jag har talat om borgerlig vigsel, där man mig veterligen inte lovar något alls. DEN vigseln är lika "kristen" som kyrkans vigsel! - Grundstommen i detta forum är vad jag förstått att "ge och ta råd". Ges ett råd som man inte gillar behöver man ju inte ta det. Och visst kan man tycka illa om någon annans råd! Och man har all rätt i världen att säga det också. "Jag tycker inte som du, för att..." osv. Men hävdar man att någons råd är sakligt felaktigt, då måste man tycker jag förklara varför. Och för att ännu en gång understryka; Jag har ingen som helst önskan att få alla som är sambo att gifta sig! Var och en får göra som man vill, och skriva vilka dokument, testamenten, överenskommelser man vill med hur många vittnen man känner för! Så låt oss fortsätta denna tråd, och utifrån sambolagen få kläm på hur man kan säkra sina insatser vid ett husköp. Att jag sedan, precis som byggimpert antyder(?), kan ställa mig frågande till hur man kan vara trygga med varandra när man hela tiden måste ha en ekonomiskt klart definierad "exit" i förhållandet - det är ju mitt problem, och inget jag behöver ventilera här.
;D :-X
Tänker nu i stället sälla mig till alla de som TYCKER, strunt samma om jag har faktaunderlag för vad jag tycker eller inte, så hoppas jag att jag inte orsakar någon trådstartare sådan irritation att Moderatorn ombeds radera tråden. Fakta verkar inte vara intressant i det här sammanhanget - så jag önskar Dig all lycka med att skriva ihop ett bra dokument. Jag hoppas verkligen (och jag är inte ironisk!) att Du slipper använda det!
Tänker nu i stället sälla mig till alla de som TYCKER, strunt samma om jag har faktaunderlag för vad jag tycker eller inte, så hoppas jag att jag inte orsakar någon trådstartare sådan irritation att Moderatorn ombeds radera tråden. Fakta verkar inte vara intressant i det här sammanhanget - så jag önskar Dig all lycka med att skriva ihop ett bra dokument. Jag hoppas verkligen (och jag är inte ironisk!) att Du slipper använda det!
Har blivit blåst på pengar vid tidigare separeringar men vill ändå inte ha några samboavtal. Jag tror att man kan sabba känslan i förhållandet om man börja blanda in juridik. Man vill ju gärna fortsätta lura sig själv att just detta förhållande är för evigt.
Sedan tycker jag blasfemiskt nog att man inte ska behöva se alltför allvarligt på bröllop. Jag ser det mer som en romantisk pryl och önskar att giftermål inte var juridiskt bindande. Tänk tanken att du kan smita in dyngrak tillsammans med ditt tillfälliga ragg eller stadiga flickvän på ett Elviskapell framåt småtimmarna och köra ett minutbröllop. Kanske i kombination med ett Lovehotell. Jag vet att jag är knäpp men visst vore det kul?
mvh
David
Sedan tycker jag blasfemiskt nog att man inte ska behöva se alltför allvarligt på bröllop. Jag ser det mer som en romantisk pryl och önskar att giftermål inte var juridiskt bindande. Tänk tanken att du kan smita in dyngrak tillsammans med ditt tillfälliga ragg eller stadiga flickvän på ett Elviskapell framåt småtimmarna och köra ett minutbröllop. Kanske i kombination med ett Lovehotell. Jag vet att jag är knäpp men visst vore det kul?
mvh
David
Näe.............David skrev:
, fy 17 vad hemskt. Tack och lov att det är juridiskt bindande, då får knäppskallarna stå sitt kast dagen efter ;DMVH//Christina.
Hmm...Du låter som ett av mina ex. Vad var det du hette nu igen? :-X ;Dbyggimpert skrev:Näe.............
MVH//Christina.
mvh
David
David - 1499 meddelanden, veteran bland plankor och spik...- - - Det där sista var väl inte så där himla seriöst kanske...? Påminner mig lite om befälskolan för hundra år sedan och snacket på luckan - men njaee..., inte sa vi väl så till en dam...? : :-X (Ser moderatorn lägga in femman på väg hitåt och intar en låg position, och hävdar omedelbart motsatsen med samma emfas!)
: :-X (Ser moderatorn lägga in femman på väg hitåt och intar en låg position, och hävdar omedelbart motsatsen med samma emfas!)