8 088 läst ·
23 svar
8k läst
23 svar
Nytt Parhus (BRF) - hjälp mig tyda ekonomin!
Instämmer med inlägget.PCLarsson skrev:Min uppfattning är av den att den som gör projektet tycker att han kan få ut mer om han lägger ut en del lån på föreningen så att inte allt hamnar på medlemmen, men vad finns det för fördelar här? Inga!
Utöver att räntekotnaderna för föreningen inte är avdragsgilla, jämför med en privatperson så tillkommer ofta pengar för att någon ska sköta bokförningen samt göra revision på föreningen...
Dessutom är det svårt att kunna få ihop en styrelse över tid på så få medlemmar.
Det finns ingen lag på att man måste ingå i en styrelse.
Och om någon pga ålder eller annan orsak inte vill?
Ja, då kan man komma i det läge att man måste hyra in externa ledamöter. Detta kostar, men en styrelse måste finnas i en BRF.
Moderator
· Stockholm
· 57 839 inlägg
Jag blev lite nyfiken och sökte lite på nätet. ETT projekt som stämmer in skapligt på det som skrivs här i tråden ser ut att ligga ganska nära järnvägen, det är ju i så fall en faktor man bör räkna in också, klart värdesänkande.
Iom. att de här projekten med 4 till 5 par/radhus trycks in på en tomt som tidigare var villatomt för EN villa, så kommer ju troligen några av de nya bostäderna att hamna närmare järnvägen än det tidigare huset på tomten.
Iom. att de här projekten med 4 till 5 par/radhus trycks in på en tomt som tidigare var villatomt för EN villa, så kommer ju troligen några av de nya bostäderna att hamna närmare järnvägen än det tidigare huset på tomten.
Du var en duktig googlarehempularen skrev:Jag blev lite nyfiken och sökte lite på nätet. ETT projekt som stämmer in skapligt på det som skrivs här i tråden ser ut att ligga ganska nära järnvägen, det är ju i så fall en faktor man bör räkna in också, klart värdesänkande.
Iom. att de här projekten med 4 till 5 par/radhus trycks in på en tomt som tidigare var villatomt för EN villa, så kommer ju troligen några av de nya bostäderna att hamna närmare järnvägen än det tidigare huset på tomten.
Med så få objekt i en förening så skulle iaf jag känna mig väldigt utsatt. Att man de facto måste vara överens med minst två andra för att få genom beslut, att man pga snedvdriden gruppdynamik kan få beslut mot sig osv.
Bra förstås, problem med strukturen i ens hus - man delar på kostnaden med de andra. Dåligt - man kan få vara med och betala en stor del av problem i någon annans hus.
Bra förstås, problem med strukturen i ens hus - man delar på kostnaden med de andra. Dåligt - man kan få vara med och betala en stor del av problem i någon annans hus.
Det här känns ju ganska relevant, har vi korsbefruktning mellan bh och cornu månne?
http://cornucopia.cornubot.se/2013/11/annu-en-vansinnig-ekonomisk-plan.html
http://cornucopia.cornubot.se/2013/11/annu-en-vansinnig-ekonomisk-plan.html
Jag tänkte att det kunde vara bra att posta vidare i denna tråd för fullständighetens skull. Jag är medveten om att bloggen har en ganska raljant ton, men det är ändå ganska anmärkningsvärda siffror.
http://cornucopia.cornubot.se/2013/11/tomt-med-br-radhus-vard-70-mer.html
http://cornucopia.cornubot.se/2013/11/tomt-med-br-radhus-vard-70-mer.html
Han har ju dock helt rätt i det han säger. Byggkostnaden för hus av denna storlek och kvalitetsnivå är väldigt låg. D.v.s. exploatören gör en jättevinst och lämpar över lånen på den lilla "föreningen" som då ska klara sig själva. Det går kanske bra de första åren när garantin finns kvar och innan andra fel börjar trilla in. Efter 10 år i ett sånt här boende tror jag inte det blir så roligt. Ska man ha sparat till den typen av underhåll som ommålning av fasader och sedan ännu större poster som tak och plåtarbeten o.s.v. så blir avgiften ganska hög. Att komma överens om detta är säkert ingen trivial uppgift. Speciellt inte om folk har tänkt bo där olika länge.jonmo skrev:
Precis, han har inga fel i sak så vitt jag kan se. Att man inte vill ha en långsiktigt rimlig nivå på avgiften känns som att det är standard i BRF, det är likadant här i vår förening i innerstan. Kanske att folk har ett lite längre perspektiv på ett radhus än en trea i innerstan, men ändå.falkn skrev:Han har ju dock helt rätt i det han säger. Byggkostnaden för hus av denna storlek och kvalitetsnivå är väldigt låg. D.v.s. exploatören gör en jättevinst och lämpar över lånen på den lilla "föreningen" som då ska klara sig själva. Det går kanske bra de första åren när garantin finns kvar och innan andra fel börjar trilla in. Efter 10 år i ett sånt här boende tror jag inte det blir så roligt. Ska man ha sparat till den typen av underhåll som ommålning av fasader och sedan ännu större poster som tak och plåtarbeten o.s.v. så blir avgiften ganska hög. Att komma överens om detta är säkert ingen trivial uppgift. Speciellt inte om folk har tänkt bo där olika länge.
När jag ringde revisorn och frågade vad noten i slutet på årsredovisningen betydde, den som sa att avskrivningstakten bör öka från 0,5% till 2% om året, var svaret att alla föreningar har 0,5%, men god revisionssed eller vad det nu heter föreskriver 2%. Med andra ord är det praxis att inte följa det rimliga 2%, och alla revisorer friskriver sig med en sådan kommentar. Observera att jag inte vet om det stämmer, men det var så jag fick det förklarat för mig.
Klicka här för att svara
