Kan också vara olika inom kommun vilka krav som gäller, själv är på markområden som anses fylla på markvattenmagasinen för kommunens dricksvattenförsörjning och då är det höga krav. - tittar man på lantmäteriets kartor är jag för långt ifrån för att vara aktuellt om man ser till de gamla dikesföretagens angivna vattenflödes och dräneringsvägar.
Därav att man måste fråga kommunen vad som gäller just där man bor inför sökning av ny avloppstillstånd
Därav att man måste fråga kommunen vad som gäller just där man bor inför sökning av ny avloppstillstånd
Om grannar säger nej då, efter att kommunen gett dem sina 3veckor på sig att yttra sig?Claes Sörmland skrev:
Är det bara att bita i det sura äpplet och inse att man helt enkelt inte kan ha vattentoalett då?
Det är samma krav som ställs alltså? Vattnet anses lika rent när det passerat markbädd som minireningsverk?
Du ska nog inte lämna in några handlingar till kommunen före du har säkrat grannens medgivande. Ingen idé att få avloppstillstånd för en lösning som du civilrättsligt inte får genomföra, bara pengar och tid i sjön. Och en asförbannad granne som undrar vad fan du håller på med när du söker tillstånd för miljöfarlig verksamhet på dennes mark utan att först ha fått klartecken från grannen.K Kasken skrev:
Ja typ. Eller annan teknisk lösning. Kanske en stor damm/våtmark på sin fastighet som man pumpar utloppsvattnet till i värsta fall?K Kasken skrev:
Men kan ju också tänka sig att tvinga fram ett officialservitut hos grannen för att leda avloppsvatten. Man får då betala sin granne för intrånget och Lantmäteriet för förrättniningen. Och lyckas bevisa att detta är den enda tekniska möjligheten för att ordna med ett avlopp. Alltså inte den enda billiga eller ekonomiska lösningen, utan just den enda tekniskt möjliga lösningen.
Det varierar beroende på minireningsverkets teknik. De är ofta i teorin bättre än markbädd men många av dessa minireningsverk har frekvent nedtid och då släpps vattnet orenat igenom det. De är s a s ofta inte lika robusta.K Kasken skrev:
Det jag skulle oroa mig mest för är utsläpp som ger lukt och syrebrist i recipienten (BOD) och smittspridningsrisk. Särskilt om den är ett vatten. Om lite kväve eller fosfor tar sig igenom är det inte hela världen. Fördelen med markbädd är att den är väldigt robust just avseende detta även om den inte alla är bra att rena bort kväve eller fosfor.
Men problemet kvarstår även där. Vad göra med kanske 700 l renat avloppsvatten per dygn?F fribygg skrev:
Administrator
· Skåne
· 8 710 inlägg
Jag har flyttat en sidodiskussion om ett annat avlopp till en egen tråd: https://www.byggahus.se/forum/threads/kommunen-godkanner-inte-avloppet-vad-gora.579416/
/Moderator
/Moderator
Vi ska dit igen i veckan ska då försöka kolla hur trekammarbrunnen ser ut, det blir ju en markbädd som ska anläggas. Jag ska ta ut lite offerter efter detta och se vad vi landar på.X xxargs skrev:
Problemet att om du inte får fram något gammalt avloppstillstånd från tex. fastighetsavstyckningshandlingar, där tillståndet kanske är kvar på fastigheten det styckades ifrån eller finns i samband med bygglov enligt tidigare, så måste det byggas med dagens regler och då kommer inte markbädden att räcka då det anses bara binda 30-50% av fosfor i genomsnitt i dom första 10 åren och betydligt lägre efter 10 år när bädden är mättad och det bryter ned lika mycket gammal biomassa (och frigör fosfor) som det skapas nytt (och binder fosfor) och man får ingen netto-infångst av fosfor längre.
idag är det krav enligt vatten och havsmyndigheterna att avloppslösning med markbädd skall binda minst 70% av fosforn och vid höga krav, 90% av fosforn (det senare kräver minireningsverk då också kvävet skall reduceras med minst 50% men ingen krav vid normal nivå).
Med andra ord kommer inte en lösning med 3-kammare med enbart markbädd att klara dagens krav utan det måste till en fosforfälla/fosforeducerig utöver detta i någon av stegen.
Löser man det med filtrering genom polonitesäckar i vattenflödet efter markbädden så är det en dyr och i framtiden ganska osäker lösning, både i avseende att säckarna tar slut fortare än önskat och dyra att byta (och platsen måste vara någonstans som kan nås med en kranbil och lyfta typ 500 kg säck) och tillgången periodvis varit skakig då det är i princip bara har varit en enda utländsk leverantör som gör denna massa och under covid höll på att gå i konken och idag alldeles för nära eventuell framtida konfliktzon i Östeuropa.
Något att fundera över på avloppsanläggning som är tänkt att fungera 25 -50 år framöver.
---
Har du möjlighet så skall du försöka med 3-kammarbrunn och infiltrering (alltså inte markbädd) vid nyanläggning - där kan man inte kontrollera hur bra fosforbindningen fungerar och än så länge en godkänd lösning.
---
Det man kan prova med om optionen med infiltrering inte går och om det skall vara kemikaliefritt är Alnarps 'cleanwater' lösning med 'våtmark' efter utloppet på den konstgjorda markbädden. det gäller bara få kommunen lika övertygad att anlänggningen fungerar långsiktigt och bättre än 70% fosforreducering som leverantörer lovar. Det är inte första året som man vill veta om det klarar det eller inte, utan efter +10 år med en förväntad närmast icke existerande underhåll av fastighetsägaren...
---
Kan du hitta de gamla avloppstillstånden för fastigheten och den nuvarande är byggd efter denna och fungerar (dvs. inte igensatt) - så slipper du precis allt ovanstående strul, då det är miljökraven när avlopstillståndet skrevs som gäller - inte dagens...
---
Om du ändå forceras till en minireningsverkslösning (förmodligen med fosforfällningskemikalier) - undvik SBR-anläggningar och titta på de lösningarna med ältande slam och vattenlabyrint - de sistnämnda är också nästa alltid helt luktfria eftersom man inte någonstans går med till djupare anaerob rötning utan bara växlar mellan låg och högre syrehalt i processkamrarna för att få de-nitrifieringen att fungera
idag är det krav enligt vatten och havsmyndigheterna att avloppslösning med markbädd skall binda minst 70% av fosforn och vid höga krav, 90% av fosforn (det senare kräver minireningsverk då också kvävet skall reduceras med minst 50% men ingen krav vid normal nivå).
Med andra ord kommer inte en lösning med 3-kammare med enbart markbädd att klara dagens krav utan det måste till en fosforfälla/fosforeducerig utöver detta i någon av stegen.
Löser man det med filtrering genom polonitesäckar i vattenflödet efter markbädden så är det en dyr och i framtiden ganska osäker lösning, både i avseende att säckarna tar slut fortare än önskat och dyra att byta (och platsen måste vara någonstans som kan nås med en kranbil och lyfta typ 500 kg säck) och tillgången periodvis varit skakig då det är i princip bara har varit en enda utländsk leverantör som gör denna massa och under covid höll på att gå i konken och idag alldeles för nära eventuell framtida konfliktzon i Östeuropa.
Något att fundera över på avloppsanläggning som är tänkt att fungera 25 -50 år framöver.
---
Har du möjlighet så skall du försöka med 3-kammarbrunn och infiltrering (alltså inte markbädd) vid nyanläggning - där kan man inte kontrollera hur bra fosforbindningen fungerar och än så länge en godkänd lösning.
---
Det man kan prova med om optionen med infiltrering inte går och om det skall vara kemikaliefritt är Alnarps 'cleanwater' lösning med 'våtmark' efter utloppet på den konstgjorda markbädden. det gäller bara få kommunen lika övertygad att anlänggningen fungerar långsiktigt och bättre än 70% fosforreducering som leverantörer lovar. Det är inte första året som man vill veta om det klarar det eller inte, utan efter +10 år med en förväntad närmast icke existerande underhåll av fastighetsägaren...
---
Kan du hitta de gamla avloppstillstånden för fastigheten och den nuvarande är byggd efter denna och fungerar (dvs. inte igensatt) - så slipper du precis allt ovanstående strul, då det är miljökraven när avlopstillståndet skrevs som gäller - inte dagens...
---
Om du ändå forceras till en minireningsverkslösning (förmodligen med fosforfällningskemikalier) - undvik SBR-anläggningar och titta på de lösningarna med ältande slam och vattenlabyrint - de sistnämnda är också nästa alltid helt luktfria eftersom man inte någonstans går med till djupare anaerob rötning utan bara växlar mellan låg och högre syrehalt i processkamrarna för att få de-nitrifieringen att fungera
Redigerat:
Alnarps Cleanwater renar ju fosfor via infiltration eller med Polonite. Så inget är vunnet på denna lösning jämfört med vanlig infiltration eller markbädd följt av en Polonitefälla.
har för mig att någon av Alnarps cleanwater lösningar körde med 'våtmark' som sista steget just för att inte behöva använda polonite
Men oavsett kolla vad det kostar att byta polonite och vem som gör det (hos mig så är det kommunen och bara kommunen som gör det och efter deras taxa - eftersom man har sagt att det är riskavfall) - länge så fanns ingen polonite alls att beställa eller få bytt av kommunen av tidigare nämnda orsaker. vissa kommuner verka börja med tvångsbyte av polonitesäckar i anlägningar som har det (typ var 3 år oavsett om det behövs eller inte om jag minns rätt) på samma nivå som slamsugning
Men oavsett kolla vad det kostar att byta polonite och vem som gör det (hos mig så är det kommunen och bara kommunen som gör det och efter deras taxa - eftersom man har sagt att det är riskavfall) - länge så fanns ingen polonite alls att beställa eller få bytt av kommunen av tidigare nämnda orsaker. vissa kommuner verka börja med tvångsbyte av polonitesäckar i anlägningar som har det (typ var 3 år oavsett om det behövs eller inte om jag minns rätt) på samma nivå som slamsugning
Alnarp Cleanwater kan väl byggas där vanlig infiltration inte passar pga markförhållanden, ett par stora plastburkar som släpper ut 'rent' vatten i en enkel liten grusbädd eller stengike möjlig att lägga på lera eller berg där vanlig infiltration inte fungerar/ tillåts
Våtmark kan inte rena fosfor. Det finns bara tre metoder, binda det lokalt i mark, binda det till reningssubstrat (i praktiken polonite) eller fälla det som slam.X xxargs skrev:
Har för mig att du nämnde att du var från dessa trakter. Och här lokalt har vi ju haft antroposofernas damm/våtmark i Järna. Men renade ingen fosfor, blev bara en läckande fosforbomb med åren.
(Sen borde vi inte rena så mycket fosfor i små avloppsanläggningar, men det är en större diskussion.)
Jag håller med - skall man få bort fosfor så måste det bortföras förr eller senare, då det är inget som flyger i väg i luften (mer än som insekter och mygg) - dvs skära vassen/våtmarksväxterna i våtmarken och levererar det till ÅVC - väldigt, väldigt mycket av det. ;-)
i mark är det rätt begränsat i mängd vad som kan låsas kemiskt tex grusytor, kalk etc och inte senare sköljas iväg, resten är bundet biologisk och förr eller senare kan börja röra sig
samma problem är med gamla avvecklade infiltreringar att det som magasinerats upp där över åren och extra mycket från när man också hade fosfor i tvätt och rengöringsmedel, kommer att läcka ut igen under många år framöver
en annan sak som ingen pratar högt om - skogsavverkning och när rotdelarna med tiden multnar (vilket i biomassa kan vara lika mycket som ovanjord) och under lång tid inte har växtligheten som kan fånga upp det i samma takt som nedbrytningen.
Enklaste är förmodligen kemfällning tidigt i processen och går iväg som slam i samband med slamsugningen - men då skall man ha brunnsstorlek för det och doseringsutrustning och ev omblandning också.
men kemikaliekostnaden tär och det har blivit väldigt mycket dyrare än runt 2020
i mark är det rätt begränsat i mängd vad som kan låsas kemiskt tex grusytor, kalk etc och inte senare sköljas iväg, resten är bundet biologisk och förr eller senare kan börja röra sig
samma problem är med gamla avvecklade infiltreringar att det som magasinerats upp där över åren och extra mycket från när man också hade fosfor i tvätt och rengöringsmedel, kommer att läcka ut igen under många år framöver
en annan sak som ingen pratar högt om - skogsavverkning och när rotdelarna med tiden multnar (vilket i biomassa kan vara lika mycket som ovanjord) och under lång tid inte har växtligheten som kan fånga upp det i samma takt som nedbrytningen.
Enklaste är förmodligen kemfällning tidigt i processen och går iväg som slam i samband med slamsugningen - men då skall man ha brunnsstorlek för det och doseringsutrustning och ev omblandning också.
men kemikaliekostnaden tär och det har blivit väldigt mycket dyrare än runt 2020
Redigerat: