Oj, då har jag uttryck mig otydligt. Pannan har ju ett antal inställningsfunktioner så som finjustering, programval, nattsänkning och det finns två mätare: "Vattentryck radiatorsystem" och "Temp till radiatorer".
Trots att jag läst manualen förstår jag inte hur jag ska använda mätarna för att veta hur pannan ska ställas in. Jag har förstått att jag ska ha kurva "C" eftersom vi har vanligt 2-rörssystem (Om det nu verkligen är det. Kan du utveckla lite hur du kan vara säker på det thomasx?). Sen kommer de stycken jag inte förstår:
"INJUSTERING: VID UTETEMPERATUR UNDER 0°C
Avläs temperaturen på panelens termometer. Ställfinjusteringsratten i läge 0. Justera in den erforderligatemperaturen med programväljaren.
VID UTETEMPERATUR ÖVER 0°C
Avläs temperaturen på panelens termometer. Ställ in programväljaren på det tillämpliga programmet. Justera inden erforderliga temperaturen med finjusteringsratten."
Vad menas med "erforderligatemperaturen" och varför ska man justera temperaturen med programväljaren? Skulle inte den ställas på "C" i vanliga system? Jag har läst detta stycke massor av gånger och jag fattar verkligen inte vad de menar...:|
I nästa stycke:
"1°C RUMSTEMPERATURÄNDRING BETYDERVID: 1- eller 2-rörssystem ca 3-4°C temperaturändring.Lågtemperatursystem ca 2°C temperaturändring.Golvvärme ca 1/2-1°C temperaturändring.
EXEMPEL:
Om innetemperaturen sjunker vid fallande utetemperaturskall det inställda programmet ändras.
Sjunker innetemperaturen t.ex. ca 1°C måste framledningstemperaturen höjas 3-4°C vid 1- eller 2-rörssystem.
1. Avläs temperaturen på pannans termometer.
2. Lägg ca 3-4°C till den temperaturen.
3. Minska på finjusteringsratten med ca 2°.
4. Vrid nu programväljaren medurs ca 1/2 programsteg.
5. Invänta att termometern visar den nya högre temperaturen."
Här är jag riktigt lost...återigen skriver de att jag ska ändra program och vad är framledningstemperatur? Jag ska läsa av temperaturen på pannans termometer (jag gissar att det är "Temp till radiatorer"?) sedan lägga till 3-4°C, sen ska finjusteringen minskas med ca 2°C och programväljaren ska minskas med 1/2 programsteg...
Så om "Temp till radiatorer" står på 20°C så ska jag lägga till 3-4°C, det blir 23-24°C...vad ska jag göra med den informationen? Sen ska finjusteringen minskas med 2°C...varför just 2°C och varför ska programväljaren minskas med 1/2 programsteg? Jag fattar inte logiken...
På mätaren för vattentryck finns en röd indikatornål. Denna står på knappt 0,9 bar nu, är det rätt? Själva nålen som indikerar verkliga trycket står på endast knappt 0,4 bar. Varför ligger trycket så lågt?
Återigen...detta är helt nytt för mig så jag kan inte termer och teorin bakom hur det fungerar. Jag är ingen dumskalle, anser mig faktiskt vara ganska tekniskt begåvad, men ingen av den kunskap jag har i övrigt föddes jag med utan den har jag fått lära mig med tiden. Ofta genom att andra delat med sig av sina kunskaper!
Trots att jag läst manualen förstår jag inte hur jag ska använda mätarna för att veta hur pannan ska ställas in. Jag har förstått att jag ska ha kurva "C" eftersom vi har vanligt 2-rörssystem (Om det nu verkligen är det. Kan du utveckla lite hur du kan vara säker på det thomasx?). Sen kommer de stycken jag inte förstår:
"INJUSTERING: VID UTETEMPERATUR UNDER 0°C
Avläs temperaturen på panelens termometer. Ställfinjusteringsratten i läge 0. Justera in den erforderligatemperaturen med programväljaren.
VID UTETEMPERATUR ÖVER 0°C
Avläs temperaturen på panelens termometer. Ställ in programväljaren på det tillämpliga programmet. Justera inden erforderliga temperaturen med finjusteringsratten."
Vad menas med "erforderligatemperaturen" och varför ska man justera temperaturen med programväljaren? Skulle inte den ställas på "C" i vanliga system? Jag har läst detta stycke massor av gånger och jag fattar verkligen inte vad de menar...:|
I nästa stycke:
"1°C RUMSTEMPERATURÄNDRING BETYDERVID: 1- eller 2-rörssystem ca 3-4°C temperaturändring.Lågtemperatursystem ca 2°C temperaturändring.Golvvärme ca 1/2-1°C temperaturändring.
EXEMPEL:
Om innetemperaturen sjunker vid fallande utetemperaturskall det inställda programmet ändras.
Sjunker innetemperaturen t.ex. ca 1°C måste framledningstemperaturen höjas 3-4°C vid 1- eller 2-rörssystem.
1. Avläs temperaturen på pannans termometer.
2. Lägg ca 3-4°C till den temperaturen.
3. Minska på finjusteringsratten med ca 2°.
4. Vrid nu programväljaren medurs ca 1/2 programsteg.
5. Invänta att termometern visar den nya högre temperaturen."
Här är jag riktigt lost...återigen skriver de att jag ska ändra program och vad är framledningstemperatur? Jag ska läsa av temperaturen på pannans termometer (jag gissar att det är "Temp till radiatorer"?) sedan lägga till 3-4°C, sen ska finjusteringen minskas med ca 2°C och programväljaren ska minskas med 1/2 programsteg...
Så om "Temp till radiatorer" står på 20°C så ska jag lägga till 3-4°C, det blir 23-24°C...vad ska jag göra med den informationen? Sen ska finjusteringen minskas med 2°C...varför just 2°C och varför ska programväljaren minskas med 1/2 programsteg? Jag fattar inte logiken...
På mätaren för vattentryck finns en röd indikatornål. Denna står på knappt 0,9 bar nu, är det rätt? Själva nålen som indikerar verkliga trycket står på endast knappt 0,4 bar. Varför ligger trycket så lågt?
Återigen...detta är helt nytt för mig så jag kan inte termer och teorin bakom hur det fungerar. Jag är ingen dumskalle, anser mig faktiskt vara ganska tekniskt begåvad, men ingen av den kunskap jag har i övrigt föddes jag med utan den har jag fått lära mig med tiden. Ofta genom att andra delat med sig av sina kunskaper!
Kan tyvärr inte hjälpa dig med pannan. Med trycket till elementen kommer nog öka när du får mer värme i systemet. 1bar orkar lyfta vattnet 10 meter, då du nu har 0,4 så motsvarar det 4 meter om du har mer än det från mätaren till överkant på det översta elementet så måste du öka trycket.
Grejen är bara att jag inte vet hur jag ökar trycket manuellt...systemet är ju inte slutet eftersom det finns ett skvallerrör från expansionskärlet. Jag läste någonstans att trycket varierar med utetemperaturen, alltså beroende på ifall pannan jobbar eller inte, men vad är teorin bakom det?spiskrok skrev:
Överkant på översta elementet inte ligger mycket mer än en meter över mätaren. Då verkar det ju logiskt att indikatornålen är inställd på 0,9 bar.
Som ni märker vill jag veta hur systemet fungerar i teorin, inte bara att det fungerar. Om jag kan teorin kommer jag kunna hantera det praktiska och även felsöka om något är vajsning.
Lite bilder skulle hjälpa oss.
Jag skulle tro att det du kallar "skvaller-rör från expansionskärlet" i själva verket är avtappningen från övertrycksventilen, som borde ligga på ca 2 bar. Det är normalt att ha ca 1,5 bar i systemet och inte under 1 bar. För att öka trycket fyller du helt enkelt på med mer vatten i systemet från ditt normala tappvatten. Någonstans finns ett rör från ditt kallvatten (tappvatten) till pannan via en ventil (kran). Öppna den kranen så fylls vatten på och du kan se att trycket ökar. Om din företrädare inte hade någon koll på systemet är det inte så konstigt om trycket är för lågt. När man tappar luft ur element osv så sjunker trycket.
Trycket påverkas i viss utsträckning av temperaturen. Det beror på att när temperturen ökar, ökar trycket på den gas (luft) som finns i systemet (allmänna gaslagen). Vattnet i sig är i stort sett inkompressibelt och påverkar inte trycket med ändrad temperatur.
Vattentryck radiatorsystem är just trycket i radiatorsystemet. Det är lite lustigt att du har den röda nålen på 0.9, den borde ligga på 1,5 eller nåt, tycker jag. Jag har inte hört talas om några system som kör med så lågt tryck, men jag är ingen expert så du får inga garantier på att jag har rätt
Temp till radiatorer är temperaturen på det vatten som skickas ut till radiatorerna, den så kallade framledningstemperaturen. Den är lägre än temperaturen på vattnet i pannan som ligger på 60-80 grader någonting. Någonstans i/på pannan finns en så kallad shunt. Shunten tar varmt vatten från pannan och blandar det med det svalare vattnet som kommer i retur från elementen (det vatten som varit ute och snurrat i huset så att säga) och sedan skickar shunten ut det blandade vattnet till elementen. Shunten styr alltså temperaturen på vattnet som går ut i elementen, framledningstemperaturen. Nu skrev jag att shunten "tar" vatten och "skickar" vatten, men den är egentligen bara en ren blandningsventil, ungefär som en engrepps köksblandare där du själv ställer in tempen på vattnet genom att anpassa mängden varmvatten resp kallvatten. Det sitter en cirkulationspump som pumpar runt vattnet i radiatorsystemet.
Det är styrsystemet du har som styr shunten och hur varmt vatten den skickar ut.
Förklaringen i din manual verkar vettig. I grund och botten säger de att du ska kontroller hur temperaturen inne i ditt hus varierar med utetemperaturen, eller rättare sagt om den gör det och i så fall hur. Om temperaturen inne är konstant på den temp du ställt in funkar allt som det ska och du bör inte pilla på nåt. Men om tempen inomhus sjunker när det blir kallare ute, då funkar inte ditt system som tänkt och du behöver justera..
Låt säga att det en dag är -5 grader ute och du har 20 grader inomhus. Allt är frid och fröjd. Nästa dag är det -10 ute och innetempen har sjunkit till 19 grader trots att du har inställt på 20 grader. Då kollar du på framledningstemperaturen på pannan, den kanske visar 34 grader. Vad de menar med 3-4 grader i manualen är att framledningstemperaturen borde vara 3-4 grader högre för att du ska ha 20 grader varmt i huset istf de 19 grader du har. För att justera inställningen ska du följa instruktionen och framledningstemperaturen ska då inom en liten stund, några minuter, öka med 3-4 grader till ca 37-38.
Men det är antagligen svårt att ställa in systemet så att det funkar helt perfekt i alla lägen och du alltid har 20 grader varmt inne oavsett om det är -20 -10, 0 5 eller 10 grader utomhus. Det kommar kanske att stämma bra vid de punkter du har gjort injusteringen, och sedan finnas vissa variationer vid andra temperaturer.
Jag skulle tro att det du kallar "skvaller-rör från expansionskärlet" i själva verket är avtappningen från övertrycksventilen, som borde ligga på ca 2 bar. Det är normalt att ha ca 1,5 bar i systemet och inte under 1 bar. För att öka trycket fyller du helt enkelt på med mer vatten i systemet från ditt normala tappvatten. Någonstans finns ett rör från ditt kallvatten (tappvatten) till pannan via en ventil (kran). Öppna den kranen så fylls vatten på och du kan se att trycket ökar. Om din företrädare inte hade någon koll på systemet är det inte så konstigt om trycket är för lågt. När man tappar luft ur element osv så sjunker trycket.
Trycket påverkas i viss utsträckning av temperaturen. Det beror på att när temperturen ökar, ökar trycket på den gas (luft) som finns i systemet (allmänna gaslagen). Vattnet i sig är i stort sett inkompressibelt och påverkar inte trycket med ändrad temperatur.
Vattentryck radiatorsystem är just trycket i radiatorsystemet. Det är lite lustigt att du har den röda nålen på 0.9, den borde ligga på 1,5 eller nåt, tycker jag. Jag har inte hört talas om några system som kör med så lågt tryck, men jag är ingen expert så du får inga garantier på att jag har rätt
Temp till radiatorer är temperaturen på det vatten som skickas ut till radiatorerna, den så kallade framledningstemperaturen. Den är lägre än temperaturen på vattnet i pannan som ligger på 60-80 grader någonting. Någonstans i/på pannan finns en så kallad shunt. Shunten tar varmt vatten från pannan och blandar det med det svalare vattnet som kommer i retur från elementen (det vatten som varit ute och snurrat i huset så att säga) och sedan skickar shunten ut det blandade vattnet till elementen. Shunten styr alltså temperaturen på vattnet som går ut i elementen, framledningstemperaturen. Nu skrev jag att shunten "tar" vatten och "skickar" vatten, men den är egentligen bara en ren blandningsventil, ungefär som en engrepps köksblandare där du själv ställer in tempen på vattnet genom att anpassa mängden varmvatten resp kallvatten. Det sitter en cirkulationspump som pumpar runt vattnet i radiatorsystemet.
Det är styrsystemet du har som styr shunten och hur varmt vatten den skickar ut.
Förklaringen i din manual verkar vettig. I grund och botten säger de att du ska kontroller hur temperaturen inne i ditt hus varierar med utetemperaturen, eller rättare sagt om den gör det och i så fall hur. Om temperaturen inne är konstant på den temp du ställt in funkar allt som det ska och du bör inte pilla på nåt. Men om tempen inomhus sjunker när det blir kallare ute, då funkar inte ditt system som tänkt och du behöver justera..
Låt säga att det en dag är -5 grader ute och du har 20 grader inomhus. Allt är frid och fröjd. Nästa dag är det -10 ute och innetempen har sjunkit till 19 grader trots att du har inställt på 20 grader. Då kollar du på framledningstemperaturen på pannan, den kanske visar 34 grader. Vad de menar med 3-4 grader i manualen är att framledningstemperaturen borde vara 3-4 grader högre för att du ska ha 20 grader varmt i huset istf de 19 grader du har. För att justera inställningen ska du följa instruktionen och framledningstemperaturen ska då inom en liten stund, några minuter, öka med 3-4 grader till ca 37-38.
Men det är antagligen svårt att ställa in systemet så att det funkar helt perfekt i alla lägen och du alltid har 20 grader varmt inne oavsett om det är -20 -10, 0 5 eller 10 grader utomhus. Det kommar kanske att stämma bra vid de punkter du har gjort injusteringen, och sedan finnas vissa variationer vid andra temperaturer.
Medlem
· västra götaland
· 128 inlägg
Hej
Inte helt säker på att du skall använda utetemperatur till att reglera innetempen med. Alla hus har en viss tröghet innan utetemperatur påverkar. Är det kallare under en dag ökar värmesystemet på framledningstempen direkt, innan huset kanske hunnit kylas ner. Jag hade nog försökt hitta en trivsam inställning utan påverkan av utetemperatur först om du har denna möjlighet på pannan. Tror i långa loppet att detta är mera ekonomiskt.
Inte helt säker på att du skall använda utetemperatur till att reglera innetempen med. Alla hus har en viss tröghet innan utetemperatur påverkar. Är det kallare under en dag ökar värmesystemet på framledningstempen direkt, innan huset kanske hunnit kylas ner. Jag hade nog försökt hitta en trivsam inställning utan påverkan av utetemperatur först om du har denna möjlighet på pannan. Tror i långa loppet att detta är mera ekonomiskt.
Ligger en del i det. Det finns ju system som enbart går på innetemp, men många av dem kan även kompletteras med yttertempgivare för att få en framkoppling i reglersystemet, inget konstigt med det. TS ska nog i första hand försöka undvika att använda sitt system på något annat sätt än det avsedda.
Nu börjar saker och ting klarna lite! Tack thomasx och singemoller! Som jag skrev tidigare så tar jag gärna bilder och laddar upp, jag behöver bara veta vad jag ska fota.
Skvallerrören: jag har ett rör som kommer direkt från pannan och ned i en golvbrunn. Detta skvallrade det i när jag testade övertrycksventilen (läste i instruktionspdf:en att man skulle testa den lite då och då så då gjorde jag det). Jag har också sett en gång att det skvallrade där även när jag inte rört övertrycksventilen...:what:
Sen finns det ett rör som kommer uppifrån (genom innertaket i pannrummet i källaren) som mynnar en bit ifrån ovan nämnda golvbrunn. Detta rör skvallrade det rejält ur när jag vred på ett stort handtag som sitter på ett rör som går upp rakt ur pannan och genom innertaket. Enligt farsan var det just för att toppa upp systemet. Detta påverkade inte trycket nämnvärt.
Då vet jag också att framledningstemperaturen är samma sak som "Temp till radiatorsystem" (kunde de inte har skrivit "Framledningstemperatur" istället så hade det varit tydligare när man läser instruktionen?).
singemoller tar upp just det jag har haft så svårt att förstå. Att använda innertemperaturen som måttstock för att ställa in pannan känns väldigt osäkert. Det är inte ofta vädret är konstant under en längre period och bjuder på lagoma, och regelbundna, temperatursänkningar. Är det mulet och -10°C och så kommer solen fram så blir det ju rejält mycket varmare i några av rummen i huset på ganska kort tid. Går solen sedan i moln sjunker ju temperaturen snabbt. Om man dessutom eldar i öppna spisen så är ju det också en försvårande faktor.
Förövrigt finns det en utetempgivare i vårt system men om den sen fungerar har jag ingen aning om...det är ju ganska gamla grejer.
En sak jag tror mig ha förstått i alla fall är att det måste vara kallare ute än inne för att kunna kalibrera systemet, jag gissar att ju kallare desto bättre. Därför kan jag inte göra så mycket just nu annat än att försöka förstå systemet i teorin och lära mig hur jag ställer in det.
Som jag skrev tidigare så tar jag gärna bilder och laddar upp, jag behöver bara veta vad jag ska fota.Skvallerrören: jag har ett rör som kommer direkt från pannan och ned i en golvbrunn. Detta skvallrade det i när jag testade övertrycksventilen (läste i instruktionspdf:en att man skulle testa den lite då och då så då gjorde jag det). Jag har också sett en gång att det skvallrade där även när jag inte rört övertrycksventilen...:what:
Sen finns det ett rör som kommer uppifrån (genom innertaket i pannrummet i källaren) som mynnar en bit ifrån ovan nämnda golvbrunn. Detta rör skvallrade det rejält ur när jag vred på ett stort handtag som sitter på ett rör som går upp rakt ur pannan och genom innertaket. Enligt farsan var det just för att toppa upp systemet. Detta påverkade inte trycket nämnvärt.
Då vet jag också att framledningstemperaturen är samma sak som "Temp till radiatorsystem" (kunde de inte har skrivit "Framledningstemperatur" istället så hade det varit tydligare när man läser instruktionen?).
singemoller tar upp just det jag har haft så svårt att förstå. Att använda innertemperaturen som måttstock för att ställa in pannan känns väldigt osäkert. Det är inte ofta vädret är konstant under en längre period och bjuder på lagoma, och regelbundna, temperatursänkningar. Är det mulet och -10°C och så kommer solen fram så blir det ju rejält mycket varmare i några av rummen i huset på ganska kort tid. Går solen sedan i moln sjunker ju temperaturen snabbt. Om man dessutom eldar i öppna spisen så är ju det också en försvårande faktor.
Förövrigt finns det en utetempgivare i vårt system men om den sen fungerar har jag ingen aning om...det är ju ganska gamla grejer.
En sak jag tror mig ha förstått i alla fall är att det måste vara kallare ute än inne för att kunna kalibrera systemet, jag gissar att ju kallare desto bättre. Därför kan jag inte göra så mycket just nu annat än att försöka förstå systemet i teorin och lära mig hur jag ställer in det.
Ditt värmesystem ska ju hålla en jämn temperatur inomhus, så att ha inomhustemperaturen som en måttstock är idealt. Känner systemet att tempen inne börjar gå ner, 0,1 grad eller 0,2 grader trycker det på mer värme till elementen, ju fortare det sjunker någon tiondel desto mer värme drar det på. Inget konstigt med det, så funkar reglersystem.
Sedan kan man göra det man inom reglertekniken kallar en "framkoppling". Dvs, det är yttertemperaturen som påverkar behovet av värme inomhus, så för att ge reglersystemet en "förvarning" om att det kommer att behöva ge mer värme inne så kan man också ha en yttertempgivare. I många äldre system hade man bara en yttertempgivare, men då hade ju reglersystemet ingen som helst koll på hur varmt det faktiskt var inne. Att mäte en temperatur för att styra en annan temperatur utan att mäta den senare, är allt annat än idealt ur reglersammanhang, om man inte har ett mycket direkt och exakt kopplat system, och det har man inte här.
Ta några bilder på pannan, rören, ventilerna, osv så man kan se vad som finns och hur det ser ut att vara kopplat så kanske vi kan bistå dig med lite information om vad som är vad.
Sedan kan man göra det man inom reglertekniken kallar en "framkoppling". Dvs, det är yttertemperaturen som påverkar behovet av värme inomhus, så för att ge reglersystemet en "förvarning" om att det kommer att behöva ge mer värme inne så kan man också ha en yttertempgivare. I många äldre system hade man bara en yttertempgivare, men då hade ju reglersystemet ingen som helst koll på hur varmt det faktiskt var inne. Att mäte en temperatur för att styra en annan temperatur utan att mäta den senare, är allt annat än idealt ur reglersammanhang, om man inte har ett mycket direkt och exakt kopplat system, och det har man inte här.
Ta några bilder på pannan, rören, ventilerna, osv så man kan se vad som finns och hur det ser ut att vara kopplat så kanske vi kan bistå dig med lite information om vad som är vad.
Nu får du svar som om du hade en känslig värmepump som till varje pris måste ha så låg framledningstemperatur som det är möjligt. Värmepumpsägarna använder därför termostastyrning med innegivare och öppnar alla elementtermostater fullt. Nu har du en elpanna och tänker hålla fast vid det och då spelar framledningstemperaturen ingen roll, slutregleringen sker vid elementet. En elpanna har samma verknigsgrad vid såväl låg som hög framledningstemperatur. Att därför trixa med kurvor och inställningar ger dig inte ett skvatt i form av lägre uppvärmningskostnader. Med en innegivare kan du visserligen använda nattsänkning men många ifrågasätter starkt den stora fördelen, man tjänar mycket lite på nattsänkninng. Har du utegivare är det bara till för att ge en ungefärligt riktig framledningstemperatur som sedan slutregleras i varje rum för sig med elementterrmostater. Finns föresten också Honeywell Rondostat programmerbara elementtermostater som kan nattsänkas. Mitt tips är bara: Börja inte kosta på systemet en massa saker för att få lägre uppvärmningskostnad utan spara pengarna tills du ger upp elvärmen och installerar modern ekonomisk uppvärmning. Blir nödvändigt förr eller senare och alla påkostningar på elvärmen är s.a.s pengarna i sjön.
Väcker denna tråd lite.
Jag har nu börjat fundera en hel del på det här med utomhusgivare. Jag har alltid varit lite tveksam till dess nytta, faktiskt redan som tonåring när föräldrarna bytte från olja till elpanna även om jag inte förrän nu fått anledning att engagera mig i frågan. Jag har varit i kontakt med mannen som gjorde energideklarationen inför försäljningen av huset vi köpte i höstas och fick tips om att läsa hans bok "Energibluffen". I den beskriver (läs kritiserar) han de flesta reglersystem som finns på marknaden, t.ex. yttertemperaturgivare men framförallt prognosbaserade system. Grundtesen är att alla hus är dynamiska, dvs de har stor tröghet när det gäller att lagra och avge värmeenergi. Ett faktum som är svårt att motsäga om man har lite koll på fysik. Därför finns det ingen anledning att följa utetemperaturen, den är ju egentligen helt ointressant. Vid köldknäppar finns inte behovet att trycka ut en massa mer värme i radiatorerna eftersom innetemperaturen inte följer utetemperaturen statiskt. Om kylan håller i sig måste naturligtvis detta ske dock.
Därför funderar jag nu på om inte det bästa vore att sätta en ganska hög framledningstemperatur (om detta är möjligt i vår panna) och sedan låta radiatortermostaten i varje enskilt rum ta hand om temperaturen. Vi har bytt alla utom tre termostater till Danfoss digitala radiotermostater som styrs av en centralenhet så varje enskilt rums temperatur kan ställas individuellt. Alla eventuella natt/bortrestsänkningar programmeras också via centralen.
Finns det någon nackdel med att ha en konstant och ganska hög framledningstemperatur i en gammal elpanna? Om jag inte minns helt fel från fysiken i skolan så är uppvärmning av vatten det som kräver mest energi medan att hålla temperaturen inte kräver speciellt mycket. Det jag tänker är att termostaterna kan jobba effektivare om det kommer varmare vatten till radiatorerna. Om temperaturen sjunker snabbt i ett rum och termostaten öppnar fullt så går det snabbare att värma upp luften om framledningstemperaturen är hög än om den är låg. Är det en dag med stark solinstrålning stryper termostaterna vattenflödet och pannan underhåller bara temperaturen i vattenberedaren.
Verkar detta vettigt?
Jag har nu börjat fundera en hel del på det här med utomhusgivare. Jag har alltid varit lite tveksam till dess nytta, faktiskt redan som tonåring när föräldrarna bytte från olja till elpanna även om jag inte förrän nu fått anledning att engagera mig i frågan. Jag har varit i kontakt med mannen som gjorde energideklarationen inför försäljningen av huset vi köpte i höstas och fick tips om att läsa hans bok "Energibluffen". I den beskriver (läs kritiserar) han de flesta reglersystem som finns på marknaden, t.ex. yttertemperaturgivare men framförallt prognosbaserade system. Grundtesen är att alla hus är dynamiska, dvs de har stor tröghet när det gäller att lagra och avge värmeenergi. Ett faktum som är svårt att motsäga om man har lite koll på fysik. Därför finns det ingen anledning att följa utetemperaturen, den är ju egentligen helt ointressant. Vid köldknäppar finns inte behovet att trycka ut en massa mer värme i radiatorerna eftersom innetemperaturen inte följer utetemperaturen statiskt. Om kylan håller i sig måste naturligtvis detta ske dock.
Därför funderar jag nu på om inte det bästa vore att sätta en ganska hög framledningstemperatur (om detta är möjligt i vår panna) och sedan låta radiatortermostaten i varje enskilt rum ta hand om temperaturen. Vi har bytt alla utom tre termostater till Danfoss digitala radiotermostater som styrs av en centralenhet så varje enskilt rums temperatur kan ställas individuellt. Alla eventuella natt/bortrestsänkningar programmeras också via centralen.
Finns det någon nackdel med att ha en konstant och ganska hög framledningstemperatur i en gammal elpanna? Om jag inte minns helt fel från fysiken i skolan så är uppvärmning av vatten det som kräver mest energi medan att hålla temperaturen inte kräver speciellt mycket. Det jag tänker är att termostaterna kan jobba effektivare om det kommer varmare vatten till radiatorerna. Om temperaturen sjunker snabbt i ett rum och termostaten öppnar fullt så går det snabbare att värma upp luften om framledningstemperaturen är hög än om den är låg. Är det en dag med stark solinstrålning stryper termostaterna vattenflödet och pannan underhåller bara temperaturen i vattenberedaren.
Verkar detta vettigt?
Ja, det verkar vettigt.
Enda anledningen att hålla nere framledningstempen är att minska förlusterna när du inte behöver den. De förluster som blir av värmeavledning får rören i vilka du pumpar runt "onödigt" varmt vatten.
Själv har jag kommit fram till att det optimala är att ha
1. En shuntstyrning som styr framledningstempen utefter värmen i huset, inställd på den temp man faktiskt vill ha i huset. t.ex. 21 grader
2. En termostat på varje element inställd något högre än den temp man vill ha i huset t.ex. 22 grader. Undantaget de rum man vill ha kallare. tex. sovrum där man kanske vill ha 19 grader.
På så vis får du ett system där alla element typiskt är fullt öppna och en "optimal" framledningstemp för att värma huset. I de rum där det blir "för varmt" begränsas då lokalt av termostaterna.
Testade av denna tes på forumet för en tid sedan och fick idel, medhåll. Vi får se om det är lika nu
Annars kör jag just nu på samma metod som du. Har ännu inte kopplat in styrning på framledningen på det viset.
Enda anledningen att hålla nere framledningstempen är att minska förlusterna när du inte behöver den. De förluster som blir av värmeavledning får rören i vilka du pumpar runt "onödigt" varmt vatten.
Själv har jag kommit fram till att det optimala är att ha
1. En shuntstyrning som styr framledningstempen utefter värmen i huset, inställd på den temp man faktiskt vill ha i huset. t.ex. 21 grader
2. En termostat på varje element inställd något högre än den temp man vill ha i huset t.ex. 22 grader. Undantaget de rum man vill ha kallare. tex. sovrum där man kanske vill ha 19 grader.
På så vis får du ett system där alla element typiskt är fullt öppna och en "optimal" framledningstemp för att värma huset. I de rum där det blir "för varmt" begränsas då lokalt av termostaterna.
Testade av denna tes på forumet för en tid sedan och fick idel, medhåll. Vi får se om det är lika nu
Annars kör jag just nu på samma metod som du. Har ännu inte kopplat in styrning på framledningen på det viset.
Kolla kommentarerna på den här artikeln i Ny Teknik om utomhus- och inomhusgivare och reglering av värmesystem:
http://www.nyteknik.se/popular_teknik/teknikfragan/article3802401.ece?commentsort=1#comments
http://www.nyteknik.se/popular_teknik/teknikfragan/article3802401.ece?commentsort=1#comments
Shunten har jag inte lyckats identifiera i min panna ännu. Den måste sitta innanför skalet på något sätt. Minns på föräldrarnas panna att det var en grej märkt Grundfos som satt på ett av rören som kom upp på ovansidan som hade ett plastskal (i beige färg om jag minns rätt) som man kunde vrida på för att öka temperaturen.
Jag har inte heller sett någon inställning som by pass:ar utegivaren men jag funderar på två presumtiva lösningar. Den ena är att flytta givaren till skafferiet/matkällaren. Det är en liten skrubb i källaren med friskluftventil som har hållit ganska konstant temperatur hela vintern. Det har skiftat mellan +8° till +12° så där finns ju en "tröghet" som kan lura pannan att det är väldigt jämn temperatur ute.
Det andra alternativet är att ta reda på vad utegivaren skickar för signal till pannan. Jag antar att det är en normal resistortermostat som ger olika Ω-värde beroende på temperaturen. Byter jag då ut den mot ett passande motstånd så kommer pannan tro att det är konstant temperatur och jag kan styra framledningstemperaturen mha "huskurvan" och fininställningen.
En sak jag undrar i det du skriver thomasx, om man vill ha 21° generellt i huset måste man inte ha högre framledningstemperatur än 21° då? Jag menar att radiatorerna måste väl vara rejält mycket varmare än temperaturen man önskar i rummen eftersom det ju är en hel del värmeförluster. Vi har har haft en framledningstemperatur på runt 40° (lite varierande med utetemperaturen) och när jag testade att öppna termostaten i tvättstugan i källaren helt för ett tag sedan blev det aldrig ens 20° varmt i rummet.
Jag har inte heller sett någon inställning som by pass:ar utegivaren men jag funderar på två presumtiva lösningar. Den ena är att flytta givaren till skafferiet/matkällaren. Det är en liten skrubb i källaren med friskluftventil som har hållit ganska konstant temperatur hela vintern. Det har skiftat mellan +8° till +12° så där finns ju en "tröghet" som kan lura pannan att det är väldigt jämn temperatur ute.
Det andra alternativet är att ta reda på vad utegivaren skickar för signal till pannan. Jag antar att det är en normal resistortermostat som ger olika Ω-värde beroende på temperaturen. Byter jag då ut den mot ett passande motstånd så kommer pannan tro att det är konstant temperatur och jag kan styra framledningstemperaturen mha "huskurvan" och fininställningen.
En sak jag undrar i det du skriver thomasx, om man vill ha 21° generellt i huset måste man inte ha högre framledningstemperatur än 21° då? Jag menar att radiatorerna måste väl vara rejält mycket varmare än temperaturen man önskar i rummen eftersom det ju är en hel del värmeförluster. Vi har har haft en framledningstemperatur på runt 40° (lite varierande med utetemperaturen) och när jag testade att öppna termostaten i tvättstugan i källaren helt för ett tag sedan blev det aldrig ens 20° varmt i rummet.
Som du själv konstaterade innan det virrade till sig i tråden så spelar framledningstemperaturen ingen roll när du har fina moderna termostater på varje element.
Hela surret om innegivare och låg framledningstemperatur är inte relevant för dig då du inte har en värmepump. Värmepumpar är mest ekonomiska om man håller ned framledningstemperaturen.
En kombination av utegivare och elementtermostater är idealisk.
Utegivaren reglerar framledningstemperaturen till lämplig nivå för årstiden och elementtermostaterna gör slutreglering. Innegivare har inte i ditt system att göra alls.
Finns tyvärr många missuppfattningar.
Behövliga trycket i värmesystemet räknar du ut genom att mäta höjden från mätaren till översidan till det element som sitter högst. Är det 8 meter räcker det med 0,8 bar,är det 4 meter räcker det med 0,4 bar osv. Lägg till 0,3 bar till det behövliga trycket så finns det lite marginal.
Minskar trycket efter ett tag kan det vara expansionskärlet som är dåligt.
Men återigen. Ingen mening att förlora pengar varje dag på direkt eluppvärmning.
Ett ekonomiskt värmesystem betalar sig på några år.
Hela surret om innegivare och låg framledningstemperatur är inte relevant för dig då du inte har en värmepump. Värmepumpar är mest ekonomiska om man håller ned framledningstemperaturen.
En kombination av utegivare och elementtermostater är idealisk.
Utegivaren reglerar framledningstemperaturen till lämplig nivå för årstiden och elementtermostaterna gör slutreglering. Innegivare har inte i ditt system att göra alls.
Finns tyvärr många missuppfattningar.
Behövliga trycket i värmesystemet räknar du ut genom att mäta höjden från mätaren till översidan till det element som sitter högst. Är det 8 meter räcker det med 0,8 bar,är det 4 meter räcker det med 0,4 bar osv. Lägg till 0,3 bar till det behövliga trycket så finns det lite marginal.
Minskar trycket efter ett tag kan det vara expansionskärlet som är dåligt.
Men återigen. Ingen mening att förlora pengar varje dag på direkt eluppvärmning.
Ett ekonomiskt värmesystem betalar sig på några år.
Jo, jag är fullt medveten om att det är bättre med ett bättre uppvärmingssystem...det säger ju sig självt...men som jag skrev tidigare i tråden är det inte aktuellt för oss att ta den investering det innebär att byta system nu så då vill jag göra det bästa jag kan med den utrustning vi har. Därför behöver du inte upprepa att vi ska byta system, det gör vi när vi har möjlighet.
Jag håller inte med om att utegivare och termostater är idealiskt. Vid en köldknäpp kommer utegivaren höja framledningstemperaturen helt i onödan, termostaterna ju ändå kommer strypa radiatorerna eftersom rumstemperaturen inte påverkas av att utetempen dippar ett antal grader under kort tid vilket ger en onödig förbrukning.
Tanken jag har är att skaffa en Z-Wavegateway framöver som ska styra termostaterna. Till denna kan jag koppla in rumstempgivare så jag får en mer korrekt styrning av rummens temperatur. Termostaterna ställs bara på börvärde och de vet ju inte vad det är för temperatur i rummet, bara vad det är för temperatur där de sitter vilket ju inte är representativt för rummet över huvudtaget.
När det gäller trycket finns det inget jag kan göra. Vårt expansionskärl är den öppna varianten så vad jag än gör kommer det följa lufttrycket så länge systemet är fullt. Om det plötsligt skulle sjunka rejält har det uppstått en läcka som måste lokaliseras och åtgärdas.
Jag håller inte med om att utegivare och termostater är idealiskt. Vid en köldknäpp kommer utegivaren höja framledningstemperaturen helt i onödan, termostaterna ju ändå kommer strypa radiatorerna eftersom rumstemperaturen inte påverkas av att utetempen dippar ett antal grader under kort tid vilket ger en onödig förbrukning.
Tanken jag har är att skaffa en Z-Wavegateway framöver som ska styra termostaterna. Till denna kan jag koppla in rumstempgivare så jag får en mer korrekt styrning av rummens temperatur. Termostaterna ställs bara på börvärde och de vet ju inte vad det är för temperatur i rummet, bara vad det är för temperatur där de sitter vilket ju inte är representativt för rummet över huvudtaget.
När det gäller trycket finns det inget jag kan göra. Vårt expansionskärl är den öppna varianten så vad jag än gör kommer det följa lufttrycket så länge systemet är fullt. Om det plötsligt skulle sjunka rejält har det uppstått en läcka som måste lokaliseras och åtgärdas.