Jag skulle gärna önska att någon redogör vad det är med smältsäkringar som gör dem så mycket bättre än dvärgar. Har aldrig grottat ner mig i det. Estetiskt ligger de ljusår före de fula plastcentralerna.....S Soltorp40 skrev:
Nu kommer du säkert få ett längre och bättre svar av någon annan, men jag kan i alla fall inflika med att en stor fördel med smältsäkringar är att man byter ut delen som slits varje gång. Dvärgbrytare slits och kommer efter antingen långvarig värme eller flera stumma kortslutningar börja fungera dåligt och behöva bytas ut.C caanol skrev:
Jag skall försöka mig på en förklaring av ett par delar.C caanol skrev:
En dvärgbrytare har en mekanism som skall lösa ut och bryta vid kortslutning. Det finns rent mekaniska fördröjningar som gör att det finns en gräns för hur snabbt den kan bryta. Ju högre ström desto mer energi hinner passera innan det bryter. Detta till skillnad från smältsäkringen som löser snabbare ju högre ström som går.
En därgbrytare är godkänd för en maximal brytförmåga. Ofta 6000 eller 10000 ampere. Vid denna ström är den vanligtvis garanterad att göra sitt jobb tre gånger. Därefter är den utsliten och skall bytas ut. Detta inträffar normalt aldrig i en bostad eftersom inte ens en stum kortslutning mellan fasskenorna ger en så hög ström. Smältsäkringen har såvitt jag vet ingen maximal brytförmåga.
Jag skulle tro att skillnaderna mellan smältsäkringar och dvärgbrytare kan vara högst relevant i många sammanhang. Men om vi pratar bostäder är det mest av akademisk betydelse. Dvärgbrytarna är där praktiska och tillräckligt bra.
Har hört uppgifter att de konstruerats för max 15 kortslutningar, sedan skall de bytas. Denna siffra kan dock ändras för olika tillverkare och med nya modeller.Anders243 skrev:
Det är också svårare att ordna "selektivitet" med dvärgbrytare än med smältsäkringar.
Selektivitet betyder att en kortslutning i en apparat skall bryta (bara) närmaste matande säkring, inte ta med sig huvudsäkringen för nästa överordnade matning. I de flesta fall är dock huvudsäkringen i en villa en smältsäkring, och det är bara en nivå automater därunder, då funkar det, men om man har automater med säg 3 x 16A till ett garage och sedan en ny central i garaget med 10A så är det troligt att båda löser ut vid ett fel i garaget. Båda räknar av ett "år" av livslängden...
En dvärgbrytare är också en mekanisk apparat. Den bör "motioneras", dvs slås av och på minst en gång varje år. Man kan bara hoppas att "alla funktioner" som behövs för att fungera därmed har rört på sig så att de inte kärvat fast. Ansvarsfulla anläggningsägare dokumenterar detta i en journal, tillsammans med att man noterar datum och signatur för prov av jordfelsbrytare. (Undrar hur vanligt detta förfarande är i praktiken, men ansvarsfulla fastighetsägare som hyr ut har inte mycket till alternativ...)
Inte så viktigt vid dagens nymontage, men ett antal av de äldre dvärgbrytarna är inte ok som frånskiljare, dvs det räcker inte med att bryta dvärgbrytaren när man skall göra ett arbete i anläggningen - det är då huvudbrytaren som gäller.
Lite utanför frågan; men en fördel med dvärgar är att 3-fasiga bryter alla faser vid ett fel. Detta borde vara närmast ett obligatoriskt krav om man har blandat 3- och enfas på samma grupp, exempelvis uttag med 3-fas nedåt och ett enfaslock framåt.
Dvärgbrytare är enligt alla förordningar "bra nog", och anses billigare i installation, varför det är förhärskande teknik vid nybyggen, men jag är mycket tveksam till byte av fungerande smältsäkringscentralen om motivet är att "göra modernt".
Ett antal andra motiv kan jag dock köpa, om än motvilligt och restriktivt...
Jag har själv gjort kunder mycket nöjda med sin moderniserade central genom att måla locket vitt i stället för silver hammarlack, och billigt blev det också.
Den vita färgen fixades att bli identisk med den nya lådan med jordfelsbrytare mm i.
Jag kommer på ett praktiskt exempel med selektiviteten. En teststation för apparatskåp matades från en strömskena i taket. Där satt det 16A säkringar. När något var felbyggt i skåpen och det var kortslutning löste säkringarna på strömskenan nästan ofelbart. Det spelade ingen roll om man satte en 4A dvärgbrytare mellan skenan och apparatskåpet. Båda löste vid kortslutning och smältsäkringarna på skenan 7 m över golvet måste bytas. Jag säkrade upp till 25A på skenan och satte en 16A dvärgbrytare där man kunde nå den. Då fungerade selektiviteten.
Ett fabrikat, (Ferraz Shawmut) anger 75 kA.A Avemo skrev:
IVÖ skriver inte lika rakt ut, men de visar kurvor med upp till "nätkortslutningsström 100 kA"
se: http://www.ifoelectric.com/eng/pdf/Ifo_D-sak_TD.pdf
En fördel med smältsäkringar är att de har ett inbyggt motstånd, som begränsar kortslutningsströmmen. Se anmärkning 4 i länken från IVÖ:
"Exempel:
En säkring med märkströmmen 63A begränsar nätkort-
slutningsströmmen 30 kA till 7 kA. Utan säkring kan den möjliga ström-
men bli 1,8 x Ip x √2= ca 75 kA."
Automatsäkeringen är en strömbrytare, dess elektriska egenskaper är alltså "utan säkring" så länge den är på.
Men som sagt: inte relevant i normala villa/hushållsinstallationer - det är bara i större/industri och ev stora kontor som man kan komma upp i dessa nivåer genom att ha matning från transformatorer som är både stora och ligger nära.
Hur länge automatsäkringarna kommer att kunna göra tjänst återstår att se. Många smältsäkringsinstallationer från 50-talet (70 år...) är fullt säkra och ok i drift (vissa huvudbrytare har dock ballat ur i mekaniken...). Vad man betalar för denna del av kostnaden för att ha el i bostaden är alltså att dela på 70+ år, medan en pryl som kommer att bara hålla 15 år i värsta fall (jag tänker på elektronik främst) kommer att vara 5 gånger "dyrare" i betalningen (årlig avskrivning). Återstå att se hur länge automaterna blir ok, men de tidiga är ju redan "outdated" - ingen frånskiljarfunktion.
En vanlig Hager C10 är specad för 4000 elektriska frånkopplingar och 20000 mekaniska. Jag tycker det är rätt finurligt att man har två olika skyddsmekanismer för kortslutning resp. överlast. I en villa är kortslutningsströmmen oftast "bara" några hundra ampere. Största fördelen med diazed i en villa är väl att man kan överbelasta dem så mycket.S Soltorp40 skrev:
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 839 inlägg
De testas 4000 gånger vid märkström men håller förhoppningsvis betydligt längre. Detsamma gäller förhoppningsvis vid kortslutningsströmmar där de testas 2-9 gånger vid lite olika grad av höga strömmar. Det är inte ofta man hör talas om dvärgar som går sönder.
Den enda fördel jag ser med dvärgar är att de är säkrare att "byta".
Men visst går det att tillverka dvärgbrytare som har mer användbara egenskaper men då kostar de mer och kallas effektbrytare.
Den enda fördel jag ser med dvärgar är att de är säkrare att "byta".
Men visst går det att tillverka dvärgbrytare som har mer användbara egenskaper men då kostar de mer och kallas effektbrytare.
Ja - "riktig stum kortslutning" är ju något mycket sällsynt i en anläggning. Egentligen skall det inte förkomma alls. Musgnagda ledningar gissar jag kan vara en av de vanligare orsakerna, och det är sällan i stadsmiljö.
Ett par fördelar med Neozed-säkringar (som jag nämnt tidigare) är att vissa hållare till dem har skyddsbrytare så att säkringen är spänningslös när man byter den. Dock finns det också hållare som är precis som vanliga skruvsäkringar i minatyrstorlek, med skruvad hållare...
Neozed sitter nästan uteslutnde som normapparat, dock 1,5 modul bred. Detta gör det lätt att fixa centraler med brytare, jordfelsbrytare och ev andra styrningar idag.
Lite mer text och bilder finns bla på: https://mall.industry.siemens.com/mall/en/WW/Catalog/Products/10006945?tree=CatalogTree
Bli inte "rädd" att det är en tillverkare - Siemens - katalog. Det är Siemens som tagit fram standarden för Diazed på sin tid, och nu 100 år senare för Neozed.
Här hemma har även Garo numera Neozed med i sortimentet: http://www.garo.se/installation/normkomponenter/lastfranskiljare-neozed-sakringar
http://www.garo.se/installation/normkomponenter/lastfranskiljare-neozed-sakringar
Liten uppdatering:
Elektriker nr 2 har fått se bilder på centralen och föreslår också centralbyte. Säger även att centralen/kapslingen nere till höger saknar separat jord- och nollskena och att det därför inte ens är möjligt att sätta jfb. Kostnad för centralbyte 10300 inkl två jfb.
Elektriker nr 2 har fått se bilder på centralen och föreslår också centralbyte. Säger även att centralen/kapslingen nere till höger saknar separat jord- och nollskena och att det därför inte ens är möjligt att sätta jfb. Kostnad för centralbyte 10300 inkl två jfb.
Medlem
· Södermanlands län0
· 983 inlägg
Fast pris 10,3' verkar vara ett rimligt bud.Marojo skrev:
Ett remligt allternativ bode vara att byta den nedre högra mot en normcentral med jordfelsbrytare och några dvärgbrytare. Men den bedömningen måste naturligtvis den som ska göra jobbet göra.