Det var synd att mina bilder är borta i den tråden där fanns extremt tydliga skillnader för vad som skiljer agnarna från vetet. Det finns ju som sagt lite andra trådar på temat också bla där jag gjorde realistiska test på ett tjugotal olika fabrikat. Kanske ska ta fram de resultaten vid tillfälle men jag är mer och mer tveksam till att lägga ens ett mindre arbete på att göra något systematiskt på forumet det var betydligt mer intressant förr utan allt brus och med en del mer intresserade deltog.Mikael_L skrev:
Annars kan jag rekommendera (hur hemskt jag än ser det att peka på egen tråd) tex som är ganska täckande åtminstone för BH bruk:
https://www.byggahus.se/forum/threa...kopplar-n-och-lite-annat.300629/#post-2777012
Vad i säkringskonstruktionen säkerställer att den inte kan gå sönder på ett sätt som gör att den inte bryter?
För jordfelsbrytare har jag förstått att det är relativt vanligt att de går sönder så att de inte bryter när de borde, därav testknappen och rådet att testa dem två gånger om året. Men jag har aldrig hört om något motsvarande för att testa att dvärgbrytarna fortfarande fungerar.
Är också lite intresserad att vad som händer om kortslutningsströmmen blir för hög, t ex om säkringen klarar 6 kA men anläggningen har så starkt nät före sig att kortslutningsströmmen blir t ex 25 kA.
För jordfelsbrytare har jag förstått att det är relativt vanligt att de går sönder så att de inte bryter när de borde, därav testknappen och rådet att testa dem två gånger om året. Men jag har aldrig hört om något motsvarande för att testa att dvärgbrytarna fortfarande fungerar.
Är också lite intresserad att vad som händer om kortslutningsströmmen blir för hög, t ex om säkringen klarar 6 kA men anläggningen har så starkt nät före sig att kortslutningsströmmen blir t ex 25 kA.
Du får främst se till vad som triggar utlösaren i de olika fallen.Magnus E K skrev:
Vid MCB dels bimetallen verkande i överlastområdet dels magnetiska dvs en typ slagankate för kortslutningsområdet. Det är svårt att skapa fall där en strömgenomfluten bimetall helt i händerna på Joule inte böjer sig. Samma för en spole med ett metalliskt ferromagnetiskt material som inte i händerna på Ampere rör sig vid kraftig överström den designats för..
I fallet RCD däremot beroende på en känslig mekanisk mekanism med svag permanentmagnet som håller i uppklinkat läge. Vid obalans i mätkärnan ska den minimala restströmmen upphäva det flödet magnetiskt. I sammanhanget kan man använda enheten uVA för en uppfattning om hur intrikat det ska vara utfört för rätt funktion och över tid med omgivande miljö som påverkar.
Mekanismen som håller kontakerna i läge kan vara snarlika men "effekten" som verkar för att lösa ut dem är skilda måmga storleksordningar. Och om du hittar exempel pånär inye vippan fungerar för att bruta oavsett MCB eller RCD är det intredsant dåde är i grunden lagda så ev återställning är vad som med stor sannolikhet ska fela.
Har sett nåt skräckexempel på en utländsk dvärgbrytare som i princip bara innehöll en bimetallbrytare.
Hoppas du kommer över lite udda märken så vi får se om det är synbar skillnad.
Hoppas du kommer över lite udda märken så vi får se om det är synbar skillnad.
Bara bimetalldelen var ok och fungerar inom norm är det inte speciellt problematiskt vid bostadsinstallationer. Kortslutningsfallen löser mätarsäkringarna normalt sett på ett bra sätt upp till DII 25 A men givetvis galet utförande på sitt sätt.ändå. Överlastskydd är i stort vad man behöver om man måsye välja.Totte_S skrev:
Vad var det för fabrikat på de du sett? I mer potenta fall finns däremot normkomponenter med endast kortslutningsskyddet de har sina applikationer och är till skillnad från dina exempel mycket korrekt professionellt använda.
Jag tänker att det var kanske det som var uppe här för en tid sedan, ett bensinelverk där det som såg ut som en 3-polig säkring bara var en strömbrytare internt.GK100 skrev:
Kommer inte ihåg alls fabrikatet, var säkert i nåt dumscrollande jag såg det. Har för mig det var från nåt stort land nästan på andra sidan jorden
Nu har jag öppnat en GARO MCB.
En C6, kanske typ 20 år gammal.
Båda har suttit i motorvärmarstolpar, den ena är "bara" väldigt smutsig, det är inte sot från någon elbrand eller gnistbildning i den eller nåt sånt.
Jag har aldrig gillat dessa av lite olika anledningar (dagens är vettigare), en av anledningarna är att det finns såpass mycket strömförande koppar som går att beröra utan allt för stort besvär.
En C6, kanske typ 20 år gammal.
Båda har suttit i motorvärmarstolpar, den ena är "bara" väldigt smutsig, det är inte sot från någon elbrand eller gnistbildning i den eller nåt sånt.
Jag har aldrig gillat dessa av lite olika anledningar (dagens är vettigare), en av anledningarna är att det finns såpass mycket strömförande koppar som går att beröra utan allt för stort besvär.
Det som förvånar mig är att jag inte hittar någon bimetallutlösare, eller inte förstår var den är.
Bifogar 2 bilder, en med kontakten sluten, en med kontakten bruten.
Bifogar 2 bilder, en med kontakten sluten, en med kontakten bruten.
Fortfarande ett mysterium för mig.
Om jag kikar noga på delarna som är där bimetallutlösren brukar vara så kan jag inte göra annan bedömning än att de är bara ren koppar.
Dessutom finns det inget sätt som detta kan påverka mekanismen, bara tvärtom, mekanismen kan sära på kontakten och bryta.
Den silverfärgade runda knappen är bara en del av sprinten som höll ihop dvärgen, som jag satt dit för att hålla isär de fjäderbelastade delarna för fotots skull.
Det skulle vara ganska anmärkningsvärt om en MCB av fabrikat GARO saknar överlastskydd och har endast kortslutningsskydd
Redigerat:
Diversearbetare
· Göteborg
· 11 261 inlägg
Bimetall är ju en över-dödläge-mekanism (”over-center mechanism”), men den kan ju byggas av fjädrar och hävarmar också. Har ingen aning om det används i automatsäkringar. Man behöver nog se en animation på rörelsen isåfall.
Vilken metalldel ser ut att vara sammansatt av två olika metaller?
Kunna böja sig och vippa över?
Kunna trycka till mekanismen likt magnetens pinne?
Diversearbetare
· Göteborg
· 11 261 inlägg
Har ingen aning, som jag skrev. Det var bara en teori kring mekaniskt länkage när @Mikael_L inte hittar bimetallen.blackarrow skrev:
Då det inte finns något i mekanismen som kan påverkas av den delen som jag tagit bort för fotot, detta för att det är ingen kontakt mellan delarna, så tänker jag om.
Då det bara finns ett enda ställe till i strömkretsen där man skulle kunna detektera överlast, t.ex. genom att något blir varmt, så tror jag att delen med elektromagneten, i röda ringen, även innehåller något som trippar för överlast.
Kanske ett vax eller liknande som expanderar av värme ... inne i magneten, som därmed trycker på samma pinne som sticker iväg utav kortslutningsström.
edit: glömde bilden
Då det bara finns ett enda ställe till i strömkretsen där man skulle kunna detektera överlast, t.ex. genom att något blir varmt, så tror jag att delen med elektromagneten, i röda ringen, även innehåller något som trippar för överlast.
Kanske ett vax eller liknande som expanderar av värme ... inne i magneten, som därmed trycker på samma pinne som sticker iväg utav kortslutningsström.
edit: glömde bilden
Redigerat: