Normapparater hos patologen, insidan avslöjas.
Jag har under årens lopp sparat lite olika normapparater för att dissekera dem vid tillfälle, jag tänkte försöka komma igång nu.
Med normapparater så tänker jag främst säkringar (MCB, dvärgar etc, kärt barn ...) och jordfelsbrytare, men visst kan jag/vi gärna kolla innehållet i tidur, PSA, DC-spänningsaggregat osv osv.
Det finns en tråd sedan förr, men som egentligen bara handlade om säkringar, och tyvärr dog den ut, och tyvärr har många bilder försvunnit.
Denna tråd, läs den gärna. Kanske en moderator kan slå ihop det på något bra vis, eller så får man följa länken.
https://www.byggahus.se/forum/threads/innehall-i-dvargbrytare.157640/
Med normapparater så tänker jag främst säkringar (MCB, dvärgar etc, kärt barn ...) och jordfelsbrytare, men visst kan jag/vi gärna kolla innehållet i tidur, PSA, DC-spänningsaggregat osv osv.
Det finns en tråd sedan förr, men som egentligen bara handlade om säkringar, och tyvärr dog den ut, och tyvärr har många bilder försvunnit.
Denna tråd, läs den gärna. Kanske en moderator kan slå ihop det på något bra vis, eller så får man följa länken.
https://www.byggahus.se/forum/threads/innehall-i-dvargbrytare.157640/
Jag kan börja med Hager MCB, C10, inte det senaste utförandet, så den är flera år gammal.
Den ser inget vacker ut, men den har levt ett hårt liv, vilket vi även kommer att se när den öppnas, nu är det totalt körd i alla fall, den går inte att slå och få vippan att stanna i uppfällt läge - den har gjort sitt.
Jag har kryssat den, för att aldrig av misstag tro att den är hel.
Den ser inget vacker ut, men den har levt ett hårt liv, vilket vi även kommer att se när den öppnas, nu är det totalt körd i alla fall, den går inte att slå och få vippan att stanna i uppfällt läge - den har gjort sitt.
Jag har kryssat den, för att aldrig av misstag tro att den är hel.
Spännande! 👍
Om jag minns rätt var slutsatsen från förra tråden, och diverse liknande övningar, att dvärgbrytarna är så gott som identiska mellan fabrikaten? I vissa fall med så slående likheter att de kanske är tillverkade i samma fabrik(?)
Om jag minns rätt var slutsatsen från förra tråden, och diverse liknande övningar, att dvärgbrytarna är så gott som identiska mellan fabrikaten? I vissa fall med så slående likheter att de kanske är tillverkade i samma fabrik(?)
Insidan visar väl en rätt vettig konstruktion, släckkammaren ganska konventionellt byggd, materialet som håller lamellerna på plats är inte plast, jag vet inte riktigt vad det är, men många säkringar har samma, lite papp-liknande, men det verkar vara något som tål värme bra.
Man ser också att det har gått hett till, ganska mycket svart sot överallt.
Man ser också att det har gått hett till, ganska mycket svart sot överallt.
Jag har lite närbilder av brytaren, det har gått verkligen hett till, denna skulle vara en riktigt dålig säkring även om den fortfarande skulle gå att få att stanna i tillslaget läge, kontaktytorna är väldigt brända = mycket värme vid högre strömmar.
Fina bilder.
Kan du se anledningen till varför minibrytaren gjort sitt? Varför den inte går att återställa?
Kan du se anledningen till varför minibrytaren gjort sitt? Varför den inte går att återställa?
Lite MCB-anatomi, kanske är på plats nu, så att folk som inte har brytt sig om hur de funkar får lite hum.
En MCB har två olika system för att känna av och bryta för överström.
Ett som utgör skyddet vid kortslutning, och ett som utgör skyddet vid överlast.
Den lindade spolen (Magnetic coil) är skyddet vid kortslutning, denna är typ blixtsnabbt, det löser på tider som vi kan räkna i millisekunder, eller snabbare, så fort som strömmen som går genom säkringen blir tillräckligt hög för att den ska dra mekanismen rent mekaniskt.
Bimetall-skyddet skyddar mot överlast, dvs ström som långvarigt överstiger säkringens märkström, men bara lite, typ. 1,5 ggr märkströmmen eller mer (normen kan sägas tillåtas att den bryter ända ner till 1,13x märkströmmen, men det tar ju dock en hel del tid då).
Denna bimetall böjer sig alltså när den blir varm, och ju mer ström, desto mer böjer den sig, till sist påverkar den mekanismen som bryter kontakten.
Dessa två skydd måste kombineras, för bimetallen ger alldeles för långsam brytning vid kortslutning, och spolen kan inte designas för att bryta vid överlast för då skulle man aldrig kunna starta t.ex. en motor, som har en stor startström.
När sen strömmen bryts, då går ju kontakterna isär, och bryts det med last på, särskilt om det är en induktiv last, så kommer det bli en ljusbåge inne i säkringen, som man dels vill släcka så fort som möjligt, dels inte låta den skada säkringen.
Då är dessa säkringar så utformade att ljusbågen kommer att vandra ifrån kontakterna och sen börja dras ut, bli längre, genom att avståndet ökar, kolla bilderna, och sen ska ljusbågen "sugas in" i släckkammaren, där den lite större mängden metall kyler ner ljusbågen samt tvingar ljusbågen att tunnas ut alltmer, så att den släcks här.
Släckkammarens utförande skiljer sig en hel del mellan bra och dåliga konstruktioner av säkringar.
En MCB har två olika system för att känna av och bryta för överström.
Ett som utgör skyddet vid kortslutning, och ett som utgör skyddet vid överlast.
Den lindade spolen (Magnetic coil) är skyddet vid kortslutning, denna är typ blixtsnabbt, det löser på tider som vi kan räkna i millisekunder, eller snabbare, så fort som strömmen som går genom säkringen blir tillräckligt hög för att den ska dra mekanismen rent mekaniskt.
Bimetall-skyddet skyddar mot överlast, dvs ström som långvarigt överstiger säkringens märkström, men bara lite, typ. 1,5 ggr märkströmmen eller mer (normen kan sägas tillåtas att den bryter ända ner till 1,13x märkströmmen, men det tar ju dock en hel del tid då).
Denna bimetall böjer sig alltså när den blir varm, och ju mer ström, desto mer böjer den sig, till sist påverkar den mekanismen som bryter kontakten.
Dessa två skydd måste kombineras, för bimetallen ger alldeles för långsam brytning vid kortslutning, och spolen kan inte designas för att bryta vid överlast för då skulle man aldrig kunna starta t.ex. en motor, som har en stor startström.
När sen strömmen bryts, då går ju kontakterna isär, och bryts det med last på, särskilt om det är en induktiv last, så kommer det bli en ljusbåge inne i säkringen, som man dels vill släcka så fort som möjligt, dels inte låta den skada säkringen.
Då är dessa säkringar så utformade att ljusbågen kommer att vandra ifrån kontakterna och sen börja dras ut, bli längre, genom att avståndet ökar, kolla bilderna, och sen ska ljusbågen "sugas in" i släckkammaren, där den lite större mängden metall kyler ner ljusbågen samt tvingar ljusbågen att tunnas ut alltmer, så att den släcks här.
Släckkammarens utförande skiljer sig en hel del mellan bra och dåliga konstruktioner av säkringar.
Redigerat:
Denna lilla video beskriver förloppet vid brytnng, och släckkammarens funktion.
Nej, jag brydde mig inte.A avh67f skrev:
Jag kan också säga att just denna del verkar vara ganska komplicerad i alla (del flesta) automater, någon jag öppnat förut har jag förgäves försökt förstå hur den var konstruerad, men det försvårades av att den föll i bitar så fort jag öppnade säkringen.
Och denna del verkar också skilja väldigt mycket mellan olika säkringar.
Sen har jag bilder på jordfelsbrytare på lager här.
En JFB mäter all ström som går genom, dvs både "in och ut", både faser och nolla.
Dessa strömmar går genom en summaströmstrafo, som då får den egenskapen att så länge summan av alla strömmar inte skiljer, då blir det heller inget magnetfält i trafon, de tar ut varandra.
Men om det plötsligt går ström ut i anläggningen som inte kommer tillbaka som den ska, t.ex. för att en människa har en strömgenomgång i sig mot jord, då bildas det ett magnetfält, och nu finns det en spole till i denna summaströmstrafo som mäter detta och då ser till att JFB bryter strömmen.
En JFB mäter all ström som går genom, dvs både "in och ut", både faser och nolla.
Dessa strömmar går genom en summaströmstrafo, som då får den egenskapen att så länge summan av alla strömmar inte skiljer, då blir det heller inget magnetfält i trafon, de tar ut varandra.
Men om det plötsligt går ström ut i anläggningen som inte kommer tillbaka som den ska, t.ex. för att en människa har en strömgenomgång i sig mot jord, då bildas det ett magnetfält, och nu finns det en spole till i denna summaströmstrafo som mäter detta och då ser till att JFB bryter strömmen.
Jordfelsbrytaren är även den en Hager.
CDA 425R, även här ett kryss som jag kladdat dit för att ha koll på att den är trasig, jag har idag inte det minsta minne av vad som var fel, och jag orkar inte koppla upp den och testa, utan bröt bara upp den direkt.
CDA 425R, även här ett kryss som jag kladdat dit för att ha koll på att den är trasig, jag har idag inte det minsta minne av vad som var fel, och jag orkar inte koppla upp den och testa, utan bröt bara upp den direkt.
Jag har bara öppnat upp en annan JFB förut, och jag slogs direkt av hur extremt mycket bättre och ingenjörsaktigt denna Hager verkar vara byggd, än den där av märket Condor (malmbergs lågprisserie) som jag förut öppnat.
Och lite från sidan, så man ser mer av summaströmstrafon
Och lite från sidan, så man ser mer av summaströmstrafon
Om jag skruvar bort den där lilla torx-skruven, så kan jag lyfta bort hela avkänningsmekanismen
Det stora blå motståndet är testmotståndet, som kopplas i med testknappen, och leder en testström förbi summaströmstransformatorn. Så testen blir ju praktiken lika bra som att man testar att generera en testström/felström ute i anläggningen, bara att här sker det redan inne i JFB'n.
En kontakt har en antydan av att ha blivit bränd, de andra ytterst litet, knappt synbart.
Så denna JFB verkar inte ha levt något hårt liv med många brytningar med last osv.
Det stora blå motståndet är testmotståndet, som kopplas i med testknappen, och leder en testström förbi summaströmstransformatorn. Så testen blir ju praktiken lika bra som att man testar att generera en testström/felström ute i anläggningen, bara att här sker det redan inne i JFB'n.
En kontakt har en antydan av att ha blivit bränd, de andra ytterst litet, knappt synbart.
Så denna JFB verkar inte ha levt något hårt liv med många brytningar med last osv.
En sak jag kollade extra noga efter, och hade förväntat mig, det var att se ifall det hela var konstruerat så att nollan bryts sist, och sluts först.
Men lite förvånat kan jag konstatera att så verkar inte vara fallet.
Men lite förvånat kan jag konstatera att så verkar inte vara fallet.
Har du märkt några skillnader mellan etablerade märken och budgetmärken på minibrytare?
Hade varit intressant att se om det finns några större skillnader där.
T ex Biltema vs Hager.
Hade varit intressant att se om det finns några större skillnader där.
T ex Biltema vs Hager.