Efter mycket läsning här och kallt väder i Stockholm tog jag tillfället att öppna samtliga ställdon och termostater för att helt låta värmepumpen hantera temperaturen inomhus.
Justering är gjord på kurvan för framledningstemp, några flöden vid värmekretsfördelaren samt övervakat det hela via myuplink och displayen - tyvärr verkar det fortfarande saknas inställning/justering då kompressorn arbetar för fullt efter denna förändring och även elpatron har börjat gå in (gjorde nästintill aldrig det vid tidigare inställning och samma utetemp). Även gradminuter går ner till -800 även fast fram och returtemp ligger enligt önskad nivå och ganska OK deltaT.

Frågan är om någon med ett liknande scenario har kommit förbi detta på ett bra sätt?

Såhär ser systemet ut:
- Radhus 2v, total area 105kvm, byggår 2015 och välisolerat. Trägolv.
- Nibe F750 FLVP med golvvärme nedervåning och radiatorer på övervåning.
- LK Ställdon med kopplingsbox mot rumstermostater fördelat på 4 kretsar (v-rum, kök, litet förråd, badrum) - ingen styrning mellan ställdon/kopplingsbox och värmepumpen här.
- Flödesinställning i servicemenyn testad både endast "Radiatorer" samt "Radiatorer + Golvvärme"
- Utetemp mellan -5 och -10 över dagar, innetemp ca 23 C i samtliga rum.

Tidigare ägare hade en något hög framledningstemp. kurvlutning 9 och förskjutning -1, detta sänktes till 7 + 0 och värmen var fortfarande jämnt fördelad i bostaden när termostaterna styrde men kompressorn arbetade konstant mellan 20-80 hz utan någon jämn kurva, den hoppar lite hur-som som i sin tur gjorde att vattentemperaturerna hoppade såklart. Detta såg inte optimalt ut för FLVPns livslängd och plånboken.
Med ny inställning där termostater och ställdon är öppnade ser kurvan bättre ut men då arbetar kompressor istället nästan konstant på 80-85 hz (med korta avbrott på 10-15min ner till 0-10 hz) och elpatron går in i timmar.
Gradminuter såg mycket bättre ut när ställdon/termostaterna fick styra - kan det bero på att flödet fortfarande är felaktigt?

Bilderna nedan är tagna ur myuplink och det är svårt att se exakta siffror men jag tror kurvorna illustrerar ganska väl vad som menas här ovan. Det är alltså den senare delen av graferna allt är öppnat.

OBS - bild från termostats- ställdonsstyrning
Värmesystem i ett radhus med rör, ventiler, mätare och kopplingsboxar för golvvärme och radiatorer.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


Kompressorfrekvens dag/vecka
Graf över kompressorfrekvens från en värmepump, visar frekvensvariationer mellan 0 och 80 Hz under ett dygn.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Diagram över kompressorns frekvensvariation under en vecka, med fluktuationer mellan 0 och 85 Hz.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


Framledningstemp dag/vecka
Graf som visar framledningstemperaturen (BT61) från myUplink för Nibe F750, 9-10 januari 2026, med variationer mellan 25 och 50 grader.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Graf som visar framledningstemperatur över en vecka, januari 3–10, 2026, i ett värmesystem. Temperaturvariationer mellan 35 och 55 grader.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


Returtemp dag/vecka
Graf som visar förändringar i returledningen (BT62) över 24 timmar i värmesystemet. Temperaturen fluktuerar mellan 28 och 40.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Graf över returledningstemperatur (BT62) under en vecka, jan 3-10, 2026, visar fluktuationer mellan 25-50 grader för olika dagar.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


Gradminuter dag/vecka
Graf över gradminuter från en värmeanläggning, visar fluktuationer mellan cirka -800 och 0 över ett dygn, daterad 9-10 januari 2026.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Graf över gradminuter för veckan 3-10 januari 2026, visar stora fluktuationer från -400 till -1200.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


Intern tillsatsvärme
Graf över intern tillsatseffekt över ett dygn från myUplink-systemet, visar variationer i användning med toppar och dalar.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


Värmebärarpump dag/vecka
Diagram som visar hastigheten på värmebärarpumpen över tid från fre 9 till lör 10 jan 2026, med varierande frekvenser.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Diagram som visar hastighet på värmebärarpump 1, med variationer mellan 0 och 120 under veckan 3-10 januari 2026.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
Redigerat:
De här dagarna är ju de dagar när kompressorn i en 750 ligger på gränsen att räcka till och till slut måste ta till elpatron. Användningen av elpatron i ditt diagram kanske ungefär motsvarar att utetempen sjunker med ett par grader eller att nån fyller ett badkar. Men det måste vara bättre att kompressorn går på jämn fart hela tiden både för driftekonomin och för hur länge man klarar sig utan 750ns beryktade dyra reparationer.
 
aspa-hasse aspa-hasse skrev:
De här dagarna är ju de dagar när kompressorn i en 750 ligger på gränsen att räcka till och till slut måste ta till elpatron. Användningen av elpatron i ditt diagram kanske ungefär motsvarar att utetempen sjunker med ett par grader eller att nån fyller ett badkar. Men det måste vara bättre att kompressorn går på jämn fart hela tiden både för driftekonomin och för hur länge man klarar sig utan 750ns beryktade dyra reparationer.
Är din bedömning att det alltså är bättre att låta termostater samt ställdonen stå helt öppna trots den högre belastningen/frekvensen på kompressorn eller tolkar jag kanske grafen fel? Jag bifogar en bild som lite tydligare än tidigare skärmklipp visar hur den arbetar över en vecka - mer data behövs såklart i grafen för att bättre svara på detta men grova förutsättningar här är ca 5-7 minus över veckan och innetemp ca 23 grader i båda scenarion med öppna don samt tempstyrda don/termostat.

Tillägger att perioderna är väldigt uppskattade nedan, det sker såklart en del toppar vid tempstyrda don/termostater också men inte i alls i samma omfattning som "allt öppet".

Graf över veckovis temperatur eller flödesdata med vikande linjer, visar skillnader mellan ställdon/termostatstyrning och öppet system med värmepump.
 
Redigerat:
Dom där graferna du lagt ut säger ingenting, de är för otydliga. En värmepump mår bäst när den får jobba med stora volymer vatten som inte har så hög temperatur, därför vill man ha alla termostater på max, för att kunna sänka framledningen, och låta det rulla hela tiden, istället för som förr när man eldade ved och olja ha en framledning på 80 och strypa ner vid raddarna när det blev för varmt. Men oavsett hur stora radiatorer eller hur mycket golvvärmeslingor man har, så handlar det till syvende och sist hur mycket energi som behövs för att hålla värmen i huset, krävs 6kw ja då får elpatron tyvärr hjälpa till, då kompressorn i dessa maskiner lämnar ca 5,kW. Dessutom jobbar dessa maskiner bäst med varm frånluft helst 22 grader och högre. Sen äör den största nackdelen med alla andra pumpar än bergvärme, att de måste avfrosta, och har man osis med sin 750, så kan den avfrosta i 30-40 minuter, och då tappar den mycket värme på systemet som skall jobbas igen, och den onda spiralen är igång.
 
Det är många osäkerhetsfaktorer när man jämför också, temperaturen verkar trendmässigt ha sjunkit hela sista månaden, vilket man kan vänta sig när solen är på semester. Sen ligger utetempen på gränsen av vad kompressorn klarar, så en mindre skillnad ger stort utslag i beteende.

Det borde vara bättre att kompressorn går på jämn fart, vilket det blir om du styr med utegivare och värmekurva. När den får ett ryck och går på full fart är den oeffektiv(dålig cop).

Värmekurvan beror på hur huset ser ut, och det vet inte värmepumpen utan kurva. Nyttan med att styra på utegivare blir större ju trögare systemet är, ju bättre isolerat och ju mer sten och betong. Det är som med Stora Stygga Vargen, Bror Duktig byggde sitt hus av betong och sten, och då har han tröghet i systemet, han behöver utegivare och en viss kurva. Bror Lustig byggde av halm och han behöver en annan kurva. Han kanske klarar sig lika bra med innegivare och termostater t om.
 
  • Graf över utetemperatur från 11 december 2025 till 11 januari 2026, visar temperaturtrender från +10°C till -15°C.
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
Standarfrasen, grannen kan köra på kurva 4 och vi måste ha kurva 6 fast vi har likadana hus! Alla hus är olika, allt beror på hur mycket vv man gör av med, hur mycket annan elektronik som är igång och alstrar värme, hur många pers man är m.m.
 
D Dr_Mugg skrev:
Är din bedömning att det alltså är bättre att låta termostater samt ställdonen stå helt öppna trots den högre belastningen/frekvensen på kompressorn eller tolkar jag kanske grafen fel? Jag bifogar en bild som lite tydligare än tidigare skärmklipp visar hur den arbetar över en vecka - mer data behövs såklart i grafen för att bättre svara på detta men grova förutsättningar här är ca 5-7 minus över veckan och innetemp ca 23 grader i båda scenarion med öppna don samt tempstyrda don/termostat.

Tillägger att perioderna är väldigt uppskattade nedan, det sker såklart en del toppar vid tempstyrda don/termostater också men inte i alls i samma omfattning som "allt öppet".

[bild]
Men om du har termostarna/ställdonen helt öppna och sänker kurvan istället så kanske det räcker med konstant flöde istället för nominelt flöde.
 
Klicka här för att svara
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.