När tror ni att räntan höjs?

[Projektören]

Precis som rubriken lyder, när tror ni räntorna kommer höjas? Motivera också varför ni tror det kommer höjas?

Själv tror jag att den kommer höjas inom ett halvår, men med hur mycket har jag ingen aning om.

Jag tror på en höjning för att vi börjar få mer kunder på jobbet. Men det är klart att det har en liten betydelse...

Mvh
Proj.

 

[Sophie]

Vi har precis pratat med banken ang våra lån och enligt den vi pratade med ska reporäntan ligga still minst ett år framåt och då ska det inte bli någon höjning av bankens ränta heller...

 

[ANDHOL]

Personligen tror jag inte på någon markant höjning inom den närmaste 24 månaders perioden. När sedan övriga marknader fått fart igen och lågkonjunkturen ebbar ut kommer nog räntan återhämta sig till nivåer på kanske 3,5-4,5 procent. Skulle man låta räntan skena iväg högre så vore det på gränsen till politiskt självmord att "tvinga" så många överbelånade fastighetsinnehavare att gå från sina hem.

Jag tror alltså att vi kommer att se en "statlig" inblandning i bankvärlden och räntorna under ett par år framöver. Skulle styrräntan höjas och bankernas höjning inte är i harmoni med styrräntehöjningen (dvs att de höjer mycket mycket mer) tror jag en sänkning av styrräntan kommer att vara näst intill omedelbar samt tydliga kommentarer från vissa politiker.

De räntenivåer vi har idag är nästan löjligt låga, logiskt tänkande säger ju att det ska kosta att låna pengar. Men samtidigt är jag ju glad för de låga räntenivåerna då det är "mindre månad kvar i slutet på pengarna" men inser att det inte kan vara rimligt att ligga på dessa nivåer under tid och evighet. Jag tror heller inte vi kommer att se sådana extrema räntenivåer som de tvåsiffriga som funnits under tidigare kriser.

Grundar ovanstående rent på magkännsla, jag har inga som helst belägg för det.

 

[matwe]

Vi har precis pratat med banken ang våra lån och enligt den vi pratade med ska reporäntan ligga still minst ett år framåt och då ska det inte bli någon höjning av bankens ränta heller...

Ska och ska...det är väl knappast banken som beslutar om reporäntan.

Riksbanken höjer/sänker reporäntan utifrån inflationsläget. Stigande inflation = höjd ränta och vice versa, vilket vanligtvis visar sig i den rörliga (korta) boräntan.
De långa boräntorna har inte samma koppling mot reporäntan som de korta boräntorna.

Som trådskaparen skriver, mer kunder på jobbet, en svensk detaljhandel som ökar och till på köpet ett amerikanskt bilföretag som går plus. Jag är ingen ekonom men det är väl ändå tecken på att hjulen långsamt börjat snurra igen? Om detta kommer at påverka inflationen återstår att se.

 

[-MH-]

Oron för husägarna är något överdriven skulle jag tro. Räntan kan säkert gå upp till 3-4% utan att det märks.

 

[Swetrot]

Jag anar att Riksbanken egentligen inte vill ha räntan så lågt som den är nu. Även en reporänta på nivåer runt 1 - 1,5% kan anses vara väldigt stimulerande för ekonomin, och så snart tillfälle ges tror jag att Riksbanken söker sig mot de nivåerna.

Det skall inte vara några som helst problem för bolånekunderna, utan även boräntor på 2,5% får nog anses som lågt, där det finns gott om utrymme att bygga buffert eller renovera upp huset.

Om vi tittar längre fram än ett år, så ser inte jag några våldsamma konjunkturuppgångar i sikte. Den totala mängden energi vi klarar att utvinna räcker inte för det, utan först behöver världens ledare börja fundera på hur man skall klara av det. Annars har vi återigen snart ett oljepris på 140 dollar fatet (eller mer) och en ekonomi som kommer i fritt fall.

Men, det betyder inte att vi inte kan få se inflation som Riksbanken kommer fundera mycket över om den skall bekämpas eller ej. Exempelvis så slog vårt mejeri Milko till med en prishöjning på mjölken med nästan 15% i veckan. Även om det inte syns något inflationstryck i siffrorna, så verkar det ändå finnas en visst behov av prisökningar för att klara lönsamheten. Jag tror inte bara det gäller mjölkbönder, utan även andra delar.

Jag tror inte att Riksbanken kommer bekämpa en inflation på de premisserna, och jag tror att räntan kommer fortsätta vara låg (boräntor väl under 5%) kommande 36 månader. Med risk för att ha fel...

För övrigt sålde jag av alla familjens aktierelaterade papper i förrgår, jag tror på en rejäl korrigering på börsen också eftersom talet om att det "vänt" mest handlar om att fallet har börjat bromsas upp. Det kommer ta tid innan vi får se verklig tillväxt i ekonomierna igen.

 

[Lekkamraten]

Räntan sänktes sist den 18 juli och senaste för två veckor sedan upprepade Riksbanken att räntan kommer att ligga kvar på dessa nivåer 1 år framåt i talet "Öberg: Det aktuella ekonomiska läget".

Personligen anser jag att det är en rimlig avvägning i nuläget av Riksbanken. Samma uppfattning har ex Konjunkturinstitutet och SBAB. SBAB tror inte att Riksbanken behöver höja ränta lika snabbt som Riksbanken räknar med.

SBAB - Konjunkturrapport nr 3, 25 augusti 2009

Intressant är att notera att: Hushållens räntekvot, ränteutgifter efter skatt i förhållande till disponibel inkomst, ligger dock på en betydligt lägre nivå än i slutet av 80-talet. Baserat på [SBAB:s] ränteprognos räknar [de] med att räntekvoten efter skatt under perioden 2009-2011 ligger i intervallet 3-3,5 procent.

Men imorgon får vi nya uppdateringar från Riksbanken, så det bästa svaret får vi sannolikt imorgon kl:09,30.

 

[TEGE]

Själv är jag av uppfattningen att Riksbanken kommer att behöva höja, dock i små steg, fr o m runt årsskiftet 09/10. Inflationen var visserligen negativ (deflation) med en knapp procent vid julipresentationen, men rensat för räntesänkningar var inflationen 1,8 %. Ganska nära Riksbankens eget mål alltså. Med 2 % i inflation bör reporäntan, för att det ska finnas en real ränta i landet, ligga åtminstone någon procentenhet upp, d v s 3 %, och en kundränta till bankkunderna på någonstans runt 4 %. Jag räknar med att Riksbanken kommer att höja i små steg, 0,25 %, under hela nästa år. Om vi tittar på Stiborräntorna ser vi också att räntemarknaden delvis prisat in ett sådant scenario.

 

[ordain]

Här kan man se vad marknaden förväntar sig för reporänta framöver:

http://www.slopedcurve.com/roller/makro/category/Ränteutveckling/RIBA

Marknaden tror just nu i första hand på en första höjning i februari, i andra hand att en första höjning kommer i april, men att man isåfall höjer direkt till 0,75%.

 

[Lekkamraten]

Inflationen var visserligen negativ (deflation) med en knapp procent vid julipresentationen, men rensat för räntesänkningar var inflationen 1,8 %. Ganska nära Riksbankens eget mål alltså. Med 2 % i inflation bör reporäntan, för att det ska finnas en real ränta i landet, ligga åtminstone någon procentenhet upp, d v s 3 %, och en kundränta till bankkunderna på någonstans runt 4 %. Jag räknar med att Riksbanken kommer att höja i små steg, 0,25 %, under hela nästa år. Om vi tittar på Stiborräntorna ser vi också att räntemarknaden delvis prisat in ett sådant scenario.

Vi har reala räntor när vi har deflation på -0,9%. Inte ens bankerna har om de sätter in pengarna hos Riksbanken till -0,25% negativ realränta utan bara lägre realränta.

Man kan titta på hur marknaden prognostiserade dagens räntenivåer för ca 1 år sedan för att se om marknaden är en god prognosmakare för framtida ränteläge?

Konjunkturinstitutets prognos i augusti 2008 var då att Riksbankens skulle ha sänkt reporäntan till 3,75% mot slutet av 2009 och fortsätta sänka till 3,5% under 2010. Marknadens förväntningar låg ännu högre med en förväntad reporänta över 4% fram till början av 2010 och mot slutet av 2010 ca 3,75%.

Iofs så behöver inte marknaden alltid ha fel och men den har definitivt inte alltid rätt. Jag har känslan av att marknaden ofta ligger en bit högre än utfallet just vad gäller förväntade framtida räntor.

Skulle vara intressant att göra en jämförelse på detta någon gång i framtiden.

 

[ordain]

Vi har reala räntor när vi har deflation på -0,9%. Inte ens bankerna har om de sätter in pengarna hos Riksbanken till -0,25% negativ realränta utan bara lägre realränta.

Realräntan på en placering som görs idag kan inte beräknas utifrån historisk KPI-utveckling. Realräntan beräknas utifrån den prisutveckling som sker under den tid lånet gäller.

Eftersom prisutvecklingen för framtiden är okänd så kan man inte idag exakt beräkna realräntan på sparande som påbörjas idag, men ska man göra en uppskattning får man förlita sig på inflationsförväntningarna och de är idag positiva även på kort sikt.

Sannolikt kommer det visa sig att vi har negativ realreporänta just nu, när vi slutligen kan beräkna den. Däremot är det helt klart så att ett tre-månaderslån upptaget i september förra året hade en extremt hög realränta, då vi under de tre månader ett sådant lån löpte inte hade några prisökningar, men hög nominell ränta.

 

[KingHippo]

Riksbanken tror fortfarande att denna låga ränta håller i ett år: http://di.se/Avdelningar/Artikel.as...nId=Ettan&menusection=Startsidan;Huvudnyheter

 

[Lekkamraten]

Realräntan på en placering som görs idag kan inte beräknas utifrån historisk KPI-utveckling. Realräntan beräknas utifrån den prisutveckling som sker under den tid lånet gäller.

Eftersom prisutvecklingen för framtiden är okänd så kan man inte idag exakt beräkna realräntan på sparande som påbörjas idag, men ska man göra en uppskattning får man förlita sig på inflationsförväntningarna och de är idag positiva även på kort sikt.

Visst är det så. Förenklade lite här och det är givetvis fel.

Som bekant, Riksbanken beslutade att lämna räntan oförändrad:

"Låg reporänta under lång tid

För att återhämtningen av ekonomin ska bli stabil och för att klara inflationsmålet på 2 procent behöver reporäntan vara låg under en lång tid framöver. Riksbankens direktion har därför beslutat att låta räntan vara oförändrad på 0,25 procent. Räntan väntas ligga kvar på denna låga nivå fram till hösten 2010.

Även om läget på de finansiella marknaderna har förbättrats är det fortfarande inte normalt. Kompletterande åtgärder behövs för att penningpolitiken ska få avsedd effekt. Därför har Riksbankens direktion beslutat att låna ut ytterligare 100 miljarder kronor till bankerna med fast ränta med ungefär 12 månaders löptid. Det bör bidra till fortsatt låga räntor på lån till företag och hushåll. "

Dvs som jag gissade

Och bolåneinstituten sänker bostadsräntorna. Först ut är Nordea som sänker de korta tremånadersräntan med 0,10 procentenheter till 1,59 procent, femårsräntan sänks med 0,12 procentenheter till 4,30 procent och ett lån bundet i 15 år sänks med 0,25 procentenheter till 5,89 procent.

 

[Deven]

För övrigt sålde jag av alla familjens aktierelaterade papper i förrgår, jag tror på en rejäl korrigering på börsen också eftersom talet om att det "vänt" mest handlar om att fallet har börjat bromsas upp. Det kommer ta tid innan vi får se verklig tillväxt i ekonomierna igen.

Jag tycker att Riksbankens beslut med att tillföra ytterligare 100 miljarder i utlåning känns idiotiskt. Som någon kommenterade är det mest storbankerna som kommer att profitera på detta medan skattebetalarna står för notan. De företag som har svårt att få lån kommer inte att bli hjälpta av detta. Istället borde man koncentrera sig på att sänka skatterna på riskkapital som är bland världens högsta om man vill hjälpa dessa och skapa tillväxt.

Är mycket möjligt att vi står inför en mindre korrigering på aktiemarknaden men på sikt kommer den att stiga ordentligt när konjunkturen tar fart. Finns knappast några alternativ till aktier med dagens löjligt låga ränta och därför har jag svårt att se något större ras. Framförallt bygg och fastighetsaktier tror jag kommer att mångdubblas de närmaste åren. Behovet av att bygga nya bostäder är enormt och fastighetsbolagen värderas i många fall långt under substans. Vissa fastighetsbolag har även mycket konservativt värderade bostadsfastigheter i sitt bestånd som kan säljas med mycket stora vinster vid bostadsrättsombildningar.

 

[ordain]

Jag tycker att Riksbankens beslut med att tillföra ytterligare 100 miljarder i utlåning känns idiotiskt. Som någon kommenterade är det mest storbankerna som kommer att profitera på detta medan skattebetalarna står för notan.

Jag håller visserligen med om att det var fel att låna ut 100 miljarder till på 12 månader till en extremt låg ränta, men det finns ingen kostnad för skattebetalarna i detta.

Det är inte så att Riksbanken i sin tur lånar upp dessa pengar, utan det är nya pengar man lånar ut. Ifall det är fel beslut kan det dock komma en kostnad i form av fler överbelånade framöver.