När lägenheterna byggdes 1907, vem var det som byggde dem, vem bestämde vem som skulle få flytta in, vad kostade det? Hur funkade finansieringen då?
 
Claes Sörmland
Hyresrätter dominerade helt.

Vad gäller det som blev bostadsrätt började med ekonomiska föreningar. Den ekonomiska föreningen ägde huset och hyrde ut dess lägenheter till medlemmarna s a s. Problemet var att det inte fanns en lagstadgad rätt att disponera en lägenhet bara för att man vara medlem. Så politiken hittade på konceptet bostadsrätt, där man alltså gavs en laglig rätt via en upplåtelse till en lägenhet som medlem. Eller snarare man blev medlem efter upplåtelsen (eller köp av bostadsrätten). 1930 kom det.
 
  • Gilla
Göran Tivenius och 4 till
  • Laddar…
C
Om jag minns rätt finns det föreningar i Stockholm som sägs vara bildade på 1890-talet.
Fast kollektivägt boende som koncept lär ha existerat i någon form i alla tider.
 
  • Gilla
Claes Sörmland
  • Laddar…
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Problemet var att det inte fanns en lagstadgad rätt att disponera en lägenhet bara för att man vara medlem. Så politiken hittade på konceptet bostadsrätt
Nja... medlemskap i en bostadsrättsförening ger inte rätt att disponera en lägenhet. Men det är OT.

Det var naturligtvis inte så att medlemmarna inte hade rätt till en lägenhet. Eftersom de tidiga bostadsföreningarnas syfte var just att tillhandahålla bostäder till medlemmarna. Den rätten fick de via stadgar och avtal. Det är inte alls omöjligt att det på den tiden räckte med medlemskap för att ha rätt till en lägenhet.
 
Per Eskilsson Per Eskilsson skrev:
När lägenheterna byggdes 1907, vem var det som byggde dem, vem bestämde vem som skulle få flytta in, vad kostade det? Hur funkade finansieringen då?
Bostadsföreningarna började bli vanliga/dök upp på 1870-talet. Det var typiskt ett antal personer som tillsammans finansierade bygget av ett flerbostadshus med avsikt att själva bo i det. De såg en ekonomi i att äga istället för att hyra. Finansieringen skedde genom att medlemmarna betalade en insats i byggprojektet. Därav namnet insatslägenhet. Man betalade som idag med en mix av sparpengar och lån. Kostnaden som betalades var i princip inköpskostnad för marken och byggkostnaden fördelat på medlemmarna efter hur stora lägenheter de fick. Men fördelningen var inte reglerad i lag utan den styrdes av stadgarna. Både vad gäller lägenheter och månadsavgifter. Bostadsföreningarna var och är fortfarande ekonomiska föreningar. De styrdes av sina stadgar, som alltså kunde se ut lite hur som helst. Rätten att disponera "sin" lägenhet reglerades i stadgarna och i avtal. Detta blev en allt vanligare boendeform. Det var väldigt olika regler från hus till hus.

När bostadsrättslagen kom 1930 med de första bostadsrättsföreningarna var det för att få till en likformighet i stadgar och regler. Bostadsrättsföreningar styrdes förutom av stadgar av en tvingande lag, lika för alla. Många av bostadsföreningarna ombildades/moderniserades då till bostadsrättsföreningar. Men inte alla. Så det finns fortfarande kvar ett antal. Inga nya bostadsföreningar får dock bildas.
 
  • Gilla
cpalm
  • Laddar…
Claes Sörmland
O O skrev:
Det var naturligtvis inte så att medlemmarna inte hade rätt till en lägenhet. Eftersom de tidiga bostadsföreningarnas syfte var just att tillhandahålla bostäder till medlemmarna. Den rätten fick de via stadgar och avtal. Det är inte alls omöjligt att det på den tiden räckte med medlemskap för att ha rätt till en lägenhet.
Om jag minns propositionen rätt så var det ett problem. Att man hade medlemmar utan lägenhet, t ex med ett kösystem.
 
  • Gilla
Göran Tivenius
  • Laddar…
Klicka här för att svara
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.