... skämt åsido.
Det enda kravet är att det ska hålla när man häller i betongen, samt går omkring på armeringen före och under betongutläggningen.
Så med lite kraftigare buntband, kanske flera på utsatta ställen, så kan det väl säkert fungera.
Om någon överväger att använda buntband kan man ju fundera på att förstärka ordentligt med najtråd på vissa ställen i alla fall.
De som gjuter komplicerade saker, typ broar, brofundament och annat stort och kritiskt kör knappast med buntband, de kanske t.o.m svetsar på en del ställen.
När betongen ska forsa ner i en några meter djup form så blir det väldiga krafter, det krävs både ordentligt stabila formbyggen och likaså ordentligt armeringsjobb för att inte allt ska gå åt helv*** när betongen går i.
Betongens "kraft" är inte att leka med vid plattgjutning heller, men helt klart mer hanterbart.
Det jag såg av najningen, ta tråden två varv och sträck med tången så sitter det ihop bättre.
Sedan kan man köpa färdig najtråd egentligen tänkta till förslutning av sopsäckar.
Sedan kan man köpa färdig najtråd egentligen tänkta till förslutning av sopsäckar.
Så gjorde jag, den tråden är lite tunnare och vekare, men det var ju å andra sidan bara en platta till hus det gällde, inte 3 meter djupa formar till öresundsbroar.
Jag har förövrigt en bra mängd säckbindare kvar, om någon är hugad så PMa mig.
Jag gjorde en krok på en 3-tumsspik och klippte bort skallen, och satt i skruvdragaren, för att naja med.
Annars är det väl ett sånt här verktyg man brukar naja ihop säckbindare med.
Det går snabbt med säckbindaren men det är svårt att dra spänna ihop armeringen jämfört med najtråd och najtång, men som de flera påpekar, det håller fören vanligt villaplatta.
När jag najade min kantbalksarmering tog jag najtråden, de satt ihop lite bättre och blev mindre rangliga när de skulle lyftas på plats i formen.
Med säckbindaren tar jag ofta 2 i taget om det är något som måste dras ihop lite hårdare. Det är stor skillnad när man drar åt. Tar man bara en är det väldigt lätt att dra av den.
Dubbla säcktrådar, sen brukar jag sätta en insexnyckel i skruvdragaren som krok. Full fart, oftast går tråden av precis under öglorna. Blir tight och bra!
Fyller på med en fråga ang. skarvning av armering. Man talar om 40-50ggr diametern överlapp vid skarvning av kamstål. Och man najar ju samman om man har en öppen enkel form, exempelvis en kantbalk.
Men hur viktigt är det att de två järnen som skall skarvas har kontakt med varandra? Är det tänkt att kammarna i varje järn skall haka i varandra och överföra dragkraft direkt från järn till järn, eller handlar det mer om en fullgod infästning i betongen.
Enkelt sammanfattat, blir det skillnad att överlappa 10mm-stål 500mm om de sitter tajt och najjade i varandra, jämfört med om de sitter med 10mm mellanrum?
Fyller på med en fråga ang. skarvning av armering. Man talar om 40-50ggr diametern överlapp vid skarvning av kamstål. Och man najar ju samman om man har en öppen enkel form, exempelvis en kantbalk.
Men hur viktigt är det att de två järnen som skall skarvas har kontakt med varandra? Är det tänkt att kammarna i varje järn skall haka i varandra och överföra dragkraft direkt från järn till järn, eller handlar det mer om en fullgod infästning i betongen.
Enkelt sammanfattat, blir det skillnad att överlappa 10mm-stål 500mm om de sitter tajt och najjade i varandra, jämfört med om de sitter med 10mm mellanrum?
Kammarna behöver ej "fästa" i varandra. Järnen behöver alltså inte vara hopnajade.
Sedan finns det mer avancerad skarvning där omlottskarv inte får plats, men det är en helt annan frågeställning. Dock kul som kuriosa!
Edit: Man ska dock inte underskatta najning! Det säkerställer att armeringen ligger på plats innan och under gjutning, vilket kan behövas ibland. Så man kan nödvändigtvis inte bara strunta i att naja för att armeringsjärnen ej behöver ligga dikt an varandra.
Jag har ca: 2m långa 12mm-dubb som sitter fast i plattan med kem-ankare, och de sticker alltså upp runt 1,9m med viss variation.
Muren skall dock bli 2,2m. Däröver skall järn sticka upp ytterligare 50cm för att efter mur-gjutningen böjas och i nästa etapp gjutas samman med övergjutningen på håldäck (garageplatta).
Med slutsats i svaret ovan kommer jag kapa mina nya förlängningsjärn på 1,2m, sticka ner så det överlappar 50cm och endast fixera med en eller två najjningar högst upp i den mån jag kommer åt, så de sitter fast.
Förbandet både emot platta och håldäck gör att jag slipper kontreforer i muren, och får 8m obruten invändig vägg i källaren. Därför är det av viss vikt att inte missa något.
Jag har ca: 2m långa 12mm-dubb som sitter fast i plattan med kem-ankare, och de sticker alltså upp runt 1,9m med viss variation.
Muren skall dock bli 2,2m. Däröver skall järn sticka upp ytterligare 50cm för att efter mur-gjutningen böjas och i nästa etapp gjutas samman med övergjutningen på håldäck (garageplatta).
Med slutsats i svaret ovan kommer jag kapa mina nya förlängningsjärn på 1,2m, sticka ner så det överlappar 50cm och endast fixera med en eller två najjningar högst upp i den mån jag kommer åt, så de sitter fast.
Förbandet både emot platta och håldäck gör att jag slipper kontreforer i muren, och får 8m obruten invändig vägg i källaren. Därför är det av viss vikt att inte missa något.
[bild]
Ska du verkligen lägga håldäck på din skalmur? Det låter ytterst tvivelaktigt och din mur hade antagligen inte klarat av det.
Jag kanske dock missförstått.
Edit: Uttryckte mig lite dumt. Ska inte säga att muren inte klarar av det, blev mest förvånad över att du skulle blanda in håldäck.
En enklare lösning för sticken från din mur är att strunta i dem i detta läget och sticka ned dem i den relativt färska betongen.
Skalblocksmuren skall gjutas upp till halva översta stenen före håldäcken läggs på, och blir då massiv och tål enorma laster. Därefter övergjuts håldäcken med minst 30mm (50 i mitt fall, med golvvärmeslang i) och i samband med detta gjuta en kantbalk till syllen på ovanliggande garage. Jag har dock funderat på att att lägga håldäcken på stämp med ~1mm marginal mellan däck och mur, för att kunna gjuta alltsammans i en gjutning men beslutat att det är för riskabelt, så det får bli i två etapper.
Dock belastas kantbalken i källarplattan totalt med 29kN/m, vilket får anses vara ganska mycket för en villamiljö, men den är dimensionerad därefter.
Det finns ju konstruktionsexempel där håldäck lägga upp i träbjälklag med bara 40mm upplagslängd.
Kan du fortfarande bedöma att det föreligger risker i denna konstruktion?
